Hamingja-hög!!!

"Tölt va´re här!!!"

Oj, vilken dag det har varit - och vad jag är GLAD över min FANTASTISKA häst!!!  Atli inledde dagens första lektion med att betona att energin är grunden för allt i ridningen. "Lättheten vi strävar efter förutsätter att du gett hästen en eftergift, det kan du bara göra om du först tagit en förhållning och det förutsätter i sin tur att det funnits energi att samla upp!"

Sedan kom han in på övningen jag fått jobba så mycket med igår och betonade att den var något Hamingja och jag behövt just då, men att risken med en sådan övning där man hela tiden bromsar är att hästen slutar "tänka framåt".  "Hästar är så oerhört anpassningsbara och bromsar du henne för länge förväntar hon sig tillslut inte att få tölta."  Och det skulle visa sig vara precis vad som hänt nu... 

När jag började rida kändes Hamingja stel och VÄLDIGT passtaktig, den härliga känslan från igår kändes OERHÖRT avlägsen… men själv skulle jag nog inte ha kopplat det bristande framåtbjudning... Men det gjorde förstås Atli, som då tog då över och red henne en stund, där han växlade mellan olika tempon i tölten. Både för att hitta tillbaka till framåtbjudningen och för att "känna in" vad jag behövde jobba vidare med. 

Och när jag åter satt i sadeln instruerade han mig att jag behövde aktivera hennes bakdel ORDENTLIGT genom att sitta med pisken i innerhanden och "peta" på inner bak VÄLDIGT ofta för att tillföra energi. Och när jag gjorde det hände det verkligen något! Plötsligt var ”bakbenen tillbaka” bogarna kom upp och känslan blev direkt en HELT annan! Och Hamingja började frusta! "Hon behöver en tydlig uppgift - det är först då hon slappnar av!" sa Atli.

Till att börja med fick jag problem med bromsen istället, så jag fick göra flera halter för att reparera. Men när jag kom ihåg halsringen och därmed också att göra förhållningarna med hela kroppen började Hamingja åter lyssna på halvhalterna. Atli påminde mig om att jag i min tur skulle komma ihåg att ”krama loss” nacken när Hamingja blev hög i formen/kort i halsen och sedan belöna genom att vara passiv ett kort ögonblick innan det åter var dags för ett piskpet följt av en förhållning med kroppsvikten och sätet, krama loss nacken vid behov och ny belöning, o s v. 

Lektion nr 2 blev sedan en fortsättning på samma tema, när jag så snart vi lämnade uppvärmningsskritten fick peta med pisken under övergången till tölt/skrölt. Och sedan fortsätta att hålla aktiviteten i bakbenen med nya "pet". Tack vare halsringen som påminner mig om att göra förhållningarna främst med vikt och säte kunde jag hålla nere tempot. Atli instruerade mig att först påminna om formen och sedan belöna med STOR eftergift på tyglarna!!!"  När jag sedan även kom ihåg att lätta i stigbyglarna driva med sätet blev bärigheten ännu bättre!

Som tur var hade jag min favoritfotograf på plats under denna lektion! Johan är ju inte hästintresserad men med ny kamera inspirerades han ändå till att fota 3 500 bilder - varav 3 000 under den lektionen och 500 i stallet efteråt. Så nu har jag en hel del att välja och vraka bland till blogginläggen framöver! Bilden ovan är första smakprovet!

Min dag hade föresten börjat med ett brutalt uppvaknande… när jag bytte om i Josefshallen innan jag skulle morgonfodra var det en konstig mjuk knöl framme vid tårna i den strumpa jag precis tagit på mig... OCH DEN RÖRDE PÅ SIG!!! 😱 När jag blixtsnabbt slet av mig strumpan igen hoppade det ut en näbbmus!!! 😱 Var jag inte helt vaken innan så var jag det definitivt efter den upplevelsen !!! 😱