fredag 29 oktober 2010

Välkommen!


Den här snyggingen har precis kommit från Island - det är Sussies efterlängtade Bjarkur! (Med reservation för att jag inte har rätt uppgift om hans namn...) Han anlände till Mariebäck igår och ihopsläppet med vallackflocken har varit totalt odramatiskt.




När jag kom till stallet idag hade hästarna redan börjat hoppas på mat - så Feykir stod förståss posterad närmast grinden. Den här gången lät han Eydir stå där med honom. Men som ni kan se fick Bjarkur stå snett bakom. Och när jag hämtat Feykir ur hagen var det faktiskt Bjarkur som stod vid grinden - utan att någon av de andra försökte flytta på honom. Uppenbarligen är han alltså hög i rang. Men utan att hota Feykir - eftersom denne inte upplevt någon anledning att valla runt honom eller på andra mer tydliga sätt visa vem som bestämmer.

Det är verkligen helt fantastiskt att se en flock som fungerar så här bra! En ny häst - som i detta fall dessutom är islandsfödd och därmed expert på flockbeteende - behöver inte betyda något stök alls. (Då är det ju skönt med en renodlad vallackflock också - bara hästar utan hormoner som stökar till det... När vi hade blandad flock i somras var det endel "pip och liv" - med ett och annat litet sår som följd.)

Red Feykir knappt 40 min på ridbanan och under denna tid hann det vara mulet, snöa lite och dessutom vara solsken. Rena aprilvädret allts!!! Efter igångskrittning med snäva serpentiner jobbade vi med övningarna från senaste ridlektionen: rida med utåtställd häst på volt, stödet på ytter och sedan m h a ledande tygeltag på innern få hästen att runda sig i innersidan. Gjorde detta både i skritt och tölt. Sist hade vi stora problem med höger varv i tölten - men nu gick det hur bra som helst medan vänster varv var lite knepigare... Han är ombytlig min häst!

Red även längs spåret med "samma tänk". Försökte verkligen sitta på rumpan och hålla om med skänklarna - och resultatet blev tölt i låg form utan att Feykir en enda gång höll på att ramla över i trav. Alltså måste vi ju ha haft "rumpan med oss" hyfsat i alla fall! Undrar hur länge vi behöver jobba med att stärka överlinjen på detta sätt innan hans "tepåsetendenser" försvinner?

När vi rider i vänster varv har vi alltid haft problem på den bortre långsidan, eftersom det är lite utförsbacke där. I både tölt och galopp hamnar Feykir på bogarna... För ett tag sedan insåg jag att det har blivit lite av självuppfyllande profetia också - eftersom jag vet att han faller på bogarna så accepterar jag att tölten blir sämre... Bestämde då att jag måste göra precis tvärt om - jag måste förvänta mig vår allra, allra bästa tölt just där! Och då måste jag ju också prestera min allra, allra bästa ridning just där. Istället för att "följa med Feykir framåt" ska jag alltså sitta med vikten mer bakåt än någonsin förr, verkligen hålla om med skänklarna och göra MASSOR av halvhalter. Och tänk, det fungerar ju!!! Feykir samlar sig, kommer upp med bogarna och vi får börja nästa långsida med riktigt trevlig tölt i riktigt trevlig form!

Nu återstår bara den lilla "detaljen" att lyckas prestera samma ridning hela tiden, oavsett vår placering på ridbanan... Men att fixa en kortsida är väl bättre än att inte fixa det någonstans...?! Om hundra år kanske jag hunnit rida den där kortsidan så många gånger att jag "nött in" ridningen också...

I morgon ska Eva "tjuvrida" Feykir. Hon och Emelie får även låna Gabriel så de ska ge sig ut på en tur. Jag hoppas att dagens väder håller i sig - det var inte det minsta halt ens med Feykirs välnötta sommarskor.

Inga kommentarer: