Flest böjda spår vinner!

Uppvärmningstölt. 

En bild från senaste Atlikursen får symbolisera att ridbanan är plogad och ridbar igen!

Efter morgonfodringen kollade jag in snöläget vid hästtransporten. Janne hade plogat hela vägen bort till parkeringen vid kyrkan vilket innebar att det blev ÄNNU tydligare vilken ENORM mängd snö som vinden drivit ihop framför och runt min transport... Det var bara att inse att min fysik inte skulle räcka till för att få undan all den snön. 

Jag hade tagit med mig ett takskottningsverktyg (en slags raka med teleskopskaft) och gjorde ett försök att i alla fall dra bort snön från taket, men även detta visade sig för ansträngande... Jag får be Johan följa med och hjälpa mig med detta! Än så länge är snön i alla fall kall och därmed lätt, så det är ju "ingen ko på isen" för takets skull. 

Någon träning på BRK skulle det i alla fall inte bli i kväll - skulle jag försöka skotta fram transporten så skulle jag definitivt inte vara i skick att rida eller göra något annat vare sig i kväll eller någon av de närmsta dagarna... Det fick bli ridning på hemmaplan istället! Fast först fick jag äta frukost i Josefshallen i väntan på att Hamingja och de andra skulle ha ätit klart. 

Hamingja är så UNDERBART positiv till arbete! Den enda häst jag träffat som kunnat slå henne på den punkten var Lára, som t o m slutade äta och snabbt slog över på "work mood" ifall man råkade visa henne tränset! Men Hami är alltså bara "snäppet" efter, vilket visade sig så tydligt idag när jag suttit upp i sadeln utanför stallet. Jag hann bara krama lite lätt i vänster tygel innan hon stegade iväg med lååånga, ivriga steg bort till och in på ridbanan! Hela hon utstrålade ett glatt: "Här ska arbetas!!!"

När jag nu inte behövde vara begränsad av bilvägens begränsade bredd och dess höga plogvallar passade jag förståss på att rida på volter och böjda spår! I sann Atlianda startade vi som vanligt med skritt på volt och flytta ut bakdelen. Och Hamingja stortrivs verkligen när hon känner sig trygg med vad som förväntas av henne - så hon slappnade av, sträckte ut överlinjen och frustade så oerhört belåtet!

Efter att först ha gjort samma sak även i tölt fortsatte jag töltarbetet med att vända in m h a ytterhjälperna. Jag red alla möjliga böjda spår varvat med volter, till dess hon kändes riktigt mjuk och följsam "åt alla håll" och varje böjning medförde en successivt allt längre hals. Jag tyckte vi hittade fram till det läget oväntat snabbt, trots att vi varit hänvisade till att bara rida rakt fram längs vägen så pass länge... ett mycket positivt besked! 

Som avslutning tränade vi ryggning och samlad skritt m h a säte och skänklar, varvat med pauser i skritt på lång tygel (alltså inga övergångar till tölt). Hamingja fortsatt energisk och fokuserad medan matte då och då även lyckades vinkla sitt bäcken rätt i samlingen och t o m höja blicken vissa stunder! "Plötsligt händer det - ÄVEN för Hamingjas matte!!!" Så jag var lika nöjd som Hamingja efter dagens träningspass!