"Snabbjobb"

Lára övervakar sina domäner. Hremsa och Tildra skymtar i bakgrunden. Nu har det kommit så mycket snö att man kan fota henne vid staketet utan att få stängseltråden tvärs över hennes "ansikte". Men översta tråden är inte så låg som man kan få intryck av på den här bilden utan det är kameravinkeln som luras! 

När jag kom till jobbet kl 08 i morse, som vanligt, undrade en kollega hur länge jag skulle jobba idag i o m att vi har förkortad arbetstid dag före röd dag. Det hade jag helt glömt bort, så det var bara att plocka fram tidrapporten och räkna efter. När jag summerat redan arbetad tid under veckan visade det sig att jag bara hade 2 timmar och 15 minuter kvar att jobba! Kändes ganska snopet att gå hem redan kl 10.15! (Har fått sjukpenningen indragen igen, men min chef insåg tack och lov att jag har nog problem att orka jobba 75 % så hon fixade tjänstledighet utan lön på 25 % t o m 31/1.) Det innebar i alla fall att jag kunde tillbringa dygnets ljusaste tid utomhus, med Lára, och detta är ju det optimala för sömnen!

Kan fortfarande återskapa den häftiga känslan i "djupsnögaloppen" igår, när hon tog i så för att lyfta sig upp ur snön att galoppsprången nästan bara gick uppåt! Tänk om man kunde rida så en gång/vecka hela vintern - då skulle man ju ha tränat upp hur mycket bärkraft som helst!!! Men det förutsätter ju att snön är så fluffig som den är nu och inte har några hårdare lager. Så var det ju faktiskt förra vintern - då kom inte ett enda töväder sedan snön lagt sig redan i oktober! Sedan får det ju inte komma så mycket mer snö heller, om vi ö h t ska nå upp över den! 

Hade gärna ridit mer "djupsnögalopp" redan idag, för att få återuppleva den häftiga känslan. Men utgick ifrån att Lára hade endel träningsvärk sedan gårdagen. Och för att få maximal effekt av styrketräning ska man ju låta musklerna vila 48 timmar. Men att låta henne vila helt och hållet ville jag inte heller, har läst att träningsvärk lindras bäst av måttlig rörelse - i alla fall hos människor. Och jag antar att hästarnas muskler fungerar på samma sätt. Så istället red vi ut längs bilvägen bort mot sjön.

Ville inte heller jobba med samlad skritt eller samling i tölt idag, eftersom det antagligen skulle aktivera musklerna på liknande sätt som igår. Så vi höll oss till de tre grundgångarterna: skritt, trav och galopp. I o m att vi galopperade på plan väg blev det ju mer skjutkraft än bärkraft som krävdes och därmed hoppades jag att "galoppmusklerna" fick jobba lite lagom. När vi fattade galopp på ställen där vi inte brukar galoppera fick jag dessutom två klockrena fattningar i vänster galopp. Vilket styrkte min teori om att vårt problem normalt är att hon hinner tänka galopp innan jag hinner förbereda fattningen ordentligt - och att hon då tänker höger galopp... så att det blir den oavsett vad jag gör.

Det var -8 grader ute idag och på hemvägen hade vi en isande motvind. F f a när det var dags för den avslutande traven. Så jag satsade inte så mycket krut på att övertyga henne om att vi skulle trava sakta. För en gångs skull uppskattade jag hennes devis "snabbast hem vinner!" Fast när hon började demonstrera att det kan gå ÄNNU fortare - ifall man galopperar - var jag ändå en tråkmåns och bromsade.

Till skillnad från igår var jag tillräckligt varm i kroppen efter ridturen för att våga stretcha - och det behövdes verkligen! 

Har varit väldigt ensam i stallet den senaste tiden och så även idag. Tror faktiskt att Lára är den enda häst som inte vilar just nu. Vilket den springglada damen garanterat uppskattar. "Vila är för veklingar!" skulle säkert kunna vara ett av hennes valspråk! Fast man börjar märka på flera av unghästarna i stoflocken att de tycker att det räcker med vila snart. När jag ska hämta in Lára kommer de gärna till grinden och vill följa med ut ur hagen. Här om dagen var Mysla extra ihärdig. När jag stod och ropade på Lára gjorde Mysla upprepade försök att stoppa in huvudet i Láras grimma som hängde över min axel! :-)

Edit: insåg föresten att det blev 7 timmar mellan frukost och lunch idag. Det hade ALDRIG funkat förr i tiden, när mitt blodsocker KRÄVDE något ätbart var 3:e timme! Det är verkligen praktiskt att äta LCHF och inte behöva drabbas av sådana blodsockerfall! (Äter numera bara mellanmål någon gång i undantagsfall, för att vara social, för jag klarar mig utmärkt på bara frukost, lunch och middag!)