Efter en regnig morgon blev det soligt och riktigt varmt så jag väntade till kvällen med att rida. När jag kom till hagen kunde jag konstatera att även om Feykir varit jättearg igår så är han definitivt inte långsint - för när jag ropade kom han direkt! Och det är nog en vecka sedan han gjorde det sist!
Red på banan idag också - om Feykir ska hålla på och stegra sig vill jag helst vara på inhägnat område! Men idag gick det faktiskt VÄLDIGT mycket bättre! I början märkte jag att han laddade för att stegra sig några gånger men jag lyckades få honom på andra tankar varje gång. Och bara han flyttade undan ett enda steg i framdelsvändning för vänster skänkel berömde jag och lät honom skritta rakt fram igen.
(För höger skänkel gör han nu framdelsvändningen med eftergift på tygeln, så det gäller "bara" att få honom att förstå att det kan vara lika odramatiskt åt andra hållet... Men hästar har ingen kommunikation mellan höger och vänster hjärnhalva så de kan inte förstå att det är "samma sak fast tvärt om" - som vi kan göra.)
Red sedan långsam tölt där jag försökte hålla honom ganska samlad men lätt i handen. Så snart han försökte lägga sig i handen gjorde jag halt med sätet och framdelsvändning. I högervarvet gick det även idag riktigt, riktigt bra! I vänstervarvet är det svårare att hålla nere tempot... och när det var dags för framdelsvändning flyttade jag bara några steg för vänsterskänkeln för att avdramatisera det hela. När han flyttat för vänsterskänkeln ganska många gånger utan att försöka stegra sig tyckte jag det räckte med töltträning för idag. Jag ville ju att vi skulle få avsluta när han var duktig!
Vi skrittade en stund och varje gång han ville lägga sig lite i handen gjorde jag halt med sätet och ryggade till dess han gav efter på tygeln. (I vänstervarvet måste jag tänka på att lägga vikten extra mycket bakåt i halten för att han verkligen ska trampa under sig i halten!)
Avslutningsvis tränade vi trav. Feykir tycker verkligen att jag är helt sanslös när jag får för mig att vi ska trava så där helt utan anledning! (D v s utan att fatta galopp i närmaste kurva.) Han kämpar verkligen för att lära mig av med det! ;- ) Oj, vad det är lätt att bli passiv i traven och bara åka med, men jag försökte tänka på vad Atli sa på senaste kursen: "Man ska inte bara låta hästen trava, man ska rida hästen i trav! Istället för att vara rädd för att störa hästen ska man se till att störa den, genom att ställa och böja, så att den lär sig att arbeta rätt!"
Hm... mycket lättare sagt än gjort. Jag tyckte jag red ganska aktivt, men så här i efterhand - när jag jämför med när jag red tölt - så inser jag att det var alldeles för passiv ridning...
I morgon kommer hovslagaren och skor Feykir så jag får se om jag hinner rida också eller om han får en vilodag. I o m att det gick så bra idag kanske vi skulle rida en sväng utanför ridbanan och se om jag kan hantera hans ev ilska där också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar