Hamingja hör Sylvias röst - och då lyssnar man!!!
Bilden är dock från en tidigare dag, när jag hade möjlighet att rida i dagsljus, idag var det mörkerridning som gällde... Jag valde att följa bilvägen bort till "världens ände" idag och förundrades än en gång över hur lätt man tappar orienteringen i mörkret...! Inte så att vi skulle ha kunnat hamna vilse, de får årstiden osedvanligt höga plogvallarna garanterar att man inte kan lämna vägen ens av misstag. Och så ofta som jag ridit denna vägsträcka skulle man kunna tro att jag skulle kunna göra det i sömnen... vilket jag säkert kan förresten, men att veta precis var längs vägen vi befinner oss vid varje tidpunkt DET är inte lätt i mörkret...!
Väljer jag istället att följa bilvägen åt andra hållet, till Avan, så hjälper alla kurvor och inte minst alla små backar till med orienteringen. Men de som byggde vägen fick uppenbarligen helt slut på backarna och nästan slut på kurvorna just när de kom till infarten till Mariebäck, för den sträckan bort till "världens ände-korsningen" vid sjön är helt plan och består av långa raksträckor mellan de få kurvorna. Så det man ser i pannlampans sken är mest hela tiden samma sak: plan väg rakt fram. Och jag märker att de få hållpunkter som ändå finns längs vägen aldrig dyker upp lika snabbt som jag förväntar mig, så man skulle nästan kunna tro att vägen är längre i mörker! :-O
Förutom att misslyckas med orienteringen (vilket kan tyckas extra pinsamt med tanke på att jag faktiskt tävlat i orientering under flera år och t o m blev skolmästare i orientering i 9:an) så ägnade jag mig åt att rida tölt idag. Precis som de senaste dagarna försökte jag också "spänna bågen" lite mer när det gällde tempo. Och insåg att det faktiskt finns en fördel med att vi tidigare knappt ägnat oss åt det - nämligen att jag då inte heller hunnit "fastna" i en ineffektiv sits. Så jag tycker faktiskt det känns lättare att rida så att det stramar på rätt ställen än när jag rider kort tempo. Alltid något!!!
När vi kommit fram till "världens ände" nyttjade jag som vanligt utrymmet i korsningen till voltarbete i skritt där jag bad henne flytta ut bakdelen så att hon korsade över med inner bak. Och hon kändes lika mjuk och smidig som hon gjort de senaste dagarna! Dessutom provade jag att flytta bogarna omväxlande till höger resp vänster m h a tyglarna och även då följde hon med hur smidigt och mjukt som helst!
Under hemvägen gjorde jag övergångarna till tölt ur en högersluta, för att vi skulle ha bakdelen med oss ordentligt. Vid några tillfällen lyckades jag sedan också "hämta tillbaka bakdelen" m h a ett par steg sluta UTAN att samtidigt bromsa upp henne för mycket. En riktigt härlig känsla!!!
I söndags när hon fick tölta fort blev hon ju ganska uppjagad av detta och hade sedan mycket svårt att varva ner igen mentalt... Men redan idag gick det bättre! När jag tyckte det var dags att börja varva ner kunde hon först tölta lugnt med lååååång hals och sedan även skritta med mulen i backen när jag gav hellånga tyglar. Lilla fröken briljerade dessutom med att BÅDE kunna göra en övergång till trav och DESSUTOM hålla sig till traven utan minsta försök att dra iväg i galopp - TROTS att vi var på hemväg! Är hon en stjärna eller är hon en stjärna??!!
Även matte förtjänade "några extra poäng" idag - först genom att komma ihåg att sidföra ett par steg i samband med alla nedtagningar, för att motverka att Hamingja skulle hamna "på framdelen". Och sedan dessutom göra halt ur en sluta - så att vi t o m fick med bakbenen där! När vi tränade i ridhuset på BRK senast avslöjade ju Sylvia på sitt totalt obarmhärtiga sätt hur Hamingja i våra halter hela tiden stannade med bakbenen lååååångt bakom sig... Och jag behövde ju bara kasta en blick i någon av ridhusspeglarna får att se att Sylvia - som vanligt - hade rätt...
Sedan dess har jag försökt träna på att göra halt på riktigt. Och dagens försök att använda slutan är det som verkat mest effektivt hittills så det ska jag fortsätta med! ÄNNU ett användningsområde för detta så effektiva "verktyg"! Sluta aldrig rida sluta, alltså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar