"Är det ÄNTLIGEN dags för lite ridning?!!" Lára blir förhoppningsfull när hon får syn på matte!
I eftermiddag var det ÄNTLIGEN dags för mig att gå på semester! Och jag såg till att inleda den på allra bästa sätt: i fyrtakt!!! För när jag får börja min semester får Lára glädja sig åt att hennes är slut! Visserligen red jag ju henne en sväng i måndags också - men förutom det så har hon ju tvingats vara ledig fyra veckor nu... Fast nu hoppas jag det blir regelbunden ridning framöver - och det gör definitivt hon också!
Så länge hon får järntillskottet ska hon ju inte utsättas för hård ansträngning. Vilket verkligen är lättare sagt än gjort i den här fuktiga värmen... jag märker ju själv att man börjar svettas av minsta rörelse... Och Lára tycker ju dessutom att skritt är ett enda stort slöseri med springmöjlighet... Inte en helt lätt ekvation att få ihop...!
Kvällens försök till lösning blev att rida mot Alviksträsk och växla mellan skritt och tölt med lång hals längs bilvägen. Svängde upp mot gamla soptippen och längs den mjuka skogsvägen varvade vi skritten med trav istället. I alla fall till att börja med... men sedan kom Lára med förslaget att vi ändå skulle få galoppera liiiite i alla fall och hon höll så lugnt tempo att jag lät henne hållas en liten stund.
Även sedan vi vänt hemåt igen tillät jag ett par kortare, lugna galoppintervaller. I gengäld skrittade vi sedan hela bilvägen tillbaka till stallet. Men det var bara inledningsvis det handlade om skritt på lång tygel. Sedan var det skritt med lång och aktiv överlinje som gällde - ett bra sätt att bygga muskler utan hård ansträngning!
När Lára och jag kom tillbaka till stallet låg Bambam utanför och väntade på att jag skulle komma tillbaka - han har verkligen blivit min kompis!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar