Ny (rid-)dag=nya möjligheter!!!
Att värmeböljan så abrupt tog paus samtidigt som semestern var slut för denna gång blev visst en liten chock för kroppen - för jag åkte på feber och ont i bihålorna tidigare i veckan... Men igår började jag må bättre igen och idag var jag tillbaka i sadeln!
I strålande sol och med 19 grader i skuggan var det HÄRLIGT ridväder, även om en betesrund och otränad Hamingja nog tyckte att det var i varmaste laget...! Jag passade på att inviga de kompressionsridtights som jag köpte i början av sommaren men inte haft tillfälle att använda eftersom Hamingja har vilat till nu. Kompressionskläder har ganska länge varit populärt inom andra former av träning - allt från styrka/fitness till olika former av konditionsträning. Som vanligt har det dock dröjt innan trenden börjat nå ridsporten - antagligen för att ryttare oftast lägger 99 % av sitt fokus på hästen och dess träning och därmed glömmer sin egen del i det hela...
Teorin bakom kompressionsplaggen är att de ska öka effekten av och återhämtningen efter träningen genom att främja blodcirkulation och därmed syresättning av musklerna. Och eftersom det enligt min smärtläkare är bristfällig syresättning som ger smärtorna vid fibromyalgi så har jag förståss velat prova detta och idag var det tillslut premiär!
För att skona Hamingja från det stenhårda underlaget på bilvägen gjorde jag som senast: red upp bakom vägbommen och valde den högra skogsvägen. Denna gång red jag dock (början av) Torrbergsvägenrundan medsols och varvade travintervaller med skritt längs stigen genom skogen.
Strax innan man kommer ut på Torrbergsvägen skymtar en jaktstuga uppe på en höjd i skogen till vänster. Eftersom både veterinär-Lasse och massör-Tomas ordinerat klättring i skritt för att stärka upp och stabilisera Hamingjas bakknän kändes denna ganska flacka, men istället långa backe upp mot stugan som en bra början! I o m att vi inte följde någon stig utan red ute i terrängen fick hon dessutom lyfta extra mycket på fötterna hela tiden - något som både är lösgörande och muskelstärkande!
Från stugan följde vi en liten skogsväg ner till Torrbergsvägen och följde sedan denna åt vänster medan vi varvade korta intervaller tölt med lååång hals och skrittpauser. Innan vi vände tillbaka hemåt skrittade vi en stund på volt så att hon fick korsa bakbenen och när jag sedan bad om lite samling bjöd Hamingja på en riktigt trevlig känsla i tölten! Jag red bara några kortare sekvenser sådan tölt, för att inte anstränga henne för mycket. Och en av dessa intervaller hann jag bara precis påbörja innan jag helt kom av mig... då flög nämligen en ENORM uggla upp framför oss! Vilken oerhört mäktig syn när den i det närmaste ljudlöst flög iväg som i slow motion!!!
Hamingja fick sedan skritta hela vägen tillbaka hem genom skogen. Och tillbaka i stallet kunde jag konstatera att vi varit ute en hel timme trots att vi inte ridit någon längre sträcka - men det hade ju varit mycket (muskelbyggande) skritt. Efter de månader hästarna varit i Höbäcken har det känts lite konstigt att nästan aldrig vara till Mariebäck - normalt är jag ju där 4-5 dagar/vecka. Så nu känns det ganska bra att Hamingja är tillbaka hemma igen! När det gäller mina kompressionstights så känns det för tidigt att säga vare sig "bu eller bä" - jag ber att få återkomma med en utvärdering längre fram!
Teorin bakom kompressionsplaggen är att de ska öka effekten av och återhämtningen efter träningen genom att främja blodcirkulation och därmed syresättning av musklerna. Och eftersom det enligt min smärtläkare är bristfällig syresättning som ger smärtorna vid fibromyalgi så har jag förståss velat prova detta och idag var det tillslut premiär!
För att skona Hamingja från det stenhårda underlaget på bilvägen gjorde jag som senast: red upp bakom vägbommen och valde den högra skogsvägen. Denna gång red jag dock (början av) Torrbergsvägenrundan medsols och varvade travintervaller med skritt längs stigen genom skogen.
Strax innan man kommer ut på Torrbergsvägen skymtar en jaktstuga uppe på en höjd i skogen till vänster. Eftersom både veterinär-Lasse och massör-Tomas ordinerat klättring i skritt för att stärka upp och stabilisera Hamingjas bakknän kändes denna ganska flacka, men istället långa backe upp mot stugan som en bra början! I o m att vi inte följde någon stig utan red ute i terrängen fick hon dessutom lyfta extra mycket på fötterna hela tiden - något som både är lösgörande och muskelstärkande!
Från stugan följde vi en liten skogsväg ner till Torrbergsvägen och följde sedan denna åt vänster medan vi varvade korta intervaller tölt med lååång hals och skrittpauser. Innan vi vände tillbaka hemåt skrittade vi en stund på volt så att hon fick korsa bakbenen och när jag sedan bad om lite samling bjöd Hamingja på en riktigt trevlig känsla i tölten! Jag red bara några kortare sekvenser sådan tölt, för att inte anstränga henne för mycket. Och en av dessa intervaller hann jag bara precis påbörja innan jag helt kom av mig... då flög nämligen en ENORM uggla upp framför oss! Vilken oerhört mäktig syn när den i det närmaste ljudlöst flög iväg som i slow motion!!!
Hamingja fick sedan skritta hela vägen tillbaka hem genom skogen. Och tillbaka i stallet kunde jag konstatera att vi varit ute en hel timme trots att vi inte ridit någon längre sträcka - men det hade ju varit mycket (muskelbyggande) skritt. Efter de månader hästarna varit i Höbäcken har det känts lite konstigt att nästan aldrig vara till Mariebäck - normalt är jag ju där 4-5 dagar/vecka. Så nu känns det ganska bra att Hamingja är tillbaka hemma igen! När det gäller mina kompressionstights så känns det för tidigt att säga vare sig "bu eller bä" - jag ber att få återkomma med en utvärdering längre fram!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar