lördag 17 november 2007

Rimfrost i träden - och i pälsen!


Förkylningen håller i sig... så även idag var min målsättning med ridturen att Feykir skulle få jobba väldigt mycket mer än jag. Lyckades riktigt bra med det faktiskt! Det var -13 grader och dimma, så träden var verkligen jättevackra med all rimfrost! Red först förbi vägbommen ovanför stallet och till höger, för att rida genom skogen till en skogsväg som är jättebra att galoppera på. Har inte ridit dit på väldigt länge, för första biten är väldigt sank, men nu hade det frusit på så mycket att det gick bra att rida där. Det finns ett traktorspår man kan följa, men jag valde att rida på sidan om det för det mesta, så att Feykir fick lyfta ordentligt på fötterna för att ta sig fram genom mossan och riset. Det var ju han som skulle få jobba idag och inte jag!





Galopperade uppför en liten backe innan stigen fortsätter genom ett stort område med riktigt tät sly. Tyvärr visade det sig att så mycket sly där fallit ner över stigen från båda sidor att det helt enkelt inte gick att ta sig fram till häst... När jag tänkte efter mindes jag faktiskt att det blivit så under vårvintern i år, men eftersom jag inte ridit här sedan dess hade jag helt förträngt det... Fick alltså planera om ridturen och började med att skritta tillbaka nerför backen för att galoppera upp igen - fyra galoppintervaller blev det. När vi skrittade ner ville Feykir gärna springa i slutet av backen, så då tränade vi "halt i backe" för att han skulle balansera upp sig med bakbenen istället för att försöka springa sig till balansen. Skrittade tillbaka på sidan om traktorvägen så att Feykir fick lyfta på fötterna och jobba med ryggen.





Nästan tillbaka vid vägbomen svängde jag upp i skogen igen efter en annan skogsväg. INTE särskilt populärt... Feykir trodde väl att han skulle få gå hem och äta sitt kraftfoder! Den vägen är inte så lång, men vi varvade trav och galopp till dess den tog slut och sedan tillbaka igen, så han fick jobba på ordentligt. Stannade och satt av en stund så att han skulle hinna hämta andan ordentligt. Passade på att fota min rimfrostiga häst i den rimfrostiga skogen! Kolla in hur fartvinden i galoppen tillsammans med rimfrosten "stajlat" hans pannlugg!









När Feykir hämtat andan och jag fotat klart gick jag med honom tillbaka till stallet. Har fått tipset att gärna gå själv sista biten hem, det blir som stretching för ridmusklerna och jag blir mindre stel efteråt. Förut gjorde jag ofta så för att ge hästen en belöning, men det är alltså bra för båda parter! Feykir var rejält svettig, så han behövde få stå inne och torka. En tjej som skulle ut med ett turridningsgäng lovade att hon kunde släppa ut honom i hagen igen när de kom tillbaka. Han är inte så förtjust i att stå ensam inne i stallet... men jag väntade med att ge honom kraftfodret till precis innan jag skulle åka, för att han skulle ha sysselsättning så länge som möjligt sedan blivit ensam. Han lämnade mig knappt med blicken medan jag fixade i stallet - var förståss orolig att jag skulle glömma det viktigaste: hans mat!

Inga kommentarer: