A-knappen (=arbetstempo tölt)

"Lääängre hals!" uppmanar Atli i den samlade skritten (från ridkursen i juni).

Ännu en suverän ridkursdag - då "polletter ramlat ner" titt som tätt för mig!!! Atli har ju verkligen hållit mig tillbaka i min iver att "sätta mer tryck" i Lára och hela tiden betonat betydelsen av att lägga så bra grund som möjligt i det lösgörande arbetet. Men redan under dagens första ridpass fick jag faktiskt rida med lite mer samling!

Fast först hade vi förståss värmt upp riktigt grundligt i skritt, trav och tölt med låååång hals. Vi konstaterade då att Lára inte riktigt ville sträcka ut halsen lika mycket i tölten när jag red i vänster varv... Atlis lösning på detta var att jag fick rida med utåtställd häst i höger varv, då med stödet på innertygeln och de stooora eftergifterna på yttertygeln. Succesivt började hon "släppa" det sista och när jag sedan gjorde volt tillbaka och bytte varv kunde vi bibehålla den önskvärda halslängden!

Atli påpekade, som han brukar, att hästen alltid talar om för dig vad den behöver träna. Om man under ett ridpass inte lyckas få hästen riktigt lösgjord i ena sidan så är det vad man behöver jobba med nästa ridpass. Och först när man får hästen helt lösgjord under grundridningen är den redo för ökad samling.

Vilket Atli alltså ansåg att vi var redo för nu! Jag fick först rida samlad skritt för att sedan göra en övergång till tölt med bibehållen samling och halslängd. "Hon ska vänta på dig!" ropade Atli när Lára hade för bråttom framåt, men jag behövde bara räta upp mig för att hon skulle ta ner tempot. Hon kändes trevligt stabil i formen också. "Det är skänklarna som ska lyfta upp hästen!" fortsatte Atli och när jag kompletterade med drivning fick jag uppleva den härliga känslan när hon verkligen kom upp med rygg och bogar!

"Riktigt flott!!!" ropade Atli och jag bara njöt!!! Fick dock bara rida ett varv runt ridbanan i denna härliga tölt innan han beordrade skrittpaus på lång tygel. Sedan fick vi börja om från samlad skritt och göra samma sak igen, innan det var dags att varva ner i trav på volt. Han påpekade att det var EXTRA viktigt med nedvarvningen nu när vi ridit med högre grad av samling.

Efter lektionen konstaterade han att denna lektion motsvarat ganska precis hur han rider sina egna hästar. Grundlig uppvärmning där man jobbar med att länga halsen "Det kan alltid bli ÄNNU bättre!" En kort stunds arbete i samling och sedan grundlig nedvarvning. När det handlar om samling är det absolut kvalitet, inte kvantitet som gäller, påpekade han. "Rid ALDRIG långa sträckor i samling! När du behöver träna upp hästen att orka inför tävling så rider du istället fler korta intervaller!"

På tävling behöver man dessutom kunna växla mellan maximal prestation (flygande pass eller hög grad av samling) respektive avslappning (skritt och trav). För detta behöver man "väl monterade on- och off-knappar" vilket man åstadkommer genom att på lång sikt vara konsekvent i upplägget av ridpassen med uppvärmning-arbete-nedvarvning/avslappning.

Dagens andra lektion hade ungefär samma upplägg som den första, men jag fick lite snabbare börja rida henne "mellan skänkel och hand" i tölten. När jag sedan åter fick rida arbetstempo tölt och återuppleva samma häftiga känsla som på förmiddagen, ropade Atli: "Det är SÅ DÄR du ska rida arbetstempo tölt på tävlingen!!!" Oj, vad jag önskade att de funnits en "save" knapp att trycka på i det läget - så att jag sedan bara behöver trycka på A-knappen (=arbetstempo tölt) på tävlingsbanan!!!

Efter detta beordrade Atli ÄNNU grundligare nedvarvning än tidigare. En lång stund i trav på volt "Hon ska vänta på dig - inte ha för bråttom! Och helst sträcka ut så att mulen nästan når marken!" följt av trav längs spåret. Och sedan skickade han ut mig i skritt på lång tygel längs skogsbilvägen. Innan dess hade han dock hunnit tipsa om att ifall jag kan bibehålla känslan från den samlade tölten i övergången till trav så kommer vi att kunna visa upp en riktigt fin trav på tävlingsbanan också.