Burberryrutigt - när Hamingjas matte själv får välja!

 

Hamingja i nytt schabrak med "Burberry-rutor"!!!

I kväll skulle hovslagaren sko Hamingja och jag passade på att rida innan för att hon skulle vara lite trött och därmed inte bli så otålig under skoningen. Dessutom blev det invigning av det nya, snygga schabraket på bilden! Jag har fått "vidga mina vyer" nu när jag har en brun häst. Mina tidigare svarta resp skimmel/vita hästar var jättefina i de flesta färger inkl några av mina favoriter som rött och grått. Men på en brun häst tycker jag dessa färger blir lite tråkiga... Samtidigt som olika beige nyanser - som jag aldrig tidigare varit så svag för - blir jättefina på henne! I ett material med lyster - som i grimman på bilden ovan - kallas färgen ofta "champagne" och förhoppningsvis kommer jag även att kunna visa upp henne i schabrak i den färgen!

För ovanlighetens skull stod jag utanför stallet när jag gjorde i ordning Hamingja inför ridpasset. Inne i stallet höll nämligen Démantur på att bli skodd och han som är så genomsnäll och vänlig i alla andra sammanhang behöver få lugnande medel för detta. Och då vill man ju undvika allt som kan få honom att piggna till igen - som att en annan häst kommer in i stallet. Eller Dotlas förtvivlade gnäggningar ifall Hamingja skulle försvinna ut ur synhåll. Hamingja brukar inte uppskatta allt för stora avsteg från rutinerna, men detta tyckte hon var TOPPEN för då kunde hon ju passa på att äta gräset som växte utanför stallet!

För att fortsatt hålla oss inom Dotlas synhåll - samt för att jag hade lite begränsat med tid innan det var dags för Haminjga att få "fotvård" - blev det precis som igår ett träningspass på ridbanan. Idag kändes hon aningen stelare under uppvärmningen, vilket antagligen berodde på att vi tränade extra mycket samling från marken igår och f f a i högervarvet tar hon ju verkligen i för kung och fosterland! Men när vi nu hade lite ont om tid och jag självklart inte ville ge avkall vare sig på uppvärmningen eller den lika viktiga nedvarvningen stod jag över arbetet vid hand och tränade bara samlingen uppsuttet. 

Precis som i helgen började vi i höger varv och det är verkligen roligt hur mycket bättre det fungerar numera! Tidigare har hon ju blivit arg och uppstressad när jag "kommit åt" höger bakben som man gör i höger varv. Under helgens Atlikurs blev hon inte längre arg, men första lektionen för Atli krävdes ändå flera varv runt ridbanan i öppna innan hon accepterade att helt komma in mellan hand och skänkel i den samlade tölten. Nu gick det betydligt snabbare - men jag får förståss fortfarande lägga in ett par steg öppna ganska ofta för att "hämta tillbaka bakbenen". 

Några riktigt trevliga sekvenser i samlad tölt - i båda varven - lyckades vi få till även idag så när det var dags att börja varva ner var jag minst lika nöjd som min frustande häst! Hon blev inte mindre nöjd av att få lite betfor innan det var dags för hovslagaren. Där skötte hon sig utmärkt - ja faktiskt betydligt bättre än vad man hade kunnat kräva... För när hovarna var verkade och fyra nya skor satt på plats kissade hon en rejäl pöl på stallgången. Normalt undviker hästarna in i det längsta att kissa på betonggolvet eftersom de inte gillar att det skvittrar... Alltså måste hon ha varit ordentligt kissnödig under skoningen UTAN att protestera ens när hovslagaren lyfte hennes bakben. Och ni kan ju själva tänka hur det ska kännas när man är kissnödig och någon håller upp ens ben så att urinblåsan trycks ihop... knappast särskilt behagligt...!!! Något annat betyg än "Med beröm godkänt" kan definitivt inte komma på fråga för lilla fröken i detta fall alltså!

Häftig, häftigare, Hamingja!!!

Dags för tredje kursdagen och så som Hamingja presterat under denna helg kändes det som att jag inte kunde förvänta mig så mycket ytterligare. Hon är ju i o f s en häst med så mycket arbetsvilja att trötthet aldrig brukar vara något problem - men hennes matte kände sig i alla fall rätt trött och sliten vid det här laget... Men min FINA häst visade sig ha ork för oss båda!!! Och när jag åter fick bli rejält Hamingja-hög så var ju även min trötthet som bortblåst!

Innan vår första lektion hade vi även idag en lång mysstund i stallet (trots att vi denna gång faktiskt inte var helt ensamma där.) Hamingja var så avslappnad och vilade mulen allt tyngre i min fammn. Tillslut trycktes näsborrarna ihop så att hon började snarka!

Och när det sedan var lektionsdags fortsatte Hamingja att "samla poäng" genom att vara lika avslappnad och harmonisk i uppvärmningen som hon varit hela helgen. När vi påbörjade "själva arbetet" med att träna samling för hand berömde Atli henne för att hon vinklade in bakbenen och kom upp med bogarna, precis som man vill att de ska göra. Och själv hade hon uppenbarligen full koll på att hon var jätteduktig för hon frustade så belåtet flera gånger trots den ansträngning en sådan grad av samling innebär!

När jag sedan åter satt i sadeln för att träna vidare på samlingen uppsuttet, till att börja med i höger varv,  började hon som vanligt med att vara lite överambitiös, spänd och hög i formen samtidigt som hon sköt ut innerbogen istället för att böja sig i sidan när jag bad om en öppna... Men sedan jag lirkat lite med henne så att vi lyckades enas om en öppna kom längden på överlinjen vilken vi sedan också kunde bibehålla i övergången till tölt.

Atli uppmanade mig att dessutom ställa höger-vänster lite då och då, precis som igår, för att få och bibehålla full eftergift och i o m detta bjöd Hamingja också på en tölt med lösgjordhet och bärighet som Atli berömde flera gånger. Om inte matte var Hamingja-hög redan innan så var hon det definitivt nu! Och Hamingjas belåtna frustningar visade att hon även nu förstod att hon var jätteduktig!

Johan var med mig till Mariebäck och fotade under denna lektion. Han fick även äran att föreviga Atli, som dagen till ära hade ett paraply som skydd för solen, med Atlis mobilkamera. Så den bilden dyker antagligen upp framöver på ett Facebook nära dig! När lektionen var slut och det var dags för dagens lunchuppehåll passade Johan på att testa sin nya 360-gradersfilmkamera i ridsammanhang. Han ställde kameran mitt på ridbanan och jag lät Hamingja nedvarvningstölta ett varv för att vi ska kunna utvärdera inför ev framtida filmning av ett ridpass. Nu är ju inte nedvarvningstölten det mest spektakulära att ha på film... men ändå lite roligare än ett varv skritt och jag ville inte be Hamingja dubbla budskap genom att kräva samling i tölten igen efter att vi hunnit varva ner i slutet av lektionen.

Här är Atli med paraplyet, fotograferat med Johans egen kamera, när vi tränar samling från marken.

Inför dagens sista lektion påpekade Atli att när man successivt höjer ribban för vad man vill att hästen ska prestera så får man vara beredd på att det kan komma lite protester initialt. För precis som när vi människor tränar måste det innebära en ansträngning för att ge utveckling av styrka o/e kondition, beroende på vad man tränar. Det man ska göra när en sådan protest kommer är att lösgöra hästen på denna nya nivå. Och när hästen sedan gör det man ber om och får beröm för detta kommer den snart att tycka att även detta nya - som först bara kändes jobbigt - är roligt!

Hamingja är ju oerhört uttrycksfull så det brukar inte vara svårt att veta vad hon tycker! När vi t ex tränar samling kan hon ibland resa sig eller sparka bakut som en markering: "Det här är faktiskt JOBBIGT !!!" För att i nästa stund istället frusta belåtet i samma grad av samling "Jag är ju så DUKTIG!!!"

Under Atlikurserna har vi nästan bara tränat samling från marken i vänster varv, men när vi tränat själva har jag även jobbat med högervarvet. Atli sa att de flesta högerhänta tycker det är lite svårare eftersom det innebär att man ska hantera både yttertygel och pisk med vänster hand. I vårt fall tillkommer också svårigheten att kontrollera högerbogen... Hamingja vill nämligen gärna skjuta ut den men i vänster varv har man ju dels staketet som "broms" och kan dessutom använda yttertygeln för att hålla bogen på plats. 

Men i höger varv tränger Hamingja bogen ut mot mig - och tar jag mer i yttertygeln blir det ju bara än värre... Jag har dock provat mig fram till att lägga pisken mot bogen när hon skjuter ut den mot mig och det fungerar riktigt bra! Särskilt som jag oftast inte behöver pisken för drivning i detta varv utan det brukar räcka med att smacka - hon tar ändå i med bakbenen för kung och fosterland! Under denna, kursens sista lektion, tyckte Atli att jag skulle arbeta från marken även i höger varv och min metod för att hålla bogen på plats fick väl godkänt!

Som "läxa" till nästa gång fick jag sedan att fortsätta träningen som hittills - i o m att den inneburit att Hamingja allt mer fått styrka att bära upp sig bättre i tölten. Men att höja ribban något allt eftersom hon blir starkare - och då vara beredd på att det initialt kan komma protester. Och hela tiden rida med fokus på att åter uppnå lösgjord häst vid varje ny nivå av samling.

Oj, så mycket vi har att träna vidare på till nästa kurs - så ROLIGT!!! Detta är precis vad jag tycker är det roligaste med att ha häst - att hela tiden ha något att träna på så att små detaljer "faller på plats" då och då!

Hamingja får en "nära Atli-upplevelse"!!!

Det är verkligen lyxigt att ha möjlighet att träna regelbundet för en av världens absolut bästa islandshästinstruktörer! Och vi som har hästarna inhyrda i Mariebäck har DESSUTOM lyxen att hästarna kan få gå i sin vanliga hage med sin flock mellan lektionerna! Vilket i o f s också kan innebära vissa svårigheter med att hitta hästen i fråga... i alla fall om hästen heter Hamingja...!!! Vis av erfarenheten från i morse såg jag därför till att börja mitt letande efter Hamingja nästan en timme innan jag skulle rida min andra lektion för dagen. Och nog fick jag leta även denna gång...

Precis som tidigare såg jag resten av flocken på långt håll - men där var ingen Hamingja nu heller så det var bara att börja leta. Extremsociala Láradottern Litlamin följde två steg bakom mig när jag gick runt och det var ju visserligen vänligt av henne men jag hade ju hellre sett att hon gått FÖRE och visat var Hamingja höll hus! Men jag behövde i alla fall inte leta lika länge som i morse innan jag hittade min lilla fröken bland buskar och träd längst ner i hagen. Och tack vare att jag börjat leta i så god tid hade vi sedan gott om tid för att göra oss i ordning.

Faktiskt hade vi så gott om tid att vi hann ha en riktigt lång mysstund när hon stod med huvudet i min famn! Det är bara om vi är ensamma i stallet som hon är tillräckligt avslappnad för att mysa på detta vis. Men nu var stallet tomt tack vare att det var lunchuppehåll så alla andra satt ute i solen och åt - så vi kunde ha riktig kvalitetstid tillsammans!!!

När lektionen sedan skulle börja fick jag instruktionen av Atli att värma upp Hamingja precis som vi brukar, på volt i skritt, tölt resp trav. Sedan ville han gärna rida henne en stund för att tydligare känna "vad hon behöver". Hon var precis lika lugn och harmonisk under uppvärmningen som hon varit under de tidigare lektionerna i helgen - härligt både för henne och för mig! Jag fick även arbeta henne en stund från marken i samlad skritt, där Atli berömde henne för att vinkla in sina bakben väldigt fint.

När Atli sedan satt upp önskade jag förståss att min mobiltelefon inte legat kvar i stallet - för jag hade GÄRNA fotat några bilder! Men jag fick i alla fall se och njuta! Och bussiga Malin stod som tur var utanför ridbanan med sin kamera så av henne fick jag sedan den fina bilden ovan!

Atli konstaterade än en gång att Hamingja successivt blir allt starkare i rätt muskler - de som gör att hon kan bära upp sig allt bättre och bättre. Efter en stunds ridning förklarade han också att hon visserligen känts väldigt lösgjord från start men att det ändå funnits en liten, liten stelhet i nacken, vilken han löste upp genom att ställa höger-vänster ett par gånger.

Sedan var det min tur att ta över i sadeln igen och jag säger bara WOW!!! Det var den riktigt häftiga känslan av att sitta på en härligt sviktande pilbåge, spänd från bakdelen och framåt! WOW, WOW, WOW!!! Jag har fått uppleva en liknande känsla vid några tidigare tillfällen när Hamingja också precis haft en "nära Atli-upplevelse" - men den här gången var det absolut häftigast hittills!

Atli instruerade mig att krama lätt höger-vänster då och då för att stämma av att hon var helt avslappnad även i nacken och jag lyckades faktiskt bibehålla den häftiga känslan i tölten! "Jag vill ALDRIG sluta!!!" utropade jag lyriskt!!! Men som tur var fanns ju Atli där och kunde säga till när det var dags att låta Hamingja sträcka ut och varva ner. Så det var enbart hans förtjänst att vi även denna gång kunde avsluta "själva arbetet" INNAN det hade hunnit börja gå sämre. 

Atlikurs dag 2 - ÄNNU bättre!!!

Vadå - har du letat efter mig?!!

I morse skrämde Hamingja mig ORDENTLIGT...!!! Precis som igår skulle jag rida morgonens första lektion, men när jag kom ut på betet kunde jag inte hitta min häst någonstans... Resten av stoflocken betade lugnt tillsammans - men ingen Hamingja... I den nedersta delen av deras beteshage växter en hel del träd och buskar så jag antog att det måste vara där hon gömde sig. Men trots att jag finkammade hela området såg jag fortfarande inte skymten av min häst... 

Storasyster Hremsa är en riktig rymmare och det har tidigare hänt vid några tillfällen att hon fått Hamingja med sig när hon bestämt sig för att gräset är grönare på andra sidan. Men nu är Hremsa i Grönåker på "date" med en hingst så jag kunde ju inte skylla på henne denna gång... Jag bestämde mig tillslut för att gå längs staketet i den bortre delen av beteshagen för att se om det fanns något ställe att gömma sig på där som jag inte kände till. 

Och till min stora lättnad hittade jag tillslut Hamingja bakom några täta buskar i det bortersta övre hörnet! "Och du ska föreställa ett flockdjur...!!!" mumlade jag medan Hamingja helt obekymrad stoppade huvudet i grimman och sedan glatt följde mig tillbaka till stallet. Efter en "racerrykt" och dito sadling satt jag ändå i sadeln, på ridbanan med någon minut till godo innan lektionen skulle börja. Och sedan gick lektionen så superbra att jag snabbt förlät henne trots att hon skrämt mig ganska rejält på morgonen...!!! 

Jag fick rida väldigt självständigt under denna lektion, då det andra ekipaget på banan red sin första Atlikurs och därför behövde mer instruktioner. Jag har varit med om detta vid ett antal tillfällen tidigare och insett att det är VÄLDIGT nyttigt! För även om Atli fokuserar mycket på det andra ekipaget har han ändå hela tiden "ett halvt öga" åt vårt håll och säger till om jag behöver ändra något i ridningen. Men så länge jag gör det jag ska får jag fortsätta på egen hand - m a o ett ypperligt tillfälle att stämma av att jag förstått det han försökt förmedla till mig!

Uppvärmningen var det sedvanliga på volt i skritt, tölt resp trav och Hamingja frustade så belåtet! "Det här kan jag!!!" Sedan arbetade jag henne från marken i samlad skritt och Atli konstaterade att hon vinklar in bakbenen väldigt fint nu! Det märks också att Hamingja förstår att hon är duktig på detta - för hon frustar en hel del även här!

När jag åter satt i sadeln för att träna samlingen uppsuttet bestämde jag mig för att börja i höger varv, eftersom jag igår till min förvåning kunde konstatera igår att det faktiskt gick lättare där än i vänstervarvet. Till att börja med ville Hamingja bli lite spänd och därmed hög i formen men efter några "sänk huvudet-signaler" med tyglarna slappnade hon av. Nu hade Atli kommit bort till mig och instruerade att jag skulle göra övergången till tölt i en öppna med böjning i högersidan och sedan rida in på volt i höger varv. 

På volten skulle jag flytta ut bakdelen med innerskänkeln till dess att hon trampade under sig med höger bak och längde halsen - då skulle jag ge STOR eftergift på tyglarna och berömma massor. Det tog ett par varv på volten, men sedan kom böjningen i sidan, undertrampet med inner bak och en lååååång hals! "Jättebra! Gör några sådana övergångar i båda varven!" uppmanade Atli innan han återgick till det andra ekipaget. Redan andra gången var Hamingja med på noterna direkt från start - vilken skillnad mot tidigare då hon alltid piskat ilsket med svansen när jag bett henne gå undan för högerskänkeln i tölt! 

Efter en tredje töltövergång i höger varv - lika bra som den andra bytte jag till vänster varv och där blev redan den första töltövergången jättebra! När vi gjort två till som i alla fall enligt min bedömning var lika bra, bestämde jag mig för att låta henne sträcka ut och varva ner i tölt resp trav - även om det egentligen var en stund kvar av lektionen. Man ska ju sluta när man är på topp!!! Uppenbarligen höll Atli med om min bedömning . Han hade suttit upp på den andra hästen och när han red förbi oss öste han beröm över Hamingja och förklarade att vi skulle jobba vidare med detta under nästa lektion! 

Övningen öppna öppnar för upplevelse på nya höjder!!!

Jag har faktiskt fullt upp just nu matte... du kan väl komma tillbaka lite senare?!!

Hamingja är en MYCKET upptagen dam så här års som ni ser, och kunde ju förstås inte komma när jag ropade... men när jag väl hittat henne borta på betet var hon inte svår att övertala till att följa med upp till stallet för dagens andra träningspass. 

Även detta ridpass inleddes - förstås - med uppvärmning enligt Atlis upplägg och en belåtet frustande Haminga! Sedan skulle vi fortsätta arbetet med samling - den här gången först från marken. Vi arbetade då i vänster varv och Atli fick (som vanligt) påminna mig om att sänka högerhanden samt att  hålla kontakt på yttertygeln men då gick det riktigt bra trots att det var ett tag sedan jag och Hamingja tränade på detta senast. 

Även sedan jag åter suttit upp i sadeln igen började vi samlingen i vänster varv. Efter ett par övergångar från samlad skritt till dito tölt sa Atli att det var dags att få Hamingja att länga ÄNNU mer på halsen utan att samtidigt "tappa resten". Under förra kursen var ju min stora aha-upplevelse när jag insåg hur jag kunde bibehålla samlingen i tölt genom att lägga in ett par steg öppna "titt som tätt". Och även nu skulle jag använda öppnan - men under längre sekvenser. 

Atli påpekar alltid att det är tyglarna som kontrollerar bogarna och skänklarna som kontrollerar bakdelen på hästen och nu skulle jag alltså m h a tyglarna flytta in framdelen innanför spåret samtidigt som innerskänkeln gav böjning i sidan. "Rid så till dess hon slappnar av och länger överlinjen med bibehållen energi från bakbenen!" sa han. Och det krävdes också långa sekvenser av detta innan hon började "tänka rätt". 

När jag sedan fick byta till höger varv och göra samma sak gick det överraskande nog mycket lättare att få önskad reaktion! Och när jag sedan fick göra en volt tillbaka och byta varv kunde jag glädjande nog ta med en hel del av känslan från högervarvet över till vänster varv. Tidigare har det alltid varit tvärt om - att vänster varv fungerat bättre och att jag fått försöka ta med känslan därifrån över till höger. Men jag har ridit mycket öppna för högerskänkeln sedan Atli var här senast och uppenbarligen hade den träningen haft god effekt! Det är ju ett gott tecken när hästen på detta sätt byter sitt "svårare varv" - för då har det skett en utveckling där hästen stärkt en tidigare svagare sida! 

I slutet av lektionen hade svetten börjat rinna ner i ögonen på mig, vilket förståss fick mina ögon att tåras, så jag skojade om att jag blev så rörd över att få rida en så FANTASTISK häst! Nu bara LÄNGTAR jag till att få fortsätta träningen i morgon!!!

Atlikurs!!!

HÄÄÄÄÄRLIGT!!!

Bara några timmar efter att jag gått på semester förra fredagen startade vi resan ner till Skåne där vi skulle fira svärmors 80 årsdag. Veckorna innan hade jag dessutom haft så oerhört mycket på jobbet att jag inte orkat rida särskilt mycket... så redan efter några dagar nere på Österlen började jag längta MASSOR efter Hamingja...! Men igår kväll kom vi hem igen och fr o m idag har vi Atlikurs! Med två lektioner per dag i tre dagar får jag nu verkligen FROSSA i ridning!!!

I vanliga fall brukar jag bara hinna rida en lektion på fredagen, eftersom jag jobbar, så det kändes verkligen extra lyxigt när jag även idag skulle kunna rida TVÅ lektioner! Och det var inte bara jag som var nöjd, utan även Hamingja! Under förra året var det ju till största delen rehabträning som gällde för oss, då vi under långa perioder skulle undvika böjda spår och samling... Men nu när vi är tillbaka i "vanlig" ridning igen och åter kan följa Atlis träningsupplägg med uppvärmning och nedvarvning i skritt, tölt och trav på volt och "själva arbetet" där emellan är Hamingja så NÖJD! 

När hon hela tiden vet vad som kommer att hända och vad som kommer att krävas av henne blir hon så oerhört harmonisk och frustar avslappnat mest hela tiden! För en så ambitiös häst som Hamingja är det verkligen viktigt - annars stressar hon så lätt upp sig i sin iver att gissa vad jag kommer att be henne om härnäst... Men nu är matte alltså så där härligt förutsägbar igen och redan under uppvärmningen till dagens första lektion fick Hamingja "njutfrusta" på volten i skritt, tölt och trav! Och när Atli berömde Hamingja var det nästan så att matte började frusta också!

Sedan fick vi arbeta i samlad skritt längs spåret i vänster varv och till att börja med blev Hamingja lite spänd och hög i formen... tills Atli tipsade mig om att ställa liiiite mer till vänster och lägga till liiite mer innerskänkel. Och jag behövde nästan bara tänka att jag skulle göra detta för att hon skulle slappna av och länga halsen i samlingen!!! Tänk att man kan vara så nära men ändå så långt ifrån det man vill uppnå...!!!

Först fick jag varva några sådana sekvenser i samlad skritt med skritt på längre tyglar. Sedan gjorde vi övergång från samlad skritt till tölt - i en öppna - och "kände" lite på samlingen i tölt innan det var dags att varva ner igen. Det kändes verkligen som ett riktigt, riktigt bra första ridpass och dessutom skulle jag ju få rida en lektion till idag - LUXURY!!!

Bloggtorka

Om det verkat dött här på bloggen beror det på att vi är nere i Skåne för svärmors 80 årsfirande. Festen med stort F gick av stapeln i lördags och sedan har bio Assar på att återuppleva ett antal Österlenfavoriter i repris tillsammans med Johans bror Janne och hans Annika. I morgon åker vi hemåt igen och sedan får jag Nora minhästabstinensbmed råge genom att rida Atlikurs i dagarna tre! Fram till dess får jag hålla till godo med att titta på hästar - och hästskötare!