Vilket väder!!!

På morgonen lyste solen på de rimfrostiga träden - såååå vackert!!!

Tyvärr mulnade det på lite innan jag hann ut och rida, men det var bara 3 minusgrader så det var jätteskönt ute!

Så här vackert var det längs vägen till stallet!

Den här jättefina hästen kom faktiskt när matte visslade idag!

Ridturen började med att det nästan var omöjligt att få Feykir att våga passera Mariebäcken... Det skvalpar och låter väldigt mycket där nu, när isen lagt sig längs kanterna... Men tillslut lyckades jag i alla fall. Som uppvärmning varvade vi flytt för skänkeln tvärs över vägen med att rida skänkelvikning längs vägkanten. Hade tänkt rida mycket galopp även idag, men började tölta lite och sedan kunde jag inte sluta! Det är nog allt galopperande de senaste dagarna som gjort att han känns så mjuk och fin i kroppen! Hade valt att rida mot Avan, där vägen går upp och ner hela tiden, för att det passar bäst att galoppera där. Men efter ett tag insåg jag att vi faktiskt töltade både uppför och nerför! Det sistnämnda har ju annars alltid varit alldeles för svårt för oss - vid minsta, minsta lutning utför har han hamnat på bogarna och börjat grisepassa... Men nu lyckades jag hålla honom kvar på bakdelen även i utförsluten! Så DUKTIGA vi har blivit!!!

På hemvägen lyckades jag dessutom rida riktigt lååångsam tölt och bitvis trampade han under sig så bra att bogarna lyftes upp. Duktiga Feykir!!! Satt av och gick sista biten hem för att belöna min duktiga häst och samtidigt stretcha mina stela ben. Vid den jättefarliga Mariebäcken stannade vi en ganska lång stund och jag matade honom med godis för att han skulle slappna av lite. Men han var hela tiden spänd som en stålfjäder... Vi skulle behöva tillbringa lite tid där tillsammans med en annan häst - hästar är betydligt mer övertygande för honom än matte...

Fodrade hästarna innan jag åkte hem. På bilden ovan ser ni vallackhagen, med Feykir närmast kameran. Och är man kung i hagen så kan man förståss stå på tvären i hö-högen och äta!