Atlikurs, hovslagare, Láraridning och loppisförberedelser.

En av få bilder jag har med BÅDE Lára och Hamingja! 

(Den är från förra vintern - när jag fortfarande var både mörk och röd i håret.)

Idag såg både Lára och Hamingja till att sko sig på mattes bekostnad. Vår ordinarie hovslagare är sjukskriven och den ersättare vi fått tag på kunde bara komma till Mariebäck medan jag fortfarande var på jobbet - men bussiga Sylvia ställde upp och assisterade honom! Och som vanligt hade båda mina fröknar skött sig så bra!

Lára, som alltid haft superhovar hade ju tidigare fått hålväggar i tre av dem som en följd av förgiftningen förra sommaren. Men nu hade de vuxit ner så bra att när han hade verkat henne fanns det bara lite kvar av en av dem, de övriga två var helt borta. Skönt! Däremot hade Hamingja nu fått en hålvägg och det var i vänster bakhov, alltså samma ben där hon också är lite gallig på hasens insida... Det hade alltså inte varit så dumt om man kunde byta ut hela det benet så vore alla problem ur världen...!

Sylvia berättade skrattande att när hon tagit in hästarna innan hovslagaren skulle komma hade hon ställt Lára och Hamingja i var sin box bredvid varandra. Och det första Lára hade gjort var att markera mot Hamingja vem det är som är CHEFEN! Bara för att Lára numera går i en annan hage, tillsammans med Yr och Hamingja därmed kan leka chef i den andra stohagen skulle hon inte inbilla sig något...!!!

Atli anlände till Mariebäck ovanligt sent idag, så första kursdagen skulle pågå en bra bit in på kvällen. Jag skulle rida min lektion på Hamingja först kl 20. Men i o m det härliga vårvintervädret åkte jag ut några timmar i förväg för att njutrida Lára en sväng medan det fortfarande var ljust. Vi red längs bilvägen bort till "världens ände", vilket ju egentligen bara är en uppvärmning för Lára.

Men på hemvägen satsade jag på många intervaller av tölt med aktiv överlinje, varvat med rejäla skrittpauser för att jobba mjölksyran ur musklerna. Hon var verkligen riktigt trevlig i tölten min fina tjej!!! Vi avslutade sedan med att rida genom allén upp till kyrkan och det blev ÄNNU mer mjölksyraträning. Det har ju hunnit snöa mer sedan vi senast red där för att trampa upp stigen igen. Och nu har det ju dessutom varit milt väder så att snön blivit riktigt tung. Så inte heller denna gång var det läge att galoppera. Men fröken arbetsmyra trampade fram så ivrigt i den djupa snön!

Vi hann också skrämma upp valackflocken riktigt, riktigt rejält! När vi började närma oss nedersta delen av deras hage, men innan de kunde se oss, hörde jag Démantur "blåsa" riktigt hårt - som om han skulle slåss. Och sedan hördes ljudet av en flock hästar som sprang fort. När vi kom lite längre fram, så att vi kunde se dem stod hela valackflocken längst upp i hagen och stirrade skrämt mot oss, allt medan Démantur nervöst sprang runt med svansen i vädret. Jag trodde de skulle lugna ner sig när de såg oss, men det hade nog börjat skymma lite för mycket, för hela vår väg upp genom allén och sedan förbi Sylvia och Jannes hus följde de mkt spänt varje steg vi tog!

Medan Lára åt kraftfoder packade jag upp mina loppisprylar i Josefshallen och åt middag. Innan det var dags för mig att rida Hamingja hann jag också se Carro rida sin FINA Freyr! Hon har köpt honom  av Atli och han kom till Mariebäck för ca två veckor sedan. Men det var först idag hon fick honom skodd och därmed också kunde rida honom för första gången. Riktigt, riktigt fin är han!!! Det ska verkligen bli roligt att följa dem framöver!

När det var dags för min och Hamingjas lektion fick jag börja med att berätta för Atli om vilka förhållningsorder/rekommendationer jag fått av massören p g a Hamingjas problem i bakdelen. Atli höll förstås med om att vi ska ta det försiktigt med henne en tid, så att hon hinner stabilisera sig ordentligt igen. Men påpekade också att man inte alls ska se sådan tid som bortkastad. "Ingen häst mår dåligt av att jobba avslappnat med lång överlinje - det är bara bra för dem!!!"

Som vanligt ägnades första lektionen till ett grundligt lösgörande arbete, för att lägga en riktigt bra grund inför helgens arbete, fast med den skillnaden att jag idag fick jobba Hamingja längs spåret istället för på volt. När vi började i skritt betonade Atli vikten av att använda båda tyglarna när man ber hästen länga halsen. Det är lätt att man bara fokuserar på innertygeln som ska böja hästens hals, men även yttertygeln ska vara med! Först för att också den ge signal om att halsen ska längas - och sedan för att ge ett stöd som bibehåller formen.

Nästa steg blev att göra samma sak i tölt - och Hamingja var som vanligt jättenöjd med att få sträcka ut överlinjen riktigt ordentligt i tölten. "Hon är JÄTTEFIN nu!!!" sa Atli mycket belåtet - och ni kan ju gissa hur nöjd matte var med sin fina häst?! Den långa uppvärmningen avslutades med att vi gjorde samma sak i trav - även här i båda varven. Och Atli lät mig vända snett igenom när vi skulle byta varv istället för de vanliga volterna tillbaka - allt för att inte utsätta Hamingjas bakdel för onödig belastning.

Efter en skrittpaus var det så dags för "lite mer allvar". Nu skulle jag samla henne lite, lite i tölten och det viktiga var tekniken för samlingen: det var överskänklar och rumpa som skulle fånga upp energin och sedan slappna av igen när hon lyssnade - och underskänklarna skulle tillföra ny energi vid behov. Alltså väldigt mycket aktivitet med överskänklarna, lite mindre med underskänklarna - och tyglarna skulle bara användas för att påminna om formen.

Hamingja lyssnar ju verkligen oerhört bra på detta - ju mindre signaler jag klarar av att använda desto bättre går hon! Så det gäller "bara" för mig att träna in de små, små signalerna (f f a med sätet och överskänklarna), vilket ju är lättast i ett lägre tempo. För att sedan förhoppningsvis kunna använda dem även i ett högre tempo. "Överskänklar och rumpa säger BROMSA/BAKÅT, underskänklarna säger FRAMÅT - och resultatet blir att hästen lägger mer vikt på bakdelen och kommer UPPÅT!!!" sa Atli.

Jag har fått jobba mycket med detta under de senaste kurserna. "Först måste man nöta in dansens grunder i ett långsamt tempo, innan man kan dansa fortare och fortare - och därmed få högre grad av samling!" Tidigare har vi använt oss mycket av ryggningar för att "programmera in" tekniken för förhållningarna. Nu ville vi inte göra det, men jag hade god nytta av all den tidigare träningen när jag nu bara fick "tänka bakåt".

Och samtidigt som jag fick en mycket nyttig repetition av dessa viktiga grunder i ridningen så kunde vi till vår glädje konstatera att Hamingja hela tiden jobbade mycket fint och avslappnat. Det var alldeles uppenbart att hon inte alls kände minsta obehag - inte heller när jag nu red henne "med en liten aning samling".  "Hon är JÄTTEFIN nu - och det här är JÄTTEBRA för henne!" konstaterade Atli. Därför fick jag varva ner henne i trav, först längs spåret och sedan på en "maxad" volt i båda varven.

Vi avslutade sedan lektionen lite i förtid - "Hon har varit alldeles tillräckligt duktig nu!" sa Atli och jag kunde bara hålla med! Det känns verkligen bra att få känna hennes totala avslappning i ridningen - en sån enorm kontrast mot för två veckor sedan då det var som om hon fick elstötar i kroppen när belastningen ökade på bakdelen...!!! Det går verkligen åt rätt håll, även om otåliga matte tycker att den där eländiga lilla gallan på hasen tar alldeles för lång tid på sig att försvinna...! Och, som Atli många gånger påpekade, den ridning vi gjorde idag är JÄTTEBRA för Haminjga. Så även om jag förstås ser fram emot att framöver få öka träningen igen så är detta långt ifrån bortkastat!

Lagom är bäst - när det gäller liniment!

"Det går bra att servera kraftfodret nu!"

Dagens ridtur på Hamingja blev i mångt och mycket en repris av måndagens: med "myrslokstölt" och trav med lång hals. Fast Haminjga var än mer avslappnad i skritten idag, så jag passade på att låta henne ta längre skrittpauser. Härligt att jag kunde låta henne skritta på hellånga eller nästan hellånga tyglar både på vägen bort och hem! 

Vid korsningen vid "världens ände" vände vi hemåt och tog just en sådan lååååång skrittpaus då lilla fröken verkligen sträckte ut sig och slappnade av! Hon verkade trygg med att det inte skulle krävas något som var obehagligt eller gjorde ont - skönt!

Tillbaka i stallet blev det ny omgång liniment på hennes vänstra has. Jag har ju som sagt inte behövt skaffa mig särskilt mycket erfarenhet av gallor och liniment tidigare under mitt hästägarliv... så det var bra att Sylvia varnade mig för att det kan bli en blistereffekt på huden ifall man använder liniment allt för ofta. Jag trodde att det var en nackdel att jag inte är i stallet riktigt varje dag - och därmed inte kan "linimentera" varje dag - men det visade sig alltså vara en fördel. Sedan är väl risken för blistring inte alls lika stor i o m all vinterpäls hon har - men det är ju bra att jag känner till problemet och kan vara uppmärksam på ev hudförändringar i området!

Innan jag åkte hem hann Josefin dyka upp för att rida Lára. Det är verkligen roligt att se de två tillsammans - de passar så bra ihop! Josefin tyckte föresten att jag förtalat Lára när jag sagt att hon kan bitas i samband med sadlingen: "Hon är ju hur snäll som helst!!!" 

Hamingja på travhumör!

 Idag var Hamingja uppenbarligen på travhumör! När vi red längs bilvägen bort mot Alviksträsk började vi med "myrslokstölten" på långa tyglar - vilket normalt är hennes absoluta favoritgångart. Men efter ett tag betedde hon sig plötsligt som en normal häst och gick över i trav istället, så jag blev faktiskt tvungen att hålla viss drivning genom att spänna skinkorna för att hon skulle behålla tölten. Och inte skadade det matte att behöva vara lite mer aktiv i sin ridning...!!!

För jag envisades faktiskt ändå med "myrslokstölt" halva vägen bort mot korsningen vid sjön ("världens ände") men efter en skrittpaus fick Haminjga sedan sin vilja fram att trava resten av sträckan. Vi brukar ofta ägna oss åt voltarbete i korsningen, men nu ska vi ju undvika detta så istället vände vi direkt hemåt igen.

Hamingja skrittade så avslappnat och fint till att börja med. Sedan verkade hon höra något inne i skogen på ena sidan av vägen och förvandlades till stenstod. Jag frågade henne vad hon hörde. "Är det en räv så ska du veta att den i så fall är jätterädd för människor och springer all världens väg när den hör min röst... och detsamma om det är en hare, eller en älg. Ja, alla är de JÄTTERÄDDA för din matte - så du är i trygga händer!!!" Och när hon fick saken presenterad för sig på det sättet slappnade hon åter av och vi kunde fortsätta. (Ja, det var väl f f a det faktum att pratandet hindrade mig från att glömma andas - som gjorde henne lugn egentligen.)

Det blev mer av både tölt och trav på hemvägen - och till min stora glädje fortsatte Hamingja att kännas så lugn och avslappnad. En HÄRLIG kontrast till den jättespända, panikslagna hästen jag satt på förra lördagen! Så skönt att hon inte behöver ont! Och att hon trots två vilodagar ändå kan ta det så lugnt att hon inte riskerar att få tillbaka något av besvären igen.

När vi kom tillbaka till stallet var Sylvia ute och vi diskuterade lite kring den kommande helgens Atlikurs. Hon tyckte att jag kan rida Hamingja som planerat, bara jag berättar för Atli vilka ordinationer vi fått av massören så att han kan anpassa våra lektioner efter det. Då får jag ju hjälp av ett riktigt proffs att arbeta henne på ett sätt som bygger upp och stabiliserar bakdelen på bästa och mest skonsamma sätt. 

Isländsk myrslok i Mariebäck!

Vad tror ni "myrslok" heter på isländska? Jag gissar på Hamingja!!!

Eftersom gårdagens ridning var så odramatiskt vågade jag mig idag utanför inhägnat område och red längs bilvägen bort mot Alviksträsk. Hamingja fick verkligen frossa i favoriten "myrslokstölt" (när jag ger henne hellånga tyglar och hon töltar med nosen i backen) och det frustades VÄLDIGT belåtet!!!

I tölten kan hon ha endel hyss för sig... eller "tics" som Reynir kallade det när jag red för honom förra sommaren... F f a kan hon ibland plötsligt rusa iväg ett par steg innan hon återgår till det tempo jag hade valt åt oss - detta helt utan förvarning och utan att jag har kunnat härleda anledningen. Idag kom det ett par sådana "ryck" också - men som tur var verkade detta inte orsaka henne något obehag i bakdelen. Skönt, för det hade inte varit så trevligt att helt tappa kontrollen, som i lördags, när vi var ute på bilvägen...! Dessutom var det förhoppningsvis också ett tecken på att hon redan är lite bättre efter behandlingen i måndags!

Vi travade lite också - men då behövde jag förstås rida henne i lite högre form än i tölten, alltså inte någon nos ända nere vid marken... Hamingja är inte riktigt som andra hästar!!! Men hon fortsatte frusta belåtet och verkade inte heller här få några besvär från bakdelen så länge vi travade på rakt fram och höll oss till en låg grad av samling, allt för att undvika att belasta hennes bakdel.

Efter ridningen åkte linimentet fram igen för att behandla "gallan" på vänster has, vilken tyvärr inte verkar ha minskat något ännu... Jag har haft turen att inte behövt skaffa mig någon erfarenhet av gallor tidigare - men när jag frågade Sylvia fick jag höra att man får räkna med att de tar ganska lång tid att bli av med... 

Men själva orsaken till gallan - problemen Hamingja haft i SI-lederna och runt dem verkar ju definitivt ha lindrats, så det går ju ändå åt rätt håll! Nu gäller det bara att lyda massörens råd att ge henne gott om tid att stabiliseras i bakdelen genom att vara sparsam med att rida på böjda spår eller annat som ger stor belastning på hennes bakdel. 

Nu närmast blir det i alla fall två vilodagar - för Johan och jag ska åka till Umeå för att träffa släktens nyaste medlem: den kattunge som sedan några veckor är den som bestämmer hemma hos min syster med sambo! Det är en sibirisk katt, vilka brukar "allergivänliga" så det blir mycket spännande att se om/hur Johans allergi reagerar på lilla Ingvild... håll tummarna!!!

För Láras del kan det däremot ev bli ridning i helgen. Josefin har lovat kvällsfodra åt mig lördag kväll och då kanske hon även rider i samband med det. Annars har Lára i alla fall ridits tre dagar denna vecka - fast frågar man henne är det förstås MINST fyra dagar för lite...!

Hamingja-style!

FINA Hami-hästen!!!

Idag var det dags: jag skulle sitta på Hamingja igen för första gången sedan "haveriet" i lördags och behandlingen i måndags...! Massör-Tomas sa att jag ska undvika böjda spår så här i början - men av säkerhetsskäl ville jag ändå använda ridbanan idag. För ifall hon skulle börja rusa i samma panik som i lördags ville jag åtminstone att vi skulle vara på ett inhägnat område! 

För att ändå göra belastningen så liten som möjligt på hennes bakdel red vi bara längs spåret och där varvade vi skritt med Hamingjas absoluta favoritgångart: "myrslokstölt" (tölt med nosen i backen). Oj, så belåtet det frustades när hon fick sträcka ut hela lååååånga halsen på detta sätt!!! Och till mattes stora glädje och lättnad fanns inte minsta tendens av att hon hade ont någonstans! 

Det enda hon inte verkade helt nöjd med var att matte insisterade på skrittpauser lite då och då... Skritt är nämligen en gångart som inte står mycket högre i kurs hos Hamingja än hos Lára - bara ett slöseri på ridtid!!! Och jag kan ju hålla med om att f f a skritt runt på ridbanan inte är allt för festligt...! 

Efter ridningen var det dags för dagens linimentkur (och då står hon verkligen och njuter!) Och jag tyckte faktiskt att gallan kändes liiiite mindre idag! Fast, kanske var det bara önsketänkande...?! I morgon tänker jag att vi rider ut längs bilvägen, nu när jag vet att hon kan tölta utan att få panik. Det blir mer "myrslokstölt" och även lite trav - vilket är vad Tomas ordinerat till att börja med. Och det lär det väl bli ett bra tag framöver nu - för han sa ju att jag skulle sätta igång henne väldigt långsamt och försiktigt så att hon verkligen hinner stabilisera sig i korset innan vi åter börjar belasta hennes bakdel ordentligt. 

Lára hade en riktig turdag idag - Josefine hörde nämligen av sig och ville rida. Och inte sa ju Lára nej till det - tvärt om!  Och när jag kom till Mariebäck var det ingen tvekan om att The Queen redan blivit riden idag - hela hon utstrålade harmoni där i hagen! Josefin red även igår, så The Queen är nu riden tre dagar denna vecka. Sedan hade hon putsat utrustningen också - det märks minsann att hon är släkt med Carro!!!

Själv har jag vågat mig på något djärvt: att testa högintensiv träning på min skröpliga kropp. För ett par år sedan började jag träna med en crosstrainer och blev då av min sjukgymnast instruerad att vara oerhört försiktig och bara träna tre+tre minuter till att börja med, för att sedan öka på med någon ytterligare minut någon gång ibland. Och det har verkligen känts tveksamt om detta kan ha någon effekt ö h t...

Men ny forskning har visat att så lite som 2x30 sekunder högintensiv träning tre gånger i veckan räcker för att förbättra halterna av blodfetter och minska risken för hjärt- kärlsjukdomar samt förbättra insulinkänsligheten. Under dessa 30 sekunder ska man verkligen ta i allt man har - för att sedan träna lugnt i 3 minuter innan man upprepar med ytterligare 30 sekunder då man "ger järnet".

Jag har laddat ett tag för att våga testa detta och när jag kom hem från stallet idag var det dags. För att ändå vara lite försiktig begränsade jag mig till en 30-sekundersintervall denna första gång, med 3 minuter av min vanliga, försiktiga träning före och efter. Blir spännande att se vad kroppen kommer att säga om detta... inget totalhaveri får jag hoppas... Men pulsen hann i alla fall bli rejält hög på dessa 30 sekunder - vilket är precis vad man eftersträvar! 

Liniment dag 2.

En förväntansfull Lára väntar på Josefin och en EFTERLÄNGTAD ridtur!!!

För Hamingja blev det bara liniment och lite pyssel/gos innan hon fick gå tillbaka ut i hagen igen. Tycker inte det märks någon skillnad på gallan ännu... men jag vet inte hur snart man kan vänta sig effekt av behandlingen med infraljud i måndags resp mina behandlingar med liniment... Planen är i alla fall att jag ska prova rida henne i morgon  - då i hennes absoluta favoritgångarter: skrölt resp tölt med låååååååååååååång hals. Så får tiden utvisa hur snart vi kan våga oss på någon fler gångart och lite (försiktigt) böjda spår. 

Liniment va´re här!!!

Körde inte direkt raka vägen från jobbet till stallet idag... jag behövde nämligen åka ända till Boden för att få tag på det liniment som massören rekommenderade till Hamingja. Har bara några ytterst begränsade erfarenheter sedan tidigare av gallor ("svampiga svullnader") på häst - i övrigt har jag varit förskonad från sådant under alla mina år med hästar. Senast minns jag att jag hade en tandborste för att borsta in linimentet i huden - men idag lyxade jag till det och köpte en borste speciellt för ändamålet. 

Insidan av vänster has - där Hamingja alltså är lite, lite svampig på ett ställe. Det är ju inte alldeles lätt att få ner linimentet ända ner till huden när det är så här mycket vinterpäls i vägen...! Hamingja verkade i alla fall tycka att det var skönt när jag gnuggade med linimentborsten - hon stod helt stilla hela tiden, trots att hon normalt kan vara lite avvaktande när man håller på med hennes bakben.

När Hamingja var åter i hagen blev det förstås besök i hagen hos Lára och Yr också. Efter helgens kurs med två lektioner/dag och dessutom ridning igår fick Lára finna sig i att ha vilodag idag. Men hon fick tröstäta ett äpple för att jag skulle komma "lite mindre på minus" i alla fall! Och i morgon är inte bara en annan utan också en bättre dag - för då ska Josefin rida henne igen!