Friday fun!!!

Fotogenisk fröken!

Tänk att det är en hel vecka sedan jag red sist... och då var det nog ytterligare en vecka sedan gången innan (den veckan var jag dessutom hemma från jobbet)... :-O Jag har varit så OERHÖRT trött ända sedan Midur-tävlingen men den här veckan har jag i alla fall orkat jobba. Och nu hoppas jag att det fortsätter att gå åt rätt håll...!!! 

I helgen är det Umeå Icelandichorse Meeting och min plan var egentligen att vara där (som publik denna gång). Men med tanke på hur jag mått se senaste veckorna och att det är Atlikurs igen nästa helg bestämde jag mig tillslut för att stanna hemma och försöka "ladda batterierna" istället. Tack vare det kunde jag dessutom rida idag - när orken ÄNTLIGEN räckte till! Även Hamingja verkade uppskatta detta, för hon kom mig till mötes i hagen! Då fick hon ett äpple och matte fick bli alldeles "varm i hjärtat" - tala om win-win!!!

Sedan var då frågan var vi skulle rida...? Funderade först på om jag skulle våga rida genom skogen bort till Torrbergsvägen, trots att det är älgjaktstider, och tog därför reflexvästen utanpå jackan. Fast sedan insåg jag att det nog är VÄLDIGT blött i de långa, sanka partierna i skogen nu efter de senaste dagarnas ihärdiga regnande... 

Jag bestämde mig för att i alla fall inleda med skogsvägen till vänster bakom vägbommen och hade tänkt värma upp med galoppintervaller. Det började bra när Hamingja gjorde en jättefin fattning av vänster galopp, men ganska snart var det något i skogen som fick henne att bli spänd och tappa galoppen. Jag började bromsa för att göra halt och ny galoppfattning men insåg plötsligt att vi faktiskt red i skrölttempo med aktiva bakben. PLÖTLIGT HÄNDER DET!!! Och då gällde det förståss att passa på!!!

Så det fick bli skrölt - vilket krävde MASSOR av förhållningar med vikt och säte (samt hjälp av halsringen) - hela vägen upp till vändplanen. Efter lite voltarbete i skritt där jag omväxlande flyttade ut bakdelen och flyttade in framdelen vände vi tillbaka hemåt. Jag red samlad skritt med extra stora eftergifter på tyglarna och förhållningar med skänklar, säte, vikt och halsring. Och sedan smöööög vi iväg i tölt medan jag fortsatte med massor av förhållningar så att vi kunde bibehålla en riktigt lågt tempo. 

När jag med hjälp av halsringen dessutom kunde hålla händerna stilla blev Hamingja så avslappnad i nacken att jag aldrig behövde påminna om formen utan hon bibehöll den låååånga halsen ändå! Tillbaka vid vägbommen hade ingen av oss fått nog så vi fortsatte sedan ner på bilvägen. Efter allt regnande är den inte alls var lika hård i underlaget längre - särskilt inte när vi höll oss ute i vägkanten. Jag vill ju inte gärna hoppas på ännu mera regn, men det vore ju trevligt om bilvägen kunde hålla sig så här nu medan älgjakten pågår så att jag vågar rida mer än bara skritt där!

Vid infarten till gamla soptippen vände vi hemåt igen medan jag fortsatte varva öppnor och slutor i tölt. Svängde sedan in för att rida uppför "kyrkbacken". Vi höll oss till tölt medan Hamingja successivt fick sträcka ut i en alt lägre form. Och tack vare att vi nästan alltid brukar galoppera där så var det sannerligen inget problem att bibehålla aktiviteten i bakbenen! Nu hoppas jag att jag snart orkar rida igen - och det gör nog min arbetsvilliga Hamingja också!