Feykir fjäskar och matte nästan svimmar av lycka!

Precis som igår morse vaknade jag tidigt p g a värk... men till skillnad från igår ville det inte ge med sig när jag stigit upp trots att jag tagit morgonens värktabletter... Lyckades i alla fall sova en timme till under förmiddagen och sedan tog jag ytterligare värktabletter för att i alla fall kunna åka till stallet och lunchfodra, som jag lovat göra.

Inte kan jag skylla värken på vädret idag heller - gårdagens snöväder har ersatts av uppehåll, plusgrader och solen skymtar bakom de tunna molnen! Johan gav sig ut med kameran och här är ett exempel på hur det såg ut i Kyrkbyn idag:

När jag kom till Mariebäck och närmade mig hästhagen var det en häst som gnäggade lågt - det var Feykir!!! Han gnäggade dessutom flera gånger! Det är första gången någonsinn som han gnäggat åt mig, så jag blev så lycklig att jag höll på att spricka! Genast började jag lägga ut hö i vallackhagen som belöning för detta trevliga välkomnande!

När hästarna sedan stod och mumsade sitt hö passade jag på att njuta av stillheten och det avkopplande ljudet av ätande hästar. Man borde göra ett avslappningsband med det där ljudet!!! Efter en stund hämtade jag skrapa och borste - tyckte att jag ändå kunde borsta Feykir lite när jag ändå var i stallet. Började sedan klia honom på bogen och det var uppenbarligen jätteskönt för tillslut såg han ut som en myrslok! Vid det här laget hade de extra värktabletterna börjat verka dessutom, så det slutade med att jag bestämde mig för att rida en liten sväng också!

Innan jag satt upp fick Feykir gå i cirkel runt mig och när han lyfte ytter bak smackade jag, så att han sedan trampade in under sig ordentligt med inner bak. Tyckte faktiskt att det gick bättre i höger varv, trots att det nu är det svårare varvet när jag rider... När vi skrittade iväg var det väldigt lätt att få Feykir att söka sig framåt - nedåt, han verkar redan ha förstått att det är avslappning i skritten som gäller numera! T o m när vi passerade över bäcken var han ganska avslappnad! Jobbade med öppna och sidförande i skritt ganska länge innan vi började jobba med lösgörande i trav. I början ville han gärna börja tölta istället, men förvånansvärt snabbt kunde jag böja i sidan utan att han tappade traven. Tillslut red vi t o m lite skänkelvikningar i trav fram och tillbaka över vägen!

När vi kom fram till sjön, som jag igår fick lära mig heter Bälingeträsket och inget annat, var det dags att vända hemåt igen. Nu skulle det bli spännande att se hur tölten skulle fungera efter allt detta lösgörande i trav! Det visade sig fungera alldeles lysande - jag hade en mycket trevlig tölthäst som var väldigt mjuk i kroppen!!! I tölten är det ju dessutom bara en fördel med den extra "cylinder" som kopplas på så snart man vänder hemåt, så jag hade alltså en riktigt lösgjord häst som var i princip samlade sig i tölten av sig själv! Red i långsamt tempo och jobbade för att han skulle söka sig nedåt även i tölten, innan vi skrittade sista biten hem i lång, låg form. Vid dressyrridning brukar man prata om hörnpasseringar, men idag gjorde vi definitivt våra två bästa bäckpasseringar sedan jag började jobba efter Ia-metoden med avslappning! Mariebäckus odjurus får snart börja se sig om efter någon annan häst att skrämma! Inte heller när vi närmade oss unghästhagen tappade Feykir fattningen idag!

I och med dagens ridtur har jag tränat sju dagar denna vecka! Det vanligaste är annars två dagar i bassängen och fyra riddagar, men nu blev det alltså en riddag extra. Det är ju jättebra - den senaste forskningen visar nämligen att reumatiker helst ska aktivera sig fysiskt varje dag för att långsiktigt må så bra som möjligt.