Tidningskrönika och webbdito

Läste något intressant om hästarnas hörsel, i senaste numret av Ridsport. Jag fick för många år sedan höra att förklaringen till att många hästar blir rädda när det kommer en snöskoter är att hästarna hör ett mycket skarpt ljud från skotermotorn, som människans öron inte kan uppfatta. När jag nu läste i Ridsport fick jag lära mig att när det mänskliga örat kan uppfatta ljud med frekvens upp till 20 kHz så kan hästarna upp till 38 kHz, så de kan även höra ultraljud. En oväntad, kraftig reaktion från hästen kan alltså bero på att den hör ett ljud som vi inte hör.

Ett intressant exempel i artikeln på sådana högfrekventa ljud är vibrerande vägskyltar. Jag har aldrig reflekterat över att det skulle kunna komma ljud från dem! Men den senaste tiden har Feykir reagerat när vi närmat oss en tillfälligt uppsatt vägarbetsskylt längs vägen till Alviksträsk. Första gången trodde jag det var åsynen av skylten, som inte funnits där tidigare, som fick honom att reagera. Men jag har verkligen undrat varför han fortsätter att reagera även nu när den inte längre är någon överraskning... Men den står på ett öppet och väldigt blåsigt område, där vinden kan få fart längs hela Bälingeträsket. Dessutom är den provisoriskt ditplacerad för några veckor sedan och eftersom det fortfarande är tjäle i marken är den antagligen inte särskilt fast förankrad heller. Så att den skulle kunna vibrera när det blåser ordentligt verkar ju inte alls otroligt. Feykir kanske borde ha hörselskydd när vi ska passera i fortsättningen?!

En liten notis från webben måste jag också ta med: Rubriken löd "Häst stoppad på sjukhus" och det visade sig handla om Storbritannien, där några anhöriga till en patient ville pigga upp denne genom att ta hästen till sjukhuset. Men hästen blev avvisad av personalen. Låter ju ganska logiskt, eller hur?! (Alltså BÅDE att patienten skulle ha blivit uppiggad av att få träffa sin häst - om jag hade legat på sjukhus hade jag definitivt längtat efter Feykir! OCH att personalen skulle sätta stopp - av allergiskäl kan man ju tyvärr inte tillåta hästar på sjukhus.) MEN det extra intressanta i detta fall var att hästen hunnit upp till tredje våningen innan någon ingrep! Underbar historia tycker jag!

Om jag blir inlagt någon gång kommer jag definitivt be Johan att smuggla in Feykir! Och eftersom han jobbar på sjukhuset borde han väl känna till något smart sätt att ta in en liten svart islänning utan att någon märker det - eller hur?! ;- ) Chansen att det skulle vara genomförbart måste dessutom ha ökat markant sedan jag bytte häst. Tror att Feykir utan att tveka skulle följa med in i en sjukhushiss! Reykur däremot, skulle knappast frivilligt kliva över den där smala springan i golvet utanför hissdörren...

Nej nu har jag definitivt inte tid att sitta vid datorn längre! Ska iväg med ett gäng hästtjejer och äta på italiensk restaurang! Carina, som har stallet där Reykur stod under våra första år här i Luleå, har bokat bord och erbjudit oss alla att komma för trevlig samvaro med mycket hästprat. VILKET SUVERÄNT INITIATIV!!!