fredag 31 december 2021

Vackert nyårsaftonväder!

 
Det var fantastiskt vackert ute idag - och då syftar jag inte BARA på den vackra hästen!!!

Det har kommit ytterligare lite kall pudersnö som hästarna bara tycker det är roligt att gå i och dessutom bäddar in naturen så vackert!!! Själv är jag tyvärr inte i någon vidare form och jag var inte säker på om jag verkligen skulle orka rida... men det blev tillslut en trevlig liten sväng längs första delen av "Nya Torrbergsrundan" i trevligt sällskap av Carola med Litlamin och Anneli med Hector! (De fortsatte sedan hela rundan, medan jag vände hemåt igen ute på stora kalhygget.)

Men om min dagsform inte var något vidare så var Hamingjas desto bättre! Den senaste tiden har jag varit orolig för att hon kanske gjort något i hagen som fått lite av problemen hon av och till haft i bakdelen att komma tillbaka... En lång period har hon ju varit väldigt jämn i de båda galopperna och fortfarande gör hon fattningarna lika bra (så länge hennes matte rider ordentligt.) Men under de senaste ridpassen har jag bara hunnit rida en kort sträcka i vänster galopp innan hon blivit spänd, hög i formen och "tappat" galoppen... ÄVEN på hemvägen. 

När vi idag skrittade hemåt genom skogen började jag dock fundera på om det - som så många gånger förr - egentligen var hennes matte som var orsaken till problemet...?! Det gäller alla i alla gångarterna att Hamingja verkligen behöver en tydlig "inramning" för att kunna slappna av. Men den senaste tiden, när jag själv varit i dålig form, har jag slarvat med högerslutorna som jag brukat använda som förberedelse för vänster galopp. Och när jag nu testade en vänstergalopp som var väl förberedd som omväxkling så höll Hamingja galoppen med bibehållen bärighet en ganska lång sträcka! Det för väl att hennes matte i alla fall i bland har tur när hon tänker!!!

onsdag 29 december 2021

Mellandagsridning!

Mellandagsridning är SÅ mycket bättre (och mer pandemianpassat) än mellandagsrea!!!

Hamingja har haft jullov några dagar medan vi varit i Umeå för att fira jul med våra föräldrar. Det är ju en kort julhelg i år och jag behövde jobba mellandagarna, men kunde istället vara ledig innan jul så att vi kunde förlänga helgen lite ändå. Det är inte längre riktigt lika intensivt på banken så här års som det brukat vara (förr var det otänkbart med semesterdagar under perioden från 15/12 till 15/1.) Nu kan vi turas om att vara lediga några dagar var och då är det ju helt OK att det blir väldigt intensivt de dagar man jobbar. 

Därför fick Hamingjas jullov fortsätta fram till idag och hon var jättepigg när vi red den vänstra vägen bakom bommen. Som vanligt blev hon jättenöjd när vi från vändplanen fortsatte på hennes favoritstig in i skogen. Längs skogsvägen hade något fordon kört ganska nyligt så även om det fortsatt snöa var snödjupen bara någon dm. Stigen i skogen var däremot ospårad - men Hamingja gillar ju när hon får skritta i djupsnö i terrängen!!! Snön gjorde ju samtidigt att hon fick nyttig muskelträning även fast jag mest orkade "åka häst". 

Idag har jag i alla fall fått kallelser till fler provtagningar och sedan nytt läkarbesök - jag hoppas att de tillslut ska hitta något som går att åtgärda så att jag kan bli lite mindre trött i alla fall...!!!

fredag 24 december 2021

God Jul!!!

God Jul till alla våra bloggläsare - från mig och Hamingja!!!

 

tisdag 21 december 2021

"Lillejul" på årets kortaste dag!

Eva och Litlamin

På årets kortaste dag fick både jag och Hamingja vår resp BFF med oss på en härlig ridtur, när bussiga Carola lånade ut sin fina Litlamin! Eva och jag har en tradition att fira "lillejul" i stallet någon dag innan julhelgen. (Fast förra året blev det istället mellan jul och nyår - men det skyllde vi på pandemin.) Till traditionen hör förstås att rida och det gjorde vi faktiskt t o m ett år när det var -28 grader, men då hann vi bara ner till bilvägen innan vi blev tvungna att vända tillbaka för att vi höll på att få frysskador i ansiktet... :-O 

Men med dagens -17 och inte någon vind så det var inga problem att hålla sig varma när vi red en (nästan) maxad Torrbergsrunda i det vackra vintervädret! Vi började på "nya rundan", framme vid Torrbergsvägen red vi till vänster in till vändplanen och sedan följde vi Torrbergsvägen tillbaka till den sista stigen genom skogen hem till Mariebäck igen. 

Underlaget är ju verkligen superbra nu, så vi travade långa sträckor längs skogsstigarna och på Torrbergsvägen blev det långa sekvenser med galopp resp tölt. (Fast Litlamin hade förstås velat springa ÄNNU mer...!!!) Tillbaka i Mariebäck blev det sedan lunchfodring av hästarna och en andra "kisspromenad" med hundarna (Nike, Flora och Asta) innan det var dags för julmat och julklappar åt oss i Josefshallen. Nu kan julen komma - vi är redo!!!

Jag brukar tycka att jag inte passar i brunt... men visst klär jag alldeles utmärk i brun häst??!!

måndag 20 december 2021

Härligt vinterväder!!!

 

Idag blev det en snabb variant av "Nya Torrbergsvägenrundan" med mycket av både galopp och trav. När vi inledde uppvärmningen med vänster galopp testade jag gårdagens vinnande koncept att smacka försiktigt en gång redan efter de första galoppsprången - och även idag "tålde" Hamingja det utan att bli spänd och tappa galoppen. Istället gav det en omedelbar effekt i form av "extra bakben" och möjliggjorde sedan också att jag vid två tillfällen kunde höja/återställa kvaliteten på galoppen genom att skjuta fram vänster höft. Så att Hamingja behöll galoppen ända till dess jag visslade för att hon skulle sakta av!

Den första delen av sträckan över stora kalhygget är ju väldigt ojämn så där skrittade vi, men sedan blev det trav nästan hela vägen fram till Torrbergsvägen. Med temperaturen på -12 var det väl åter ganska "svalt och skönt" för Hamingja så hon var härligt pigg! Jag tog till höger direkt vi kommit ut på Torrbergsvägen och där passade jag på att träna tölt. 

Det gick hyfsat bra att hålla ett lågt tempo och även att "sitta som folk" (eller i alla fall nästan...!) Hade Sylvia sett oss hade hon definitivt tyckt att det behövdes mer energi, men det skulle antagligen ha ställt till det för mig både med tempot och min sits... så jag bestämde mig för att detta fick vara "good enough" för idag!

För att spara på mina egna krafter valde jag att rida tillbaka hem via den första av stigarna på "gamla rundan" - och tack vare att det är så ordentligt fruset i marken och sedan snö ovanpå är ju underlaget så bra att vi kunde trava även genom de partier där det brukar vara väldigt blött. För att sedan avrunda med lite mer förhållningar med vikt och säte i skritt och tölt längs den högra vägen bakom vägbommen. 

Tillbaka i stallet var Hamingja vare sig särskilt svettig eller flåsig, trots att det inte blivit några längre skrittpauser. Men tack vare både en lägre utomhustemperatur och att jag klippte henne på halsen igen igår så behövde hon aldrig bli så väldigt varm. Och nu är jag superpeppad inför morgondagen då Eva ska få låna Litlamin för vår traditionsenliga "lillejul" med ridning följt av julfika i Josefshallen! Och jag tror t o m att tomten skulle komma...!!!

söndag 19 december 2021

Morgonstund har hö i mund!

Efter morgonfodring och egen frukost passade jag på att klippa Hamingjas hals en gång till så att det inte ska bli lika svettigt för henne i det milda vädret. Det blev samtidigt "invigning" av klippmaskinen jag köpte av en kompis tidigare i höst - och den gjorde sitt jobb bra!

Sedan var min plan att rida "Nya Torrbergsrundan" och inledde uppvärmningen med vänster galopp, där jag ju har så svårt att inverka på Hamingja utan att hon blir spänd och tappar galoppen... Men nu vågade jag mig på en lätt smackning redan efter några galoppsprång vilket till min glädje bara hade positiv inverkan på galoppen - plötsligt var det här med bristande framåtbjudning inget som helst problem längre! Och sedan kunde jag dessutom vid ett par tillfällen underhålla galoppen genom ny galoppsignal med höften, även nu alltså utan att skapa spänningar. Det här måste jag absolut testa fler gånger!!!

Vid det här laget började dock mina egna krafter att sina, så efter att ha skrittat en bit in på stora kalhygget vände jag och skrittade tillbaka hemåt igen. Tillbaka på vänstra vägen töltade vi hemåt medan jag försökte hitta ridkänslan från de bästa töltsekvenserna i går kväll och tänka "händerna mot öronen" resp "ta med henne uppåt och bakåt m h a din position i sadeln"! Plötsligt kom ett HÖGT brak från skogskanten en liten bit framför oss och jag hann tänka att det var någon som sköt innan jag upptäckte den stora tjädertuppen som flaxade iväg... Jag tror vi blev lika rädda alla tre - men Hamingja och jag hämtade oss betydligt snabbare än vad tjädern verkade göra...! 

När det gått en lavin och snart kan komma en till...!!! Inte direkt decemberväder när det rasar från taket... fast redan i morgon ska det visst bli kallare igen. 


Mysig lördagkväll i fullmånens sken!

Hamingja och Curre!
 

I kväll var det fullmåne och den lyste upp snön på marken så bra att egentligen behövdes inte pannlampan! Jag skulle kvällsfodra men först blev det ett trevligt träningspass med Hamingja. Vilket vi inledde längs vänstra vägen bakom vägbommen, med höger galopp upp till vändplanen och vänster galopp tillbaka hem. 

Sedan red jag även ner på bilvägen för att träna samlad skritt och tölt. Jag ville ju fortsätta att träna på förhållningarna i skritt som jag fick till så bra när vi red hem från Avan med jultåget förra helgen. Det har inte varit helt lätt att hitta tillbaka till den känslan igen, med då ägnade jag ju faktiskt hela hemvägen, som tog ca 1 timme, bara åt detta och så länge skrittar jag ju aldrig i vanliga fall...!

Den bästa ridkänslan i tölten får jag om jag kan hålla en buren men ändå väldigt stilla hand - verkligen något jag också måste jobba på!!! Men tidigare idag läste jag ett bra tips från suveräna Ia och Denni (kolla in deras hemsida om ni inte redan gjort det - med massor av bra tips!!!) Det var Ia som skrev om hur hon jobbat mycket med sin handställning under det senaste året och att hon då haft god hjälp av ett citat från den brittiske dressyrgurun Carl Hester: "tänk dina händer mot hästens öron!" I kväll testade jag att använda detta som målbild - och det kändes som ett väldigt bra komplement till alla de instruktioner jag fått från Atli!  

Kvällens ridpass blev mer intensivt än jag tänkt, med många sekvenser tölt i långsamt tempo där pet med pisken såg till att hålla aktiviteten i Hamingjas bakben. Och "belönande passivitet" när hon svarade på mina signaler. När jag kommer ihåg detta har det VÄLDIGT bra inverkan på Haminga! Men jag får verkligen jobba med mig själv för att "bara" slappna av och bli passiv men utan att tappa sitsen, för hela jag vill istället falla framåt med överlivet och därmed "slänga ner" Hamingja på bogarna... 

Det har varit milt väder de senaste dygnen och i kväll var det bara runt 0:an vilket förstås var VÄLDIGT varmt för Hamingja i sin tjocka päls... när jag satt av utanför stallet var hon rejält svettig så när jag släppt så sadelgjorden stod vi kvar en god stund för att hon skulle få "flåsa ur sig" det värsta ute där det i alla fall var lite svalare än inne i stallet. Jag insåg också att hon hunnit få VÄLDIGT lång päls igen på halsen, där jag klippte henne tidigare i höst så det är definitivt dags för en ny klippning! Det kan ju vara en lämplig aktivitet när jag morgonfodrat i morgon bitti och väntar på att det ska bli ljust ute så vi kan rida! 

tisdag 14 december 2021

Töltfri tisdag

Pepparkakshästen!

Det händer inte ofta, men när jag ska summera dagens ridpass inser jag att vi inte ägnade oss åt ett enda steg tölt...! :-O  Lugn nu, det ska INTE bli någon vana - men just idag blev det riktigt bra även utan gångarten som kallats "gudarnas gåva"!!! Det blev pannlampa på och ridning bakom vägbommen. Först längst den vänstra vägen där Hamingja fick ha riktigt roligt: höger galopp upp till vändplanen och vänster galopp tillbaka hemåt. Med -13 grader tyckte hon att väl att det var svalt och skönt så hon var JÄTTEPIGG!!!

Jag hade däremot valt fel handskar (de var nog lite fuktiga) så jag blev JÄTTEKALL om händerna...  Men när jag red in på den högra skogsvägen, lät Hamingja trava, höll händerna stilla mot hennes hals och använde skänklarna för att korrigera när hon kortade upp nacken så fick jag BÅDE uppleva en riktigt trevlig trav OCH blev rejält varm själv!

Om galoppen var Hamingjas höjdpunkt för dagen så var min när vi skrittade tillbaka hem igen. Då lyckades jag nämligen hitta tillbaka till lite av den trevliga skrittkänslan från i lördags, när jag på hemvägen lyckades så bra med förhållningar med sätet och snabb "belöningspassivitet". 

Det är många delar där som jag behöver "slipa" på: utgångsläget ska vara att jag drar bak axlarna och förhoppningsvis sitter ganska rakt, från det läget lägger jag vikten bakåt ett kort ögonblick samtidigt som jag gör en förhållning med överskänklarna, direkt följt av en kort passivitet NÄR JAG INTE FÅR FALLA FRAMÅT (för då ramlar hon ner på bogarna) utan bibehåller känslan av att dra bak axlarna. 

Jag ska hela tiden bibehålla en buren hand och en lätt kontakt med halsringen relativt högt. Och från det läget fortsätter jag sedan att "ta med henne uppåt-bakåt" (som Atli brukar beskriva känslan) genom korta förhållningar med sätet, vikten lätt bakåt följt av passivitet. Hela tiden utan att tappa känslan av uppåt-bakåt! Denna dag resulterade detta i en riktigt trevlig känsla i skritten mot slutet!!! Här har jag verkligen något att träna på i vinter!!!

söndag 12 december 2021

Vilodagen!

Varför sova inne i vindskyddet när det är så mysigt att ligga ute i snön??!! tycker uppenbarligen lilla Hedda! Men luras inte att tro att det är mamma Hremsa som håller vakt, även om färg och teckning är så lika. Det är i vanlig ordning Vidalin som agerar "nanny"!

Idag hade jag lunchfodringen och innan dess blev det ett ridpass med Hamingja längs bilvägen bort till "världens ände-korsningen" vid sjön. Där passade vi på att ta två snögalopper i kanten av ängen innan vi vände hemåt igen. Min förhoppning för dagen var att hitta tillbaka till lite av känslan från när vi red hem från Avan igår, då jag efter MASSOR av förhållningar med sätet i skritt fick ett par korta men riktigt häftiga töltupplevelser!

Under hemvägen red jag närmast bakom vagnen som Ullis nordis drog och hade den som en tydlig "stoppkloss" när jag passade på att träna förhållningar med skänklar och säte. Jag fokuserade f f a på att hålla händerna stilla samt vara JÄTTESNABB att belöna med passivt säte när Hamingja lyssnade på en förhållning. Eftersom det tog ca 1 timme att skritta från skolan i Avan till Mariebäck hann vi få mycket träning på detta...! 

Det gav en väldigt trevlig känsla i skritten när jag tillslut kunde göra detta utan att behöva bromsa med tyglarna! Och inte bara det: när nordisen vid ett par tillfällen gick över i långsam trav i uppförsbacke smög Hamingja över i en riktigt långsam tölt med fantastisk bärighet utan minsta microgram i handen!!! En känsla jag mer än gärna skulle vilja återuppleva!!!

Detta var alltså min målbild för söndagsridpasset och kanske kom vi en liiiiten bit på väg. Jag fick i alla fall en tydlig aha-upplevelse när jag kände hur oerhört stark min reflex var att fälla överlivet framåt när jag skulle belöna, vilket i princip "slängde" Hamingja tillbaka ner på bogarna...! :-O Jag måste verkligen träna på att sitta kvar - och bli passiv istället!!!                                                                                                                 

lördag 11 december 2021

Mariebäcks jultåg!

 
Hamingja och jag som pepparkakor i dagens jultåg i Avan!

Idag var det dags för en favorit i repris: Mariebäcks jultåg och denna gång genomfördes det i samband med Avans marknad. Även denna gång hade vi fantastiskt roligt! Och som ni ser på bilden ovan hade vi förstärkt laget med nyinflyttade Ullis och en av hennes nordsvenskar! 


Tomtefar bjöd på polkagrisar även i år! (Olivia och Démantur).


En julgran är ju självskriven i ett jultåg! (Anneli och Hector)


Tomtemor (Carola) och Litlamin!

Min pepparkaka igen! Och det var många som ville klappa hästarna!

En snögubbe (Sylvia) hör ju också till! Hennes "racer-Elsa" protesterar mot att ha behövt stå stilla JÄTTELÄNGE!!! 


Malin och Ella!

Monica och Vidalin!

Christina och Hemidal!

Grinchen, i form av Sanna och Prins!

Alice och Húni!

fredag 10 december 2021

"Allt du gör med hästen är utbildning!"

Nu har vi vilat oss i form igen, Hamingja och jag!

Jag har inte ridit sedan i söndags, men när jag satt upp i sadeln utanför stallet och direkt började flytta undan för skänkeln på volt kändes Hamingja så mjuk och fin i båda varven! I vänster varv behövdes ockå bara några små kramningar på yttertygeln för att hålla högerbogen på plats! Denna höst har jag lyckats bättre med att lyssna på min kropp - vilket inneburit att jag ridit betydligt mindre än jag brukat... Och detta är inte första gången jag upplever att vi vilat oss i form!

Jag tror det beror på att när jag pressar mig själv att rida för att jag tycker att jag borde, men egentligen har för ont i kroppen/är för trött så blir jag mer spänd i kroppen vilket i sin tur får Hamingja att bli spänd... (Vem skulle inte bli det med ett järnspett på ryggen??!!) Men inväntar jag de dagar då jag mår bättre så kan jag vara mer avslappnad i sadeln och det känner ju Hamingja av direkt! 

"Allt du gör med hästen är utbildning" är ännu ett bra citat från Jens Fredricsons clinic under Stockholm International Horse Show nyligen! Till att börja med tänkte jag att det belyser att all hantering/ridning påverkar hästen. De blir ju som mest harmoniska av att få växa upp i och fortsätta gå i flock med en bra ledarhäst. Och en bra ledarhäst är 100 % konsekvent. Den har aldrig en dag när den tänker "det där var egentligen inte OK men jag orkar inte peta i det nu..." Hästarna i dess flock vet alltid PRECIS vilka regler som gäller och detta gör dem trygga! Så det bästa vi kan erbjuda vår häst är att ha ledarhästen som förebild!

Men idag insåg jag att citatet också kan kopplas till mitt "vila sig i form". För när man tänker på att allt man gör påverkar hästen så blir det ju också ganska logiskt att det är bäst att låta bli att rida när man av någon anledning har en dålig dag. Som i mitt fall att jag inte rider när kroppen är i sådant skick att jag blir väldigt spänd. För det jag annars kommer att träna Hamingja på en sådan dag är att också vara spänd - och det är ju verkligen kontraproduktivt! För mig är det en väldigt ny tanke att INTE ha dåligt samvete för att jag inte rider en sådan dag - utan jobba på känslan att ha gott samvete för att jag låter bli! 

I morgon är det en stor dag - när Mariebäcks jultåg återuppstår för att än en gång samla in pengar till Vildakidz! Så efter att vi vilat oss i form under veckan satsade jag idag på att låta Hamingja "blåsa ur systemet" för att förhoppningsvis vara lugn och sansad i morgon. Mycket trav och galopp blev det, längs "Nya Torrbergsrundan" inkl två vändor i långa galoppbacken där Elisabeth och jag ofta red förr om åren. 

Hamingja favoriserade högergaloppen idag och ett par gånger gjorde hon först en fin vänsterfattning för att sedan efter ett par språng göra ett galoppombyte - och det hade ju varit riktigt snyggt om det varit meningen! När jag sedan satt av för att sadla om fick jag min misstanke bekräftad, jag hade trampat sadeln till höger och inte lyckats rätta till det trots att jag försökt genom att trampa till i vänstra stigbygeln. 

Tack vare att marken är rejält frusen under snön kunde vi trava en stor del av stigen tillbaka genom skogen. Och när vi kom skogsvägen fick Hamingja dessutom galoppera som avslutning - det var uppskattat kan jag säga!!! Nu har jag lite pyssel att göra för att förbereda morgondagens outfit - då Hamingja och jag ska vara pepparkakor i jultåget. Hoppas vi ses på marknaden i Avan!!!

 

lördag 4 december 2021

Hej hopp - snögalopp!!!

 
Hamingja i FINA ametist-tränset, som är till salu! (INTE hästen!!!)

Idag hann jag rida i dagsljus och satsade då på (nästan) "Nya Torrbergsrundan" där Hamingja fick "bränna ur systemet" med många galopper! Oftast gör hon nu fina galoppfattningar - båda varianterna - vilka till att börja med ger galopp med trevlig bärighet. Och i höger galopp kan jag oftast också underhålla eller ibland t o m återställa bärigheten vid behov! 

Men i vänster galopp är det MYCKET svårare... Även där börjar det bli en trevlig galopp direkt i starten, men ofta märker jag ganska snart hur hon börjar bli spänd, för att sedan korta upp nacken allt mer och "dra åt handbromsen"... "Framåtbjudningen är allt - för utan den har du inget att rida på!" har man ju så många gånger hört från olika instruktörer - och det är förstås inte utan anledning!

Både Sylvia och Atli är också överens om att när Hamingja blir spänd går detta bara till viss del att lösa genom lösgörande övningar. För att hon helt ska slappna av behöver hon även en tydlig inramning och - f f a - få ta i och ARBETA. Det är något jag successivt börjar "få kläm på" i övriga gångarter, men det är så mycket svårare i galopp... I höger galopp börjar jag alltså kunna inverka på henne lite försiktigt, men i vänster galopp leder minsta försök i den vägen i regel till att hon blir ÄNNU mer spänd så att hon helt tappar galoppen... I det läget blir hon dessutom så obalanserad att jag saktar av till skritt för att inte riskera att hon slår sig, vilket blir en ofrivillig indirekt belöning... 

Problemet i vänster galopp tror jag har VÄLDIGT mycket med framåtbjudning - d v s brist på framåtbjudning - att göra... Och det sätt jag hittills hittat för att skapa tillräcklig framåtbjudning utan att störa henne är att främst rida vänster galopp i uppförsbacke eller på hemvägen. 

Så idag när jag följde Torrbergsvägen in till vänster red jag trav, tölt och höger galopp längs sträckan fram till vändplanen. När vi sedan vände hemåt igen fattade jag vänster galopp - och nu var det VERKLIGEN inget fel på framåtbjudningen!!! Efter en stund vågade jag mig dessutom på att smacka en gång, vilket gav ytterligare en REJÄL katapulteffekt! 

En lång stund kändes det sedan som att hon bara ökade farten mer och mer, så jag hann börja fundera om jag skulle kunna bromsa innan hon skulle vika av 90 grader åt höger för att ta stigen tillbaka hem... Men när hon nu VERKLIGEN "tänkte framåt" ville jag låta henne galoppera på till dess jag kände någon antydan till att hon själv ville sänka tempot igen. Och strax innan skoterleden till Ale valde hon själv att ta ner tempot och då räckte det att vissla lite för att hon skulle sakta av till skritt.

Därmed hann vi också med en kortare sekvens i tölt där jag - i motsats till under galoppen - fokuserade på att hålla ett lågt tempo. Som vanligt hade jag god hjälp av halsringen för att få (hyfsad) ordning på min sits och när jag kommer i håg att låta "halsringshanden" vibrera när jag gör förhållningarna så lyssnar hon riktigt bra! Och när hon lyssnar på mina viktsignaler och inte lägger sig på i handen så klarar jag bättre av att sitta avslappnat men samtidigt hålla om med skänklarna. Vi skapar en god cirkel m a o!

Nyligen insåg jag att jag behöver bli bättre på att kontrollera tempot även i trav (något Sylvia bara sagt till mig en miljon gånger eller så...!!!) Och när jag under hemvägen idag gav travsignal och Hamingja som vanligt satsade på racertrav gjorde jag direkt flera riktigt tydliga förhållningar "med hela kroppen". Och plötsligt förvandlades en stor del av den initiala skjutkraften istället till bärkraft och jag kunde belöna genom att vara neutral i sadeln en ganska lång stund innan jag behövde göra en ny halvhalt. 

WOW - ibland HAR Hamingjas matte faktiskt tur när hon tänker!!! Att Hamingja på detta sätt fått "landa" i lugn (men ändå kraftfull) trav visade sig sedan också ha väldigt god inverkar på nedvarvningstölten, då det var mycket lättare att bibehålla ett lugnt tempo medan hon fick sträcka ut på längre tyglar - fast vi var på hemväg!

fredag 3 december 2021

"Konsten är att göra det enkla riktigt bra!"

Nu har vi åter ca 1 dm härligt fluffig snö som ger bra svikt till underlaget och med blygsamma -7 på termometern hade jag förhoppningen att hinna till stallet i så god tid att jag hann rida en lite längre runda innan det blev mörkt. Men jobbet ville annorlunda... något som dock i slutänden visade sig vara en fördel! 

Jag hade hört av Carola att det pågick skogsavverkning längs den vänstra vägen bakom bommen och med stora skogsmaskiner på den lilla, smala vägen skulle det ju inte gå att passera för att rida "nya Torrbergsrundan" som jag helst hade velat göra....Men det visade sig vara en fördel att jag inte kommit iväg förrän det redan börjat skymma. För när Hamingja och jag var på väg ut från gården såg jag hur arbetsboden kördes iväg - de hade uppenbarligen avverkat klart och vi kunde rida vår runda! 

I skymning tenderar Hamingja alltid att se väldigt mycket spöken... något jag tror beror på att det tar lång tid för hästarnas ögon att ställa om från ljus till mörker. För sedan det blivit helt mörkt går det alltid MYCKET bättre att ta sig levande genom livets utmaningar! Och skymningen i kombination med både parkerade skogsmaskiner och nya virkesupplag längs vägen inbjöd inte riktigt till uppvärmningsgalopp utan vi red först en längre sekvens trav - vilket som vanligt i alla fall gjorde matte REJÄLT varm!

När vi skulle passera över det stora hygget kändes det väldigt bra att vi hunnit rida där innan snön kom, så att jag visste att alla de blöta partierna nu var hårdfrusna. Det är visserligen en hel del ris och grenar under snön, så Hamingja måste ändå hålla koll på var hon sätter fötterna, men sådant tycker hon ju bara är roligt!

Framme vid Torrbergsvägen följde vi vägen till vänster. Hamingja kändes fortfarande lite för spänd för att galoppera, så vi fortsatte i trav medan jag passade på att fokusera på att hålla händerna stilla, lägga till mer drivning om hon blev kort i nacken och belöna genom att "vara tyst" när hon längde halsen igen. Ett antal kortare galoppintervaller fick vi ändå till, bl a i långa backen där man passerat en vägbom som ligger på marken. Jag gjorde alla galoppfattningar från halt där jag bara sköt fram ena höften - och när matte var så noggrann så var vi också varje gång helt ense om vilken galopp det skulle vara! 

Jag har nyligen läst ett referat på Hippson.se från en clinic som Jens Fredricson höll i samband med SIHS i Friends nyligen. Jens är inte bara bror till guld-Peder utan även stallmästare på Ridskolan Strömsholm och Flyinge. Och efter en väldigt bra start på inomhussäsongen ligger han faktiskt just nu på tredje plats i Världscupen i hoppning! Det var många delar Jens budskap under clinicen som inspirerade mig - och som också "låg i linje" med den ridning Atli förordar. 

"Konsten är att göra det enkla riktigt bra! Inte det svåra halvdant, för det är egentligen helt ointressant." är ett sådant exempel! Vid varje Atlikurs brukar jag fascineras av just detta: att hans instruktioner för det mesta går ut på att jag ska göra MINDRE - men bli mer precis i de små detaljerna! Atli brukar också konstatera att ju längre han hållit på med hästar desto mer har han insett att det bästa sättet att utveckla både sig själv och hästarna oftast är att gå tillbaka till grunderna och finslipa detaljerna där!

Detta "tänk" är också något som jag den senaste tiden bl a nyttjat när jag flyttat undan för högerskänkeln genom att bara "tänka högervolt med kroppen". Vilket fått Hamingja att slappna av och länga halsen väldigt trevligt, samtidigt som det känts som att jag i princip inte gjort något alls! Men vi behöver jobba på att hitta samma känsla i vänster varv, då både Hamingja och jag lätt "fastnar" i yttertygeln... Vi behöver definitivt jobba mer på att vända för ytterhjälperna på en vänstervolt!

Ett annat citat från Jens där han är helt enig med Atli är: "Du vill kunna rida din häst med så lätta hjälper som möjligt. Då behöver du renodla dina hjälper och bara be om en sak i taget - och aldrig använda mer hjälper än nödvändigt. "Prata" rent och ganska tyst med din häst, så får du den att lyssna noga! Om du hela tiden "skriker" så stänger den istället av och slutar lyssna." Jag tycker det är en VÄLDIGT bra beskrivning!!!

"Rid så att hästen får en chans att lyssna till varje tanke du har och ge den en uppgift i taget - då blir den uppmärksam!" är ett annat citat från Jens. Också det en bra bild! Och jag tänker att det ligger väl i linje med vad Atli brukar säga vid de tillfällen när Hamingja stressar upp sig väldigt mycket, att jag behöver ge henne uppgifter att lösa för att hon ska kunna slappna av. Som att ALDRIG bromsa på båda tyglarna när hon bara vill rusa framåt - för då får jag bara henne mer spänd och hon lägger sig ännu mer i handen... Utan istället ska jag be henne flytta undan för skänkeln, så att hon måste koncentrera sig samtidigt som inner bak aktiveras och hon därmed lättar i handen. 

Det finns verkligen hur mycket som helst att lära sig när det handlar om ridning - men det är ju därför det också är så ROLIGT!!!

onsdag 1 december 2021

Köldfaktor -25!!! :-O

 
När det är "friskt" ute!!!

Igår kväll kom vi hem igen efter en mysig långhelg med mamma och pappa i Umeå! Och eftersom min ork är så begränsad numera hade jag planerat in en semesterdag även idag, för att kunna vila efter bilresan hem. Förhoppningen var också att orka rida, så jag var jättenöjd när jag åkte till stallet vid 11-tiden, efter en lång sovmorgon. (När jag satt i bilen och öppnade Storytel-appen för att lyssna på ljudbok hälsade den "God morgon Anna!" var det en pik??!!)

Framme i Mariebäck visade biltermometern -16 grader, så det var hög tid att plocka fram riktigt varma ridkläder. Fick leta ett bra tag innan jag hittade min "buff" i merinoull - och tack vare att jag redan hunnit byta om till ridkläderna innebar det att t o m skorna hade hunnit bli skönt varma innan det var dags att gå ut!

Hamingja blev jätteglad när jag kom och var snabbt framme vid grinden och när vi en stund senare skrittade ut från gården gjorde hon det med MYCKET ivriga steg!!! Jag brukar då alltid flytta undan för högerskänkeln och sedan jag börjat påminna mig om att belöna genom att "låta henne vara ifred" ett kort ögonblick när hon gör rätt har hon blivit väldigt snabb på att korsa med inner bak, länga överlinjen och slappna av! Nu måste jag bara pränta in i mig att jag ska göra detsamma även när vi flyttar för vänster skänkel (som hon har lättare för.)

Redan på väg ut från gården kände jag hur "vinden hetsade minusgraderna att anfalla" och jag började misstänka att -16 grader på termometern var långt ifrån hela sanningen... (Tillbaka i stallet igen skulle jag sedan se i väderappen att vinden på 9 m/s i byarna i själva verket innebar en köldfaktor på -25!!! TUR att jag inte visste det innan - då hade jag nog stått över ridningen...!!!)

Vi red upp till vänster bakom vägbommen och inledde med ett par galoppintervaller. Redan nu började det kännas väldigt kallt i ansiktet, så jag fick ta till mitt hemliga vapen! För jag har ju en Hamradis-avkomma med inbyggd nödfunktion: det är bara att rida trav så är man snart varm så att det räcker och blir över! Efter två travsekvenser in på "Nya Torrbergsrundan" fram till älgtornet och tillbaka var jag tillräckligt varm för att ägna resterade sträcka upp till vändplanen till uppvärmningstölt. 

Hamingja blev som alltid väldigt nöjd när hon sedan från vändplanen fick gå in på sin favoritstig - men ganska snart kände jag att det var dags att vända hemåt igen. Från vändplanen och hemåt ägnade jag mig sedan åt att från samlad skritt göra övergång till tölt i microtempo, men bara rida en riktigt kort sträcka, så att tempot aldrig hann börja dra iväg, innan jag gjorde halt och började om. Och efter ett stort antal sådana sekvenser räckte tillslut "en TYDLIG halvhalt med hela kroppen" för att återta kontrollen över tempot så att vi kunde föra sekvenserna med tölt lite längre. 

När hon sedan fick sträcka ut i nedvarvningstölt kändes ryggmusklerna härligt aktiva och jag kunde också kontrollera tempot enbart m h a förhållningar  med sätet så att hon fick behålla sina långa tyglar - då frustade vi så nöjt båda två! Sedan hoppade jag av och gick sista biten hem för att få liv i mina tår igen. Det var första gången i vinter som jag red med mina elvärmesulor men de fungerade inte som de skulle... minns att det var samma sak för ett år sedan. Orsaken då var att sulorna och fjärrkontrollen "tappat kontakten" så jag fick koppla ihop dem igen genom en procedur som återförsäljaren mejlade. Så nu ska jag leta upp det mejlet igen och hoppas att det löser problemet även denna gång!