söndag 12 september 2021
Midurs hösttävling!
onsdag 8 september 2021
Outside rein - stupid!!!
Även idag blev det träning på ridbanan för att repetera övningarna från Atlikursen, fast jag skojade till uppvärmningen lite genom att först rida skänkelvikning i skritt över diagonalerna och även trava på volt innan vi började med tölten. Här gällde det verkligen att fokusera på alla "kom ihåg" från i helgen: många pet med pisken på inner bak, ta hjälp av halsringen för en stilla hand samt att jag ska komma ihåg att göra förhållningarna främst med vikt och överskänklar, "lätta i stigbyglarna" för en bättre skänkelposition, o s v, o s v, o s v...!
I dag fick samlingen i tölt Hamingja att börja jaga upp sig och bli stressad, så jag fick lägga in några längre sekvenser med skritt på hellånga tyglar för att hon skulle "tagga ner" igen. När det gäller bärigheten i tölten så har det fungerat bäst för oss i höger varv - för där har jag sedan tidigare kommit på att några steg högersluta gör susen! Men i vänster varv har jag inte hittat något lika bra knep... förrän idag!
När jag provat mig fram en stund kom jag plötsligt ihåg vilken aha-upplevelse jag fick i somras när jag började jobba med min handställning (då i skritt) och upptäckte hur Hamingja på volten till vänster kom in mellan hand och skänkel direkt jag vinklade om min ytterhand rätt och därmed också höll den stadigare. "Kom ihåg stödet på yttertygeln!!!" har man väl bara hört instruktörer säga några miljoner gånger... och redan 100 år senare får jag plötsligt för mig att faktiskt göra det också...!
Denna lilla detalj, när jag vinklade om högerhanden så att jag ramade in högerbogen och tog stöd av halsringen för att hålla handen stabil, visade sig vara MINST lika revolutionerande i tölt som i skritt! Och bärigheten kändes plötsligt lika trevlig som vid slutan i höger varv! Vid det laget hade jag VERKLIGEN kommit åt Hamingjas "on-knapp" och jag kände att vi började närma oss gränsen då min superambitiösa häst går från energisk över mot uppjagad/stressad... Så jag styrde in på volten för att hon skulle få börja varva ner.
När vi gjorde en övergång till trav fick jag verkligen besked om att jag lyckats aktivera hennes bakdel extra bra denna dag, för det var ett GRYMT tryck från bakbenen!!! Jag passade på att styra ut på spåret igen och fick då uppleva en riktigt, riktigt häftig trav - känslan var att hon lyfte någon halvmeter från backen i varje steg! Det kändes faktiskt som när Sylvia haft henne på träning!!! Jag hade kunnat rida den traven i evigheter - om det inte vore för mjölksyran som snart började "bita" i benen när jag gjorde mitt bästa för att hänga med i hennes rörelser...!
Nu ska jag fortsätta att gå igenom Johans foton från i söndags - med 3000 bilder från den sista ridlektionen och 500 från stallet så finns det MYCKET att välja på till bloggen framöver!!!
tisdag 7 september 2021
Tölttisdag!!!
Jag försökte få till ett ridpass som var så likt den sista lektionen på kursen som möjligt. Kvicka reaktioner i skritt på volt där jag växlade mellan att flytta ut bakdelen resp rida utåtställd och flytta in framdelen samtidigt som jag vaktade så att hon inte blev för låg i formen. Och när det sedan var dags för tölt gick vi ut på spåret där jag först samlade i skritten och sedan gick över till tölt där jag använde jättemånga små "piskpet" för att först skapa och sedan bibehålla aktiviteten i bakdelen.
Halsringen hjälpte mig att komma ihåg förhållningar med HELA kroppen och när jag lättade i stigbyglarna kunde jag använda säte och skänklar på ett bättre sätt för att också bibehålla energi och bärighet. Enligt Atlis instruktioner varvade jag hela tiden med sekvenser i skritt på hellånga tyglar, för att stämma av att användandet av pisken inte gjorde Hamingja spänd.
När jag successivt höjde graden av samling i tölten hade jag i höger varv mycket god hjälp av högersluta för att bibehålla och återställa bärigheten. Detta var svårare att uppnå i vänster varv... men så här efteråt tänker jag att jag ska testa med öppna nästa gång och se om jag får motsvarande effekt. Det var så ROLIGT att rida igen!!! Och efteråt var jag så nöjd att jag även kom ihåg att stretcha vänsterbogen också utifrån Ingebjörns instruktioner!
söndag 5 september 2021
Hamingja-hög!!!
lördag 4 september 2021
Atlikurslördag ger riktig aha-upplevelse!!!
fredag 3 september 2021
My Brownie!!!
I helgen är det Atli-kurs igen! Och jag hade valt att rida en privatlektion idag, men planen är sedan två lektioner tillsammans med ett annat ekipage både lördag och söndag. Atli inleder ju gärna lektionerna med ett litet teoripass och idag pratade han om hur vi ska lära hästen att lyssna på våra signaler. "Börja ALLTID med en liten signal, den som du skulle önska att hästen skulle reagera på, men om hästen inte svarar direkt ska du ge en STOR signal, då lär sig hästen att bli mer lyhörd så att den tillslut kommer att lyssna på den första, lilla signalen!"
Han brukar nästan alltid nämna att när man rider samlad skritt så lär man sig själv och hästen de signaler som man behöver för att rida en bra tölt. Men denna gång var han ännu lite mer tydlig: "När du ger en signal ska du värdera den reaktion du får, från A-F, där A är perfekt och F är riktigt dåligt. Och för att få ett acceptabelt betyg i tölten måste du ha ett betydligt bättre betyg i skritten!"
Och sedan - det jag ALLTID behöver höra - att jag själv behöver bli mycket kvickare i mina signaler. För om jag inte är tillräckligt kvick i mina signaler så kommer hästen aldrig att bli tillräckligt kvick i sina reaktioner för att uppnå den lätthet man vill se i hästens rörelser. I Hamingjas fall är det en extra svår balansgång eftersom jag behövt jobba så mycket på att hon INTE ska (över-)reagera på många saker, som t ex att jag stryker med pisken över hennes bakdel. Och jag har därför så lätt att fasta i den där "lugna ner-ridningen" som jag fått ägna så oerhört mycket tid på under åren... "Du ska alltid tänka på kvickheten direkt när du kommit upp i sadeln så att du därmed genast sätter tonen för det kommande ridpasset!" kändes verkligen som något jag behöver få höra igen och igen och igen...!
Efter alla dessa visdomsord fick jag inleda i skritt på volt där jag varvade mellan att flytta undan för innerskänkeln och vända in för ytterhjälperna. "Här är hon väldigt lydig och avslappnad!" berömde Atli, "Men eftersom hon själv gärna går i en väldigt låg form behöver du rida henne lite högre i formen och se till att hon är lika avslappnad där!" Från det läget fick jag sedan börja förbereda för tölt med skänklar och säte medan tyglarna bara påminde om formen blev för låg eller för hög.
Saaaakta gick vi över i tölt där jag m h a massor av halvhalter med sätet fick arbeta för att bibehålla aktiviteten i bakdelen, något Atli konstaterade gav en betydligt bättre takt i tölten redan från start än när vi börjat i lång och låg form. Därför fick jag ganska snart sidföra ut på spåret och fortsätta med den aktiva ridningen medan Hamingja fick "jogga igång" lite - och Atli hela tiden påminde om att jag i min tur skulle påminna Hamingja om formen.
Efter denna inledning fick vi börja arbeta med samlad skritt och övergångar till tölt. Där påminde Atli om något jag inser att jag brukat glömma: att när Hamingja svarar på mina signaler på det sätt jag önskar ska jag inte bara belöna med STORA eftergifter på tyglarna utan även ett ögonblick med ett "passivt säte" så att det blir ännu mer tydligt för henne när hon gör rätt.
Vi red sedan massor av sådana övergångar, där jag fick träna på att bibehålla den nödvändiga samlingen och aktiviteten i bakdelen men samtidigt hålla nere tempot och en bra längd på halsen. Och jag konstaterade (för vilken gång i ordningen??!!) att jag måste vara mycket mer aktiv i ridningen direkt efter töltövergången. Jag får bara ett kort, kort ögonblick belöna med ett passivt säte, men sedan vara snabb att rida aktivt för att bibehålla den kvalitet i tölten som vi har med oss från övergången. För hinner jag "tappa ut" för mycket av samling, energi och tempo klarar jag inte av att hitta tillbaka utan att börja om från skritt.
Mellan alla instruktioner från Atli försökte jag också komma ihåg att "lätta i stigbyglarna" - självklart mycket svårare i tölt än i skritt - men under de sekvenser när jag lyckades kände jag tydligt hur mina skänklar både fick en mycket bättre position och samtdigt var mer avslappnade, något som självklart gav positiv respons även från Hamingja! Oj, vad jag är peppad inför resten av helgen!!!
I samband med kursen har jag också flyttat "Kyrkbyns ridsportbutik" till Mariebäck där jag gjort en "pop up-butik" i Josefshallen. Det känns alltid bra när sådant som inte kommer till användning hos mig får bli till glädje för någon annan! Och dessutom: säljer man något så får man köpa något nytt! Det står ju i reglerna...!!! ;-)






