Så HÄRLIGT!!!

Den här årstiden är bara för HÄRLIG - med de underbara, ljusa kvällarna och tack vare de kalla nätterna också riktigt bra ridunderlag fortfarande!!! Efter en trevlig påsk med föräldrar och (en hel del) syskon och syskonbarn i Umeå var det ändå skönt att komma hem i går för att jobba idag - och sedan rida min fina Hamingja!!!

Idag hade visst inga mördarsvanar haft vägarna förbi Mariebäck, så Hamingja var inte bara kontaktbar utan kunde skritta avslappnat på hellånga tyglar när vi red iväg från gården. En bra början! Passade på att skritta ovanligt länge och nere på bilvägen blev det långa sekvenser sidförande längs med dikeskanterna i båda "varven". Tycker det känns som att hon blir allt mer rörlig i sitt stela kors, så det blir spännande att höra om massör-Tomas märker någon skillnad där nästa gång!

Vi mötte Sylvia och Carro som var ute och trav- resp galopptränade med Hector och Freyr - och jag skulle nog säga att ryttarna var mer anfådda än hästarna... men jag vet ju hur jag flåsar när Hamingja "tar för sig" lite i traven...!!! När de passerat bestämde jag att även vi skulle satsa på ett högre tempo en stund - men jag valde tölten istället för att jag skulle få träna på att bibehålla en aktiv sits även när det gick lite fortare.

Hamingja gillar ju att "gasa på" så det var ett par ivrigt spetsade öron jag hade framför mig resterade sträcka bort till korsningen vid sjön. Det rinner fortfarande vatten över vägen där, så det var liiite spännande för Hamingja att passera även om hon verkade betydligt mer OK med att behöva bli blöt om hovarna jämfört med senast! Efter detta fick hon en lååång belönings- /avslappningsskrittpaus längs vägen in mot stan.

I o m att Hami hade fått "gasa på" en hel del i tölten hade jag startat igång hennes "turbo" och när vi sedan vände hemåt igen "vred jag upp" den några snäpp till genom att smacka ett par gånger i den samlade skritten. Första smackningen blir alltid en oerhört chock för stackars Hami - och bara därför måste jag ju smacka ett par gånger till. Men redan på tredje smackningen hade hon nu hämtat sig tillräckligt för att reaktionen INTE skulle bli att hon kastade sig framåt utan att hon istället trampade under sig än mer och kom upp ytterligare med bogarna på helt lösa tyglar. ME LIKE!!!

Tack vare all turbo samt att matte lyckades ganska bra med att både behålla sitsen och den aktiva ridningen i tölten fick jag njuta av flera sekvenser med riktigt HÄRLIG samlad tölt!!! Det kom ett par bilar längs vår mkt lågt trafikerade väg, vilket i detta fall hjälpte mig att ge Hamingja några välbehövliga micropauser trots att jag helst bara ville "tölta för evigt"!!!

Efter nedvarvning i tölt med låååång överlinje och närmast konstant frustande fick hon sedan en låååång avskrittning på hellånga tyglar innan vi var hemma igen. Och jag var bara så HÖG att jag hade velat tölta MINST lika mycket till! Ibland känns det lite med bara en häst...! Men då får jag påminna mig om dilemmat när jag hade två och inte alltid orkade att ge Lára all den träning som hon både önskade och förtjänade.

I morgon blir det vilodag igen för Hamingja - för då ska jag till en smärtklinik i Piteå som påstår sig kunna göra det ingen annan klarar: att lindra fibromyalgismärta. SPÄNNANDE!!! Men också väldigt nervöst i o m att jag har sådana jobbiga fobier för det här med sjukvård... men som tur var har Johan sett till att vara ledig så att han kan följa med mig som moraliskt stöd! Håll nu tummarna att jag kan få i alla fall lite hjälp!!!