Dags för tredje kursdagen och så som Hamingja presterat under denna helg kändes det som att jag inte kunde förvänta mig så mycket ytterligare. Hon är ju i o f s en häst med så mycket arbetsvilja att trötthet aldrig brukar vara något problem - men hennes matte kände sig i alla fall rätt trött och sliten vid det här laget... Men min FINA häst visade sig ha ork för oss båda!!! Och när jag åter fick bli rejält Hamingja-hög så var ju även min trötthet som bortblåst!
Innan vår första lektion hade vi även idag en lång mysstund i stallet (trots att vi denna gång faktiskt inte var helt ensamma där.) Hamingja var så avslappnad och vilade mulen allt tyngre i min fammn. Tillslut trycktes näsborrarna ihop så att hon började snarka!
Och när det sedan var lektionsdags fortsatte Hamingja att "samla poäng" genom att vara lika avslappnad och harmonisk i uppvärmningen som hon varit hela helgen. När vi påbörjade "själva arbetet" med att träna samling för hand berömde Atli henne för att hon vinklade in bakbenen och kom upp med bogarna, precis som man vill att de ska göra. Och själv hade hon uppenbarligen full koll på att hon var jätteduktig för hon frustade så belåtet flera gånger trots den ansträngning en sådan grad av samling innebär!
När jag sedan åter satt i sadeln för att träna vidare på samlingen uppsuttet, till att börja med i höger varv, började hon som vanligt med att vara lite överambitiös, spänd och hög i formen samtidigt som hon sköt ut innerbogen istället för att böja sig i sidan när jag bad om en öppna... Men sedan jag lirkat lite med henne så att vi lyckades enas om en öppna kom längden på överlinjen vilken vi sedan också kunde bibehålla i övergången till tölt.
Atli uppmanade mig att dessutom ställa höger-vänster lite då och då, precis som igår, för att få och bibehålla full eftergift och i o m detta bjöd Hamingja också på en tölt med lösgjordhet och bärighet som Atli berömde flera gånger. Om inte matte var Hamingja-hög redan innan så var hon det definitivt nu! Och Hamingjas belåtna frustningar visade att hon även nu förstod att hon var jätteduktig!
Johan var med mig till Mariebäck och fotade under denna lektion. Han fick även äran att föreviga Atli, som dagen till ära hade ett paraply som skydd för solen, med Atlis mobilkamera. Så den bilden dyker antagligen upp framöver på ett Facebook nära dig! När lektionen var slut och det var dags för dagens lunchuppehåll passade Johan på att testa sin nya 360-gradersfilmkamera i ridsammanhang. Han ställde kameran mitt på ridbanan och jag lät Hamingja nedvarvningstölta ett varv för att vi ska kunna utvärdera inför ev framtida filmning av ett ridpass. Nu är ju inte nedvarvningstölten det mest spektakulära att ha på film... men ändå lite roligare än ett varv skritt och jag ville inte be Hamingja dubbla budskap genom att kräva samling i tölten igen efter att vi hunnit varva ner i slutet av lektionen.
Här är Atli med paraplyet, fotograferat med Johans egen kamera, när vi tränar samling från marken.
Inför dagens sista lektion påpekade Atli att när man successivt höjer ribban för vad man vill att hästen ska prestera så får man vara beredd på att det kan komma lite protester initialt. För precis som när vi människor tränar måste det innebära en ansträngning för att ge utveckling av styrka o/e kondition, beroende på vad man tränar. Det man ska göra när en sådan protest kommer är att lösgöra hästen på denna nya nivå. Och när hästen sedan gör det man ber om och får beröm för detta kommer den snart att tycka att även detta nya - som först bara kändes jobbigt - är roligt!
Hamingja är ju oerhört uttrycksfull så det brukar inte vara svårt att veta vad hon tycker! När vi t ex tränar samling kan hon ibland resa sig eller sparka bakut som en markering: "Det här är faktiskt JOBBIGT !!!" För att i nästa stund istället frusta belåtet i samma grad av samling "Jag är ju så DUKTIG!!!"
Under Atlikurserna har vi nästan bara tränat samling från marken i vänster varv, men när vi tränat själva har jag även jobbat med högervarvet. Atli sa att de flesta högerhänta tycker det är lite svårare eftersom det innebär att man ska hantera både yttertygel och pisk med vänster hand. I vårt fall tillkommer också svårigheten att kontrollera högerbogen... Hamingja vill nämligen gärna skjuta ut den men i vänster varv har man ju dels staketet som "broms" och kan dessutom använda yttertygeln för att hålla bogen på plats.
Men i höger varv tränger Hamingja bogen ut mot mig - och tar jag mer i yttertygeln blir det ju bara än värre... Jag har dock provat mig fram till att lägga pisken mot bogen när hon skjuter ut den mot mig och det fungerar riktigt bra! Särskilt som jag oftast inte behöver pisken för drivning i detta varv utan det brukar räcka med att smacka - hon tar ändå i med bakbenen för kung och fosterland! Under denna, kursens sista lektion, tyckte Atli att jag skulle arbeta från marken även i höger varv och min metod för att hålla bogen på plats fick väl godkänt!
Som "läxa" till nästa gång fick jag sedan att fortsätta träningen som hittills - i o m att den inneburit att Hamingja allt mer fått styrka att bära upp sig bättre i tölten. Men att höja ribban något allt eftersom hon blir starkare - och då vara beredd på att det initialt kan komma protester. Och hela tiden rida med fokus på att åter uppnå lösgjord häst vid varje ny nivå av samling.
Oj, så mycket vi har att träna vidare på till nästa kurs - så ROLIGT!!! Detta är precis vad jag tycker är det roligaste med att ha häst - att hela tiden ha något att träna på så att små detaljer "faller på plats" då och då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar