Fredagsmys på hästryggen!

Det har regnat i princip hela dagen idag och de allra kraftigaste skurarna kom under eftermiddagen. Men när jag åkte till stallet på kvällen var det bara ett lätt duggregn. Efter två dagar utan ridning var jag SÅ ridsugen! Och jag var uppenbarligen inte ensam om det - för Hamingja var pigg som en kanonkula! 

När jag kom till Mariebäck möttes jag av en härlig syn: Sylvia, Olivia, Sanna och Elisabeth kom hemridande ridande - och lilla Hulda sprang med som löshäst! De berättade att de ridit bort till Torrbergsvägen och sedan hittat hur man kunde rida en helt ny runda för att komma tillbaka hem. Drygt 1,5 timme hade de varit ute, så det är en för lång runda för oss än så länge. Men jag ser verkligen fram emot att också få rida den framöver, när Hamingja fått lite stabiliserande muskler på plats runt sitt högra bakknä!

Nu red vi samma väg som dem till att börja med i alla fall och när vi svängt in till höger bakom vägbommen blev det uppvärmningstölt med lååång hals men i ett högre tempo än vanligt. Lilla fröken kanonkula visade direkt att hon var laddad! Strax innan vändplanen red vi upp till vänster och min vana trogen gjorde jag halt och fattade vänster galopp. Hamingja var direkt med på noterna och kanske var det tack vare att vi redan "gasat på" lite i tölten som hon tog i så bra bakifrån att vi kunde behålla bärigheten i galoppsprången hela vägen uppför den lilla backen (annars brukar vi tappa den lite på slutet). 

När vi skrittat och travat genom skogen skrittade vi upp till jaktstugan på höjden där jag satt av och sadlade om. Där man sedan kommer ner till Torrbergsvägen är det en lite större vändplan där jag passade på att skritta på volt och flytta undan för innerskänkeln. Började i vänster varv och Hamingja kändes så mjuk och smidig när hon korsade över med inner bak och aktiverade sin överlinje. När jag bytte till höger varv kändes hon nästan lika fin! Övergick till att rida små "kringelikrokar" där jag flyttade bakdelen omväxlande åt höger och vänster - och fick en härlig känsla av varm kniv i smör!

Vid det här laget hade vi nästan ridit en halvtimma - tiden går när man skrittar extra mycket - men jag ville inte vända hemåt riktigt ännu... Så vi fortsatte en bit längs Torrbergsvägen och red några töltintervaller med lite mer samling varvat med skritt. När vi sedan vände hemåt igen vågade jag mig på att aktivera hennes bakdel lite till genom att rida vänstersluta i skritt innan övergången och resultatet blev en riktigt trevlig bärighet i tölten!

Dessutom kunde jag bibehålla/återställa bärigheten genom att lägga till några steg vänstersluta när det kändes som att hon började "tappa" lite bakdel. Några sådana trevliga sekvenser tölt varvat med skrittpauser hann vi med innan vi skrittade genom skogen tillbaka hem. Då hade det redan börjat skymma... men i och med regnmolnen var det ju faktiskt inte riktigt ljust ens mitt på dagen idag. Men vad gör väl det när man får rida sin lycko-häst??!!