Hamingja-style!

FINA Hami-hästen!!!

Idag var det dags: jag skulle sitta på Hamingja igen för första gången sedan "haveriet" i lördags och behandlingen i måndags...! Massör-Tomas sa att jag ska undvika böjda spår så här i början - men av säkerhetsskäl ville jag ändå använda ridbanan idag. För ifall hon skulle börja rusa i samma panik som i lördags ville jag åtminstone att vi skulle vara på ett inhägnat område! 

För att ändå göra belastningen så liten som möjligt på hennes bakdel red vi bara längs spåret och där varvade vi skritt med Hamingjas absoluta favoritgångart: "myrslokstölt" (tölt med nosen i backen). Oj, så belåtet det frustades när hon fick sträcka ut hela lååååånga halsen på detta sätt!!! Och till mattes stora glädje och lättnad fanns inte minsta tendens av att hon hade ont någonstans! 

Det enda hon inte verkade helt nöjd med var att matte insisterade på skrittpauser lite då och då... Skritt är nämligen en gångart som inte står mycket högre i kurs hos Hamingja än hos Lára - bara ett slöseri på ridtid!!! Och jag kan ju hålla med om att f f a skritt runt på ridbanan inte är allt för festligt...! 

Efter ridningen var det dags för dagens linimentkur (och då står hon verkligen och njuter!) Och jag tyckte faktiskt att gallan kändes liiiite mindre idag! Fast, kanske var det bara önsketänkande...?! I morgon tänker jag att vi rider ut längs bilvägen, nu när jag vet att hon kan tölta utan att få panik. Det blir mer "myrslokstölt" och även lite trav - vilket är vad Tomas ordinerat till att börja med. Och det lär det väl bli ett bra tag framöver nu - för han sa ju att jag skulle sätta igång henne väldigt långsamt och försiktigt så att hon verkligen hinner stabilisera sig i korset innan vi åter börjar belasta hennes bakdel ordentligt. 

Lára hade en riktig turdag idag - Josefine hörde nämligen av sig och ville rida. Och inte sa ju Lára nej till det - tvärt om!  Och när jag kom till Mariebäck var det ingen tvekan om att The Queen redan blivit riden idag - hela hon utstrålade harmoni där i hagen! Josefin red även igår, så The Queen är nu riden tre dagar denna vecka. Sedan hade hon putsat utrustningen också - det märks minsann att hon är släkt med Carro!!!

Själv har jag vågat mig på något djärvt: att testa högintensiv träning på min skröpliga kropp. För ett par år sedan började jag träna med en crosstrainer och blev då av min sjukgymnast instruerad att vara oerhört försiktig och bara träna tre+tre minuter till att börja med, för att sedan öka på med någon ytterligare minut någon gång ibland. Och det har verkligen känts tveksamt om detta kan ha någon effekt ö h t...

Men ny forskning har visat att så lite som 2x30 sekunder högintensiv träning tre gånger i veckan räcker för att förbättra halterna av blodfetter och minska risken för hjärt- kärlsjukdomar samt förbättra insulinkänsligheten. Under dessa 30 sekunder ska man verkligen ta i allt man har - för att sedan träna lugnt i 3 minuter innan man upprepar med ytterligare 30 sekunder då man "ger järnet".

Jag har laddat ett tag för att våga testa detta och när jag kom hem från stallet idag var det dags. För att ändå vara lite försiktig begränsade jag mig till en 30-sekundersintervall denna första gång, med 3 minuter av min vanliga, försiktiga träning före och efter. Blir spännande att se vad kroppen kommer att säga om detta... inget totalhaveri får jag hoppas... Men pulsen hann i alla fall bli rejält hög på dessa 30 sekunder - vilket är precis vad man eftersträvar! 

Liniment dag 2.

En förväntansfull Lára väntar på Josefin och en EFTERLÄNGTAD ridtur!!!

För Hamingja blev det bara liniment och lite pyssel/gos innan hon fick gå tillbaka ut i hagen igen. Tycker inte det märks någon skillnad på gallan ännu... men jag vet inte hur snart man kan vänta sig effekt av behandlingen med infraljud i måndags resp mina behandlingar med liniment... Planen är i alla fall att jag ska prova rida henne i morgon  - då i hennes absoluta favoritgångarter: skrölt resp tölt med låååååååååååååång hals. Så får tiden utvisa hur snart vi kan våga oss på någon fler gångart och lite (försiktigt) böjda spår. 

Liniment va´re här!!!

Körde inte direkt raka vägen från jobbet till stallet idag... jag behövde nämligen åka ända till Boden för att få tag på det liniment som massören rekommenderade till Hamingja. Har bara några ytterst begränsade erfarenheter sedan tidigare av gallor ("svampiga svullnader") på häst - i övrigt har jag varit förskonad från sådant under alla mina år med hästar. Senast minns jag att jag hade en tandborste för att borsta in linimentet i huden - men idag lyxade jag till det och köpte en borste speciellt för ändamålet. 

Insidan av vänster has - där Hamingja alltså är lite, lite svampig på ett ställe. Det är ju inte alldeles lätt att få ner linimentet ända ner till huden när det är så här mycket vinterpäls i vägen...! Hamingja verkade i alla fall tycka att det var skönt när jag gnuggade med linimentborsten - hon stod helt stilla hela tiden, trots att hon normalt kan vara lite avvaktande när man håller på med hennes bakben.

När Hamingja var åter i hagen blev det förstås besök i hagen hos Lára och Yr också. Efter helgens kurs med två lektioner/dag och dessutom ridning igår fick Lára finna sig i att ha vilodag idag. Men hon fick tröstäta ett äpple för att jag skulle komma "lite mindre på minus" i alla fall! Och i morgon är inte bara en annan utan också en bättre dag - för då ska Josefin rida henne igen! 

Hamingja får en REJÄL genomgång och Lára tränar "powerwalk"

Idag hade vi supermassören på besök för att gå igenom ett antal hästar och jag hann precis dit från jobbet för att vara med när han skulle börja undersöka Hamingja. När jag fått beskriva hur hon signalerat att något inte är OK satte han igång. Och kunde ganska snart konstatera att hon hade REJÄLA uppräkningar i båda sina SI-leder, det small rejält när han mobiliserade dem...!

Hon var också spänd och irriterad i andra muskler i ryggen och bakdelen - f f a på vänstersidan - samt lite, lite "svampig" vid hasen på vänster bak. "Gallan" som det kallas vid vänstra hasen var visserligen mycket liten, men den satt på ett sådant ställe att han ändå tyckte man skulle vara MKT uppmärksam på den.

Hamingja brukar INTE tycka om när han lyfter, drar och "grejar" med hennes bakben - men nu fick hon prova något hon verkligen gillade! Eftersom hennes tjocka vinterpäls skulle ta bort mycket av effekten av massage med händerna använde han en stor, brummande manick som nästan såg ut som en slipmaskin att massera henne med. En annan häst i stallet hade visst inte ens låtit honom komma nära med denna skumma pryl - men Hamingja tyckte den var TOPPEN!!!

Oj, så hon njöt när han gav i princip hela henne en rejäl "omgång" med massagemaskinen! Sedan fick hon också behandling runt vänstra hasen, då med något som jag tror hette infraljud och som skulle öka blodcirkulationen. Dessutom fick jag instruktioner om hur jag ska behandla henne där med liniment samt även använda en hovkrats i var hand för att få henne att omväxlande höja och sänka ryggen och därmed sträcka ut sina ryggmuskler.

Han sa att hennes besvär delvis kan ha samband med att hon vuxit så mycket i vinter - för då blir tillväxtzoner uppmjukade och känsligare för påverkan både från ridningen och t ex från bus i hagen. Men utifrån vad han sett de gånger han hittills behandlat henne gör han bedömningen att hon nog helst ska undvika långa viloperioder utan mår bäst av att hållas igång så regelbundet som möjligt. Då ska förhoppningsvis allt starkare muskler i bakdelen stabilisera upp bäckenet bättre och bättre och denna typ av besvär därmed undvikas.

De besvär han hittat hos henne idag skulle mycket väl kunna förklara hennes oerhört kraftiga reaktioner i lördags, enligt Tomas bedömning. Och förhoppningsvis har dagens behandling gjort att besvären kommer att kunna klinga av inom den närmaste tiden. Förutom linimentbehandling av hasen så ordinerade han ett par dagars skritt och sedan långsam igångsättning utan allt för stora påfrestningar på bakbenen. Gärna rida längs vägen och om jag rider på ridbanan ska jag hålla mig till serpentiner och STORA volter - samt förstås inte kräva mer samling än vad som krävs för att hon ska välja tölt.

Och först när gallan vid hasen är helt borta och hon känns bra i övrigt ska jag öka belastningen på bakdelen långsamt och försiktigt. Skulle det bli blött väder under den närmaste tiden ska jag dessutom låta henne ha täcke för säkerhets skull - för att det inte ska finnas minsta risk att hon blir blöt på de muskler som nu är så irriterade.

Medan jag försökte memorera allt Tomas sagt gick jag ut i hagen för att hämta Lára - och gissa vem som redan stod vid grinden och väntade ivrigt?!! Det blev ett riktigt muskelbyggarpass för henne i kväll! Först tränade vi tölt och bara matte DREV ordentligt så jobbade hon med riktigt trevlig bärighet, helt lätt i handen! 

När vi skulle rida sista biten hem kunde jag konstatera att vi åter kunde rida upp genom allén till kyrkan, tack vare att Janne grävt bort den enorma plogvallen med traktorn! Någon galopp blev det dock inte idag för ingen hade ridit här sedan senaste snöfallet, så snön nådde Lára ända upp till magen. Riktigt, rejäl "powerskritt" m a o - och The Queen ångade verkligen fram så snön nästan sprutade om henne! 

Hinner vi bara rida genom allén några gånger till innan det kommer mer snö - och kanske dessutom får hjälp av några andra också - så trampas förhoppningsvis snön ihop tillräckligt för att det åter ska bli en lämplig galoppsträcka. För även om "powerskritt" är jättebra muskelträning så är det ju så ROLIGT att galoppera!!!

Nej, Hamingja är INTE OK...

Hamingja njuter i vårvintersolen!!! (Litlamin låg ner, utanför bild, så jag hann faktiskt fota TRE bilder på Hamingja innan Litla hunnit fram och placerat sig mellan mig och Hamingja...!)

I helgen håller Sylvia kurs i Mariebäck och eftersom Haminjga kändes så avslappnad och fin när jag red senast var planen att jag skulle rida en lektion/dag. Det började också riktigt, riktigt bra när vi värmde upp i skritt och tölt med mycket böjning på små volter - och hon bara slappnade av och sträckte ut låååååååååååånga giraffhalsen och frustade så belåtet.

Men när det sedan blev dags att aktivera bakdelen lite mer var hon först riktigt ovillig när vi skulle rygga och när vi sedan skulle rida fram igen KASTADE hon sig iväg - ja, hon gjorde verkligen ett rejält HOPP framåt och bara rusade iväg. De första gångerna fick jag stopp på henne ganska snart. Men sedan drog hon iväg full fart i pass runt ridbanan samtidigt som sadeln började glida... och då var det ju oundvikligt att jag skulle åka av tillslut...

Jag klarade mig från att slå i huvudet denna gång, som tur var. Men landade riktigt farligt till precis bakom bakhovarna på det andra ekipaget som red samtidigt som vi... vilken TUR att den hästen sin unga ålder till trots var så oerhört cool och inte reagerade alls - han hade ju lika gärna kunnat bli rädd och sparka... :-O

När vi sadlat om fick jag sitta upp igen, men när Hamingja reagerade på samma sätt flera gånger till erbjöd sig Sylvia att prova henne lite. Jag visslade åt Hamingja att hon skulle stanna - som jag brukar - och efter att ha rusat runt med mig TVÄRNITADE hon nu plötsligt så jag nästan hade kunnat flyga av över huvudet på henne istället...!

Även med Sylvia i sadeln fortsatte Hamingja på samma sätt - och det blev mer och mer uppenbart att det inte alls var några av hennes gamla dumheter som kommit tillbaka utan att det måste vara något som gör ont i vissa lägen. För ena stunden kunde hon kännas avslappnad och i nästa sekund var det som att hon fick en elstöt och bara vräkte sig iväg, oerhört spänd i hela kroppen.

Sylvias uppgift blev att ge Hamingja en så lugn avrundning som möjligt. Men jag hann få se en liten glimt av min häst i pass också (och inte bara känna hur det kändes) - även om Sylvia förstås fick stopp på henne redan efter några steg. "Men det var riktigt bra gjort av dig Anna, att rida femgång på ridbanan!" skojade hon. När Hamingja börjat lugna ner sig igen avbröt vi för dagen och konstaterade att hon inte ska ridas mer förrän massör-Tomas undersökt henne ordentligt på måndag. Så nu är det bara att hålla tummarna för att han hittar vad som är fel - och att det dessutom något som går bra att åtgärda!

Lára har dragit en riktig vinstlott i helgen: hon får vara med på HELA ridkursen (alltså TVÅ pass per dag) tillsammans med Carros kusin Josefin som vill lära sig rida islandshäst! De hade ridit sin första lektion innan jag kom till stallet idag och eftersom Josefin dels inte ridit islandshäst tidigare och - f f a - ridit hästar som kräver STORA hjälper så hade det visst varit lite "stökigt" för dem i början... Men när Sylvia förklarat att Josefin i princip bara skulle tänka vad hon ville att Lára skulle göra så hade det sett riktigt, riktigt trevligt ut sa Sylvia! Jättekul!!! Hon är ju verkligen en PÄRLA min Lára!!!

Hamingja lämnar lugnande besked!

Hamingja undrar om matte kanske har karameller...?! Och linslusen Litlamin missar aldrig en chans att vara med på bild! 

Det var med viss oro jag gjorde iordning Hamingja för ridning idag - hur skulle hon kännas/reagera när jag böjde henne i vänstersidan - med samma tydliga ilska som i fredags...? Men det skulle visa sig att matte kunde andas ut - Hamingja lämnade ett mycket positivt besked!!!

Red henne på banan och började på samma sätt som när vi red lektion för Sylvia förra veckan: med skritt på volt där jag m h a ett lätt viktförskjutning flyttade ut ett par steg så att hon korsade sina bakben. I högervarvet började hon genast länga sig och frusta - i vänstervarvet krävdes lite mer, men sedan kom den önskvärda reaktionen även där.

Övergick till riktigt långsam tölt på riktigt liten volt - först i höger varv. Även här var hon riktigt avslappnad och jag kunde snabbt börja ge henne längre tyglar utan att hon fick bråttom. När vi bytte till vänster varv såg jag till att rida ganska länge på den lilla volten - och riktigt långsamt - men fast detta innebar att hon behövde sträcka ut ordentligt på sitt högra bakben verkade det inte vara något som störde henne. 

Vi hade ett lite ovanligt "sällskap" på ridbanan idag - en traktor med "soppatorsk" som stod längs ena långsidan... Så jag valde den andra långsidan när vi red tölt längs spåret, gjorde en volt tillbaka m h a ytterhjälperna när vi kom till hörnet och töltade tillbaka längs spåret för ny volt tillbaka i det andra hörnet. Successivt vände jag in henne mer och mer snävt  - men till min glädje kom det inte minsta protest från lilla fröken här heller!

Efter att dessutom ha ridit massor av böjda spår i tölt, "kors och tvärs" med mycket böjning i sidan - utan några som helst protester eller reaktioner som indikerade att Hamingja tyckte att något var obehagligt - avslutade vi med trav på volt. Och till skillnad från i fredags kändes hon helt jämt och fin även i vänstervarvet! Helt enkelt inte minsta indikation på att hon skulle ha ont någonstans - så skönt!!! Nu laddar vi för träningar för Sylvia både lördag och söndag!

Plötsligt händer det: markarbete!

Ett inte allt för lyckat försök att fotografera Hamingja samtidigt som jag longerade henne...! (Med efterföljande, inte heller det allt för lyckat, försök att dölja något av bildens dåliga kvalitet genom att göra den svartvit...)

Ja, idag stod det alltså markarbete på schemat - för första gången på många år i mitt fall... Egentligen tycker jag det är väldigt roligt, för man får en extra dimension när man får ett synintryck för det man känner i ridningen. Men då Lára verkligen INTE gillar markarbete - det är väl ett totalt slöseri på ridmöjlighet förstås - så har jag undvikit det med henne. Och därmed också känt mig så ringrostig på området att jag inte testat med Hamingja heller.

Men i väntan på massörens behandling ville jag nu se hur hon rörde sig i trav på volt. Och jag kunde konstatera att hon i höger varv såg hur fin ut som helst - verkligen svävade fram i traven! I vänster varv kunde jag se ett liiiiite annorlunda rörelsemönster - som jag knappast hade upptäckt om jag inte först känt det när jag red henne i fredags. 

Jag försökte verkligen se det Sylvia hade sett: att Hamingja i vänstervarvet inte riktigt sträckte ut höger bak ordentligt - men inte ens när jag hade "facit" lyckades jag uppfatta att det var exakt detta som hände. Jag fick bara känslan att det inte riktigt var samma flyt och "studs" i traven utan något "drog ner helhetsintrycket". 

Kände mig också för ringrostig på longerandet för att våga ge mig på att böja henne särskilt mycket, trots att jag med dubbla linor hade möjlighet till det, för jag ville inte riskera att provocera fram några protester som jag kanske inte skulle kunna hantera på ett bra sätt. 

Men i morgon tänker jag prova rida henne igen och då lite försiktigt lägga till mer böjning i vänstersidan än idag, utan att för den skull kräva lika mycket böjning som fick henne att protestera så kraftigt i fredags. Så får jag se om en "lite lagom" böjning i vänstersidan fortfarande bara ger känslan att "det saknas lite flyt" eller om det möjligen blir mer. För så länge det bara verkar vara en lätt stelhet känns det inte som att det borde vara någon nackdel att hon rör sig.

För Láras del ser det definitivt ut att ljusna längre fram i veckan: Sylvia har nämligen lovat att slå på en ny framsko istället för den hon lyckats trampa av sig någonstans i hagen. Kanske redan i morgon, men annars på torsdag, och just nu tyder allt på att det dessutom kan bli ridkurs för Lára i helgen! Så glad lilla arbetsmyran ska bli då!!!