Det är en ny tideräkning nu - idag är första dagen efter Hremsaridningen! När jag kom till Mariebäck stod faktiskt Hremsa framme vid grinden i stohagen, men när Lára fick syn på mig var hon snabb att gå fram och tränga sig före. Ingen risk att jag skulle ta fel häst av misstag m a o! Min härliga häst!!!
Massör-Thomas var i stallet och gick igenom hästar idag, men Lára hade inte fått plats den här gången utan det blir hennes tur först om några veckor. Det blir bra att få henne kollad igen - så att hon är OK. Islandshästarna har ju så´n extremt hög smärttröskel så de kan ju "mörka" det mesta... I vanliga fall avskyr ju Lára att man tar på henne - även om jag försöker ta i ORDENTLIGT när jag borstar henne verkar det kittla oerhört obehagligt. Men Thomas använder tydligen tillräckligt rejäla tag - för hans behandling har hon accepterat hittills.
Istället för att bli masserad och stretchad fick Lára rida ut i det soliga vårvädret. Idag red vi mot Avan - där underlaget faktiskt är riktigt bra nu! Vägens yta har tinat och mjuknat medan det fortfarande är fast under. Red med halsring och tränade på att göra förhållningar m h a balansen. Något vi verkligen ska fortsätta träna på, för som det mesta annat så gäller att bara jag gör rätt så gör Lára rätt. Och en vacker dag kanske det sitter i ryggmärgen att jag ska rida främst med balansen, så att jag gör det även utan halsring?!
De senaste dagarna har det funkat så bra att hitta bärighet i den samlade skritten även fast vi ridit ut, men idag hade jag mer problem... Kanske berodde det lite på att jag plötsligt hade Hremsas samlade skritt att jämföra med och inte bara den Lára haft tidigare... Men jag tror ändå det främst berodde på att jag idag började rida samlad skritt direkt när vi vände hemåt - när Lára bara SÅÅÅ gärna ville använda all den där energin till att springa fort istället för att "bara" lyfta upp rygg och bogar medan hon gick jääääätteeeeeesaaaaaktaaaaa framåt. Visserligen har vi ridit samlad skritt på hemvägen tidigare i veckan också - men när jag tänkte efter insåg jag att vi inte gjord det direkt vi vänt hemåt utan Lára hade då fått "tölta av sig" lite först.
Dagens upplägg innebar att Lára hann vara REJÄLT arg en stund - men när hon TILLSLUT ändå fick tölta så var hon verkligen mellan hand och skänkel och tölten blev riktigt trevlig! Men i fortsättningen ska jag återgå till upplägget tidigare i veckan - man kan ju välja sina strider!!! Tillbaka i stallet fick Lára ändå lite stretching. Sedan Thomas tidigare hittade en skevhet i hennes kors har jag stretchat hennes bakben efter varje ridpass. I början märktes det då väldigt tydligt att hon hade svårare att sträcka ut musklerna i vänster bak - men efter några veckor blev hon mer jämn. Jag har ändå fortsatt med denna stretching eftersom vi jobbat mycket med bärigheten. Vi stretchar mycket i ridningen också, men inte mer än detta från marken. I o m att hon är överrörlig kan ju stretching faktiskt göra mer skada än nytta.
Massör-Thomas var i stallet och gick igenom hästar idag, men Lára hade inte fått plats den här gången utan det blir hennes tur först om några veckor. Det blir bra att få henne kollad igen - så att hon är OK. Islandshästarna har ju så´n extremt hög smärttröskel så de kan ju "mörka" det mesta... I vanliga fall avskyr ju Lára att man tar på henne - även om jag försöker ta i ORDENTLIGT när jag borstar henne verkar det kittla oerhört obehagligt. Men Thomas använder tydligen tillräckligt rejäla tag - för hans behandling har hon accepterat hittills.
Istället för att bli masserad och stretchad fick Lára rida ut i det soliga vårvädret. Idag red vi mot Avan - där underlaget faktiskt är riktigt bra nu! Vägens yta har tinat och mjuknat medan det fortfarande är fast under. Red med halsring och tränade på att göra förhållningar m h a balansen. Något vi verkligen ska fortsätta träna på, för som det mesta annat så gäller att bara jag gör rätt så gör Lára rätt. Och en vacker dag kanske det sitter i ryggmärgen att jag ska rida främst med balansen, så att jag gör det även utan halsring?!
De senaste dagarna har det funkat så bra att hitta bärighet i den samlade skritten även fast vi ridit ut, men idag hade jag mer problem... Kanske berodde det lite på att jag plötsligt hade Hremsas samlade skritt att jämföra med och inte bara den Lára haft tidigare... Men jag tror ändå det främst berodde på att jag idag började rida samlad skritt direkt när vi vände hemåt - när Lára bara SÅÅÅ gärna ville använda all den där energin till att springa fort istället för att "bara" lyfta upp rygg och bogar medan hon gick jääääätteeeeeesaaaaaktaaaaa framåt. Visserligen har vi ridit samlad skritt på hemvägen tidigare i veckan också - men när jag tänkte efter insåg jag att vi inte gjord det direkt vi vänt hemåt utan Lára hade då fått "tölta av sig" lite först.
Dagens upplägg innebar att Lára hann vara REJÄLT arg en stund - men när hon TILLSLUT ändå fick tölta så var hon verkligen mellan hand och skänkel och tölten blev riktigt trevlig! Men i fortsättningen ska jag återgå till upplägget tidigare i veckan - man kan ju välja sina strider!!! Tillbaka i stallet fick Lára ändå lite stretching. Sedan Thomas tidigare hittade en skevhet i hennes kors har jag stretchat hennes bakben efter varje ridpass. I början märktes det då väldigt tydligt att hon hade svårare att sträcka ut musklerna i vänster bak - men efter några veckor blev hon mer jämn. Jag har ändå fortsatt med denna stretching eftersom vi jobbat mycket med bärigheten. Vi stretchar mycket i ridningen också, men inte mer än detta från marken. I o m att hon är överrörlig kan ju stretching faktiskt göra mer skada än nytta.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar