Med Lyckan/Förmögenheten på födelsedagen!

50-årsdagen tillbringar jag förstås med min lycka/förmögenhet (=Hamingja)!!!

När Handelsbanken erbjuder tjänstledighet med lön för att fira min 50-årsdag så tackar jag ju inte nej! Och när Johan ändå behövde jobba blev det en härlig dag tillsammans med lyckohästen som uppladdning inför kvällens restaurangbesök med maken! Även vädret ställde upp: visserligen gråmulen himmel men regnet höll sig vänligt nog undan till efter ridturen!

Av Hamingja fick jag verkligen ett riktigt, riktigt härligt ridpass som födelsedagspresent! Redan utanför stallet inledde jag stretchingen med skritt på volt där hon fick flytta ut bakdelen så att hon korsade över med inner bak. Varvade sedan sidförande för omväxlande höger och vänster skänkel när vi red ut från gården och upp bakom vägbommen för att fortsätta bort till Torrbergsvägen. Innan vi kom in i skogen hade vi hunnit med en första galoppfattning (vänster galopp) från halt och jag fick njuta av runda, fina galoppsprång med trevlig bärighet! 

I o m att vi red den vänstra stigen bort till Torrbergsvägen (början på rundan medsols) så fick dagens klättring i skritt bli vår "favorit i repris": upp till jaktstugan på höjden. När jag sedan svängde vänster framme på Torrbergsvägen tyckte jag det var dags för mer galopp - och det tyckte uppenbarligen Hamingja också! Hon bjöd på två klockrena galoppfattningar från halt (höger galopp) efter varandra - och i båda fallen en trevlig bärighet som jag kunde bibehålla med lätt drivning!

Sedan hade vi dock en liten formsvacka... när jag tyckte det var dags för en andra sekvens vänster galopp, men Hamingja hade plötsligt "dragit i handbromsen"... Vi närmade oss en plats längs vägen där det stått parkerade bilar vid de två senaste tillfällena vi passerat och även om det inte syntes till någon bil nu verkade Hamingja utgå ifrån att vad som helst skulle kunna dyka upp för ju närmare vi kom denna plats desto mer spänd blev hon... Fast när vi var framme vid den lilla skogsväg som går in där bilarna stått blev hon tillslut övertygad om att faran var över för denna gång. Och när jag red in på skogsvägen och testade en ny galoppfattning från halt fick jag REJÄL kompensation i form av en klockren galoppfattning (vänster) följt av runda, fina galoppsprång vars bärighet jag även nu kunde bibehålla med endast lätt drivning. HÄRLIGT!!!

Innan sommaren upplevde jag att vi tappat mycket av bärigheten i galoppen och jag trodde det berodde på att jag är alldeles för dålig på att rida galopp (både att jag gör det för sällan så att Hamingja inte håller styrkan i rätt muskler och att jag själv aldrig riktigt lärt mig tekniken att rida för att bibehålla bärigheten utan mest "åker med".) Men nu var verkligen känslan i galoppen en HELT annan - trots att vi haft riduppehåll hela sommaren. Så de tidigare problemen med bärigheten kan ju inte helt och hållet ha varit mitt fel - för då skulle de ju finnas kvar fortfarande - utan i alla fall delvis orsakat av att Hamingja börjat känna av problemen i sina bakknän...

När Hamingja skoddes nyligen sa hovslagaren (som själv har travhästar) att problem från bakknän och/eller haser brukar vara oerhört svåra att upptäcka på travhästarna eftersom de oftast inte visar någon hälta. Och även Hamingja var ju helt ren i traven, utan det var tack vare att hon tog i ojämnt med bakbenen i tölten som vi upptäckte att något var fel. Men kanske hade jag kunnat upptäcka det tidigare om jag tagit den försämrade kvaliteten i galoppen på allvar och inte bara skyllt den på bristande ridning från min sida... Något att bära med sig för framtiden alltså! Och med denna insikt ÄNNU mer glädjande att Hamingjas galopp nu känns så mycket trevligare!!!

Efter en omsadling vände vi hemåt igen och jag vågade be om lite mer samling i tölten under några sekvenser. F f a en av dem bjöd på en riktigt härlig känsla när Hamingja närmast dansade fram!!! Så fina födelsedagspresenter hon hade till matte idag!!! Efter detta fick fina hästen skritta hela vägen tillbaka hem genom skogen - för jag vill ju inte riskera att överanstränga musklerna runt höger bakknä genom att kräva för mycket för snabbt. Och en MYCKET nöjd matte klev sedan in i stallet med sin FINA häst ungefär samtidigt som regnet började smattra mot plåttaket...! Hamingja fick sedan stå en stund i stallet med BoT på bakdel och haser för lite extra boost. Men som vanligt var lilla fröken inte helt nöjd förrän hon fick komma ut i hagen igen till de andra. Är man lösdriftshäst så ÄR man, säger hon!!! Nu ska jag ladda inför kvällens restaurangbesök med maken!