"Total lösgjordhet - det är själva drogen!!!"

Hamingja och Litlamin njuter i morgonsolen!

Efter gårdagens hemska händelse i Stockholm kändes det läkande för själen att tillbringa morgonen i Mariebäck - med hästarnas rofyllda tuggande som enda "ljudkuliss". Man känner sig sällan så populär som när man morgonfodrar hästar och stallkatter! I vanliga fall brukar jag själv äta frukost medan hästarna äter, men idag hade jag tagit mig tid att äta frukost hemma. Istället ägnade jag lite tid till ytterligare genomgång av mina hästprylar i förrådet. Och sedan satte jag mig vid solväggen utanför stallet och drack te medan jag väntade på att hästarna skulle äta färdigt. Fick snart sällskap av BamBam som också ville njuta i solen! 

Sedan hade Hamingja och jag ett HÄRLIGT träningspass! Nu verkade förra lördagens "mördarsvan-trauma" vara glömt, så hon kunde åter skritta avslappnat på hellånga tyglar. SKÖNT! När vi red bort till korsningen vid sjön blev jag dessutom glatt överraskad av underlaget! Jag hade som vanligt kört till stallet via Avan och den delen av grusvägen var omväxlande djup lera resp porös is som knappast skulle hålla för hästhovarna - d v s inte särskilt optimalt ridunderlag... 

Men grusvägens fortsättning från Mariebäck och bort till "världens ände" visade sig riktigt, riktigt bra! Långa sträckor bestod underlaget av packad snö/is vilket måste vara världens bästa ridunderlag! Och på de sträckor där grusvägen tinat fram var det redan ett ganska torrt och fast underlag. 

Just innan korsningen hade dock diket svämmat över så att det rann vatten över vägen... vilket naturligtvis blev ett rejält trauma för lilla Hamingja... Men jag lyckades övertala henne att gå igenom vattnet TROTS att det delvis var is som krasade när hon gick och hon dessutom blev BLÖT PÅ HOVARNA!!! Men gissa om hon frustade belåtet när vi tagit oss över till andra sidan?!! Var hon modig eller var hon MODIG?!!

Vi ägnade större delen av ridpasset åt töltträning och vägen fram till korsningen hade vi, förutom att "hämta upp bakbenen" i skritt ridit uppvärmningstölt med lååång hals. Efter att ha skrittat en bit efter vägen längs sjön (har man blivit BLÖT OM HOVARNA måste man ju få hämta sig lite...!!!) vände jag hemåt igen. Och eftersom Hamingja var så lugn och avslappnad frångick jag min vana att alltid börja hemvägen med skritt, för att inte trigga hennes flyktreflexer i önödan. Istället red jag först samlad skritt m h a skänklar och säte för att sedan göra övergång till samlad tölt. 

Livet blev åter VÄLDIGT spännande när vi skulle passera tillbaka genom vattnet som rann över vägen och Hamingja blev åter BLÖT PÅ HOVARNA. Men mot alla odds överlevde vi även denna prövning...! Det är verkligen TUR att jag har en så oerhört modig häst!!!

Resten av hemvägen fortsatte töltträningen och jag lyckades riktigt bra med att kombinera samlingen m h a skänklar och säte, med en övergång till tölt där jag kunde behålla mitt framåtvinklade bäcken så att Hamingja kom upp med bogarna,  för att sedan bibehålla samling och bärighet genom att "hämta upp bakbenen". Sedan senaste Atlikursen har jag främst förbett tölten genom att "hämta upp bakbenen" i skritt. Men då har jag ännu problem med att få till sitsen... 

Om jag istället förbereder tölten med samlad skritt m h a sätet så har jag redan mitt bäcken i rätt vinkel inför övergången till tölt. Och sedan använder jag "hämta upp bakbenen" för att bibehålla samling och bärighet i tölten. Upptäckte också att all vår träning på det sistnämnda inneburit att det nu räckte med att jag ställde henne lite inåt och la till innerskänkeln för att få "hämta upp bakbenen-effekten" i tölten! 

Det kändes verkligen som att ännu en polett trillade ner för mig där under hemvägen! "Still confused, but on a higher level...!" var det någon som sa - och det är ett VÄLDIGT passande uttryck när det handlar om gångartsridning tycker jag! För ju mer man lär sig desto svårare blir det! Men det är ju också detta som gör det så ROLIGT - det finns ju ALLTID stora utmaningar kvar!!! Under den föreläsning jag var på igår kväll, med Haffi Gislason sa han bl a "Total lösgjordhet - det är själva drogen!!!" Och en Hamingja-hög Anna kan bara hålla med!!!