Hm...jag "råkade" gå på orkidéutställning igår, när Feykir och jag hade vilodag. Där fanns ju hur mycket fina orkidéer som helst! Allra vackrast är - enligt mig - en sort som heter Vanda. Den växer hängande - med rötterna fritt i luften - och behöver därför duschas varje dag. Oj, vad jag suktar efter en sådan så snart jag ser en!!! Men där råder förstärkt köpstopp - med sådana krav på skötsel skulle den knappast bli långvarig hos mig!
Kunde dock inte låta bli att köpa den brudorkidé (phalaenopsis) som ni ser på bilden ovan. Jag har en sådan med tre stänglar sedan tidigare, men den här har ju FYRA blomstänglar! Nytt rekord skulle man kunna säga! Inför besöket på utställningen hade jag bestämt att jag BARA fick köpa phalaenopsis-orkidéer, eftersom det är dessa som jag vet att jag kan sköta så att de blommar om och om igen. (Jag förstod ju att jag inte skulle kunna åka hem därifrån tomhänt!)
Inte heller det löftet kunde jag hålla... när jag hittade denna: en blå orkidé som inte är en vanda! Till mitt försvar får jag säga att den är en korsning mellan phalaenopsis och doritis - en doritaenopsis. (Att den är nära släkt med brudorkidén kan man ju ana när man ser bladen.) Och den ska ha samma skötsel som en phalaenopsis, så det ska jag ju klara. Det är en av mkt få orkidéarter som har blå blommor. (Orkidéexperten jag pratade med - och fick massor av bra skötseltips av - sa att det är nästan bara här uppe i Norden som vi har blå blommor. I tropikerna finns de i princip inte.)
Ytterligare en phalaenopsis som följde med hem från utställningen. I brist på blå blommor brukar jag alltid köpa vita. Men den här gången blev det faktiskt en vit med röd botten i alla fall! Tänkte att den skulle passa bra i vardagsrummet, där vi har en röd rullgardin som fondvägg bakom soffan och dessutom endel andra röda detaljer. Men när jag kom hem påmindes jag om att vi faktiskt tapetserat om och det är inte alls säkert att det blir någon röd fond bakom soffan igen. Förhoppningsvis blir det en jätteförstoring av någon av Johans bästa bilder istället! Nåja, det var väl i alla fall duktigt av mig att i alla fall köpa en blomma som inte var helvit?!
Nej, nu har jag nog "fått igång" kroppen tillräckligt för att åka till Feykir. På morgonen har jag ganska ont, är jättestel och har mkt dålig motorik, men när jag varit igång ett tag börjar det släppa. Smärtan lättar först, det andra tar längre tid... men jag tror faktiskt att nya medicinen hjälper! För jag tycker jag har mindre ont nu. Däremot är det som om alla kablar till hjärnan inte är inkopplade... men om det är vad som krävs för att slippa den värsta smärtan så är det väl OK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar