Riktigt bra samlad skritt - fast vi red ut!!!

Utomhusbilder har verkligen "kort hållbarhet" så här års... Den här bilden togs för bara en vecka sedan, men man skulle snarare kunna tro att den har en månad på nacken när man ser all snö på marken! Men snö eller inte - som vanligt var det en otålig Lára som tog emot mig i Mariebäck - jag verkligen ÄLSKAR hennes inställning till ridningen!!! 

Vi red längs bilvägen mot Alviksträsk och jag kunde konstatera att bort till korsningen vid sjön bestod vägen omväxlande av snömodd och djup lera - beroende på om den legat i sol eller skugga. Efter uppvärmningen tränade vi tölt och jag kunde konstatera att efter helgens träning med halsring lyssnar Lára oerhört bra på mina vikthjälper - bara jag kommer ihåg att använda min balans på rätt sätt!!!

Från korsningen vid sjön red vi in till byn och jag kunde konstatera att vägen där verkligen var ett perfekt ridunderlag! Den tidigare så hårdfrusna leran var nu inte längre hård, tack vare det varma vädret, men inte heller blöt eller för mjuk. I morgon borde jag alltså satsa på att rida trav och galopp som uppvärmning fram till korsningen och sedan träna tölt på vägen in i Alviksträsk!

På hemvägen red vi flera omgångar samlad skritt - och det gick faktiskt riktigt, riktigt BRA!!! Tidigare har jag varit så nöjd när jag lyckats få henne att skritta riktigt, riktigt sakta och att vi haft bakdelen med oss tillräckligt för att längden på halsen varit bra. Men nu kom hon verkligen upp ordentligt med rygg och bogar också - som när vi lyckats som bäst på ridbanan!!!

Jag vågade mig t o m på att smacka försiktigt i det läget - och självklart hoppade hon till (det är ju Lára vi pratar om!) Men hon körde inte upp huvudet i vädret utan gjorde bara något slags jämfotahopp med bibehållen längd på överlinjen för att sedan landa med ÄNNU bättre samling och bärighet!!! Min fina gumma - vem bryr sig om hon bits och sparkas "ibland"?!

Förutom direkt efter detta "skutt" var bärigheten allra bäst när jag tänkte rida öppna (åt vänster) - och Lára gick i sluta. Då fick vi högerbogen ordentligt på plats och därmed hela hästen "mellan hand och skänkel" - det var förståss förklaringen. Var SÅ nöjd med min duktiga häst när hon fick sträcka ut i trav för att varva ner.