Uppdatering

Lára har idag fått flytta till en av vinterhagarna. På menyn står nu hö och betforvatten.

Hög tid att uppdatera här igen känner jag! Efter klinikbesöket för en dryg vecka sedan hann jag precis bara hem innan en VÅLDSAM magsjuka bröt ut... så man kan utan att överdriva säga att jag "låg lågt" i fyra dagar. I måndags kände jag mig tillslut frisk, så vi gav oss direkt av till Umeå för att "ta tag i" vår uppskjutna Umeå-semester trots att jag ännu inte hunnit vätska upp mig ordentligt utan fortfarande var rejält matt. På torsdag kväll kom vi hem till Luleå igen, efter mkt trevliga men alldeles för få dagar i den forna hemstaden.

I måndags eftermiddag ringde veterinären från kliniken och berättade att hon fått svar på Láras leverprover - alltså de prover som låg för högt för ett år sedan. Då var de bara lätt förhöjda, men nu var de skyhögt över referensvärdet... Utifrån dessa värden var hon MKT förundrad över att Lára verkat så opåverkad när vi var på kliniken. 

Tydligen är leverproblem ovanliga på häst, så hon skulle konsultera någon internmedicinspecialist (alltså en som Johan - fast för hästar!) på Strömsholm. Både för att förhoppningsvis få hjälp att lista ut vad det kan bero på (särskilt som det nu hänt två år i rad på en tidigare alltid kärnfrisk häst) och hur det bäst ska behandlas. Dock var hon lite pessimistisk när det gällde hur snart hon skulle kunna få tag i en specialist så här i semestertider... I väntan på detta var rådet i alla fall att låta Lára fortsätta vila men gå kvar i beteshagen tillsammans med de andra. 

Det kändes förstås inte särskilt kul att vara bortrest när det visade sig att Lára hade så dåliga värden... Men samtidigt var det ju t v inget jag hade kunnat göra om jag varit hemma heller. Och Lára befann sig ju "i tryggt förvar" under Sylvias vakande ögon så jag visste ju att jag skulle få rapport direkt om läget förvärrades på något sätt. 

Men Lára väntade till dess jag kom hem igen innan hon blev sämre. Igår seneftermiddag var hon plötsligt rejält allmänpåverkad och hade 39.6 i feber... Vid det laget hade veterinärkliniken i Boden precis hunnit stänga för dagen, så jag kunde inte ringa och konsultera veterinären där igen. Frågan var om man ändå skulle ringa ut distriktsjouren, men de jobbar inte så mycket med hästar... Och i o m att Lára fortfarande åt med mycket god aptit, beslutade Sylvia och jag att vi skulle avvakta t v. På kvällen när Sylvia temp:ade hade febern också gått ner till 38,5. 

I morse hade hon dock åter 39 grader och då kom jag ihåg en annons jag sett i senaste Islandshästen om att Agria har en telefonveterinär där man på jourtid kan få konsultera en erfaren hästveterinär. Jag ringde dit och det kändes oerhört tryggt att få möjligheten att diskutera Láras problem med någon så kunnig - fast det var lördag! Eftersom hon blivit sämre nu tyckte han att jag för säkerhets skull borde flytta henne från betet. Det finns ju ett antal olika växter som kan orsaka leverproblem för häst och i o m att problemen kommit två år i rad finns ju risken att vi har någon sådan växt även om vi själva inte hittat den. (Förra året självläkte visserligen problemen medan hon gick kvar på samma bete - men olika väder kan påverka växternas gifthalt i vissa fall.) 

Blir hon sämre under helgen ska jag ändå kontakta distriktsjouren så att de kan ge antibiotika och kortison. Men fortsätter hon att äta med god aptit och dricka som hon ska tyckte han att jag kunde fortsätta avvakta till på måndag morgon, när jag kan få tåg i veterinären på Bodenkliniken igen. Gissa om jag kommer att KASTA mig på telefonen kl 08.00?!!

När Lára var ordentligt ompysslad hade jag tänkt rida Hamingja, tillsammans med Elisabeth och Démantur. Men lilla fröken, som hela tiden försöker säga till mig att man absolut INTE ska trampa i lera, hade förtydligat detta genom att än en gång trampa av sig en framsko... Med stövlar på klafsade jag fram och tillbaka i den leriga passagen mellan beteshagen och vinterhagen (dit de går för att dricka). Flera gånger sjönk höll jag nästan inte få att få loss foten ur leran och var nära att själv drabbas av "tappsko"... så jag kan kan väl inte säga annat att det ligger en hel del i Hamingjas åsikt i denna fråga...!

Nu håller vi alla tummarna för att Lára inte blir sämre under helgen!