Min man är BÄST!!! När jag kom hem från stallet idag fick jag en sådan jättefin present: en canvasförstoring av min favoritbild på Feykir!!! Ge mig en love-smiley, någon!!! Så här FIIIIIN är den:
Sedan tidigare har jag en jättefin akvarell av Reykur, som han såg ut när jag just hade köpt honom. D v s fortfarande med ganska grå hårrem. Året innan hade han kliat av sin lååånga man, men jag tycker han är jättefin på tavlan ändå! Den hänger ovanför däckstolen, vid vår Tullikivikamin, där jag sitter med datorn i knät och bloggar (nästan) varje kväll.
Akvarellen är målad av Folke Bagger. Och nu har jag alltså även "min lilla svarta" som tavla på väggen!
Innan jag kom hem till denna glada överraskning hade jag varit i stallet och ridit. Feykir (och jag) fick en rejäl genomkörare på ridbanan. Började med att lösgöra i skritt och fascinerades av att det verkligen går så lätt i vänstervarvet nu, som varit hans svåra varv i alla år tidigare. Men nu är det alltså högersidan vi får jobba extra med istället. Övergick till trav på volt och i början blev det tölt några gånger när jag gjorde stora, ledande tygeltag men sedan höll han traven riktigt stadigt. Och efter en massa volter, åttor och serpentiner slappnade han av och sökte sig nedåt - jätteduktig!
Gjorde sedan samma sak i tölt och från början kändes han lite styvare i kroppen igen, men tillslut kunde jag rida serpentiner med riktigt "tvära böjar" (eller vad det nu kan heta). Avslutade med sidförande i skritt igen och nu kändes det betydligt lättare i högersidan än i början av ridpasset. Men jag skulle ha behövt en spegel för att se att han verkligen korsar bakbenen när jag tror att han gör det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar