Harmonisk Feykir

Det som kändes allra bäst med senaste Midurtävlingen var definitivt att Feykir var så harmonisk - TROTS att han var tvungen att stå i box. Det är nämligen det TRÅKIGASTE han vet! I vanliga fall behöver han ju inte heller göra det några längre stunder, eftersom han går på lösdrift. Vid tävlingen i Skellefteå får han gå i hage, precis som hemma. Men när vi tävlar på Bodentravet är det box som gäller. Och då brukar han bli så frustrerad att han nästan kryper ur skinnet!

Första gången var jag inte alls beredd på den fullständigt odrägliga häst som fanns i Feykirs box när jag kom till Bodentravet på lördagsmorgonen. När jag tog ut honom för veterinärbesiktningen höll han upprepade gånger på att gå rakt ÖVER mig. Han stod inte stilla många sekunder i kön... Ja, han t o m bet mig i armen! Han blev nog minst lika chockad över detta som jag - för innan jag ens hunnit reagera hade han sedan kastat sig bakåt. Det var alldeles uppenbart att han insåg att han gjort något FÖRBJUDET! Men han var väl helt enkelt tvungen att få utlopp för sin frustration på något sätt... Den dagen promenerade jag runt med honom på tävlingsområdet i flera timmar, så att han fick hålla sig sysselsatt med att titta på alla hästar.

Inför natten fick han, förutom sitt hö, en rejäl hög med sälgkvistar för att ha något att tugga på när maten var slut. När jag kom till stallet nästa morgon fanns inte ett spår av sälgkvistarna - inte minsta lilla kvist! Han hade verkligen jobbat med dem under natten! Och nu stod han och balanserade med båda framhovarna på den saltsten jag lagt på golvet... Budskapet var tydligt: Jag har TRÅÅÅÅÅÅKIGT!!!

Till nästa Bodentävling hade jag med min elektriska sekatör (TACK Tomas för tipset!!!) så att jag kunde fixa ännu mer sälgkvistar till Feykir. Dessutom fick han sitt kvällshö i hönät - vilket också var också en ny upplevelse för honom! Någon försökte gömma undan hans mat!!! Han gick till våldsam attack mot hönätet - så att det kom flygande och nästan knockade mig!

Även nu senast såg jag till att preparera Feykirs box med en rejäl hög sälgkvistar inför natten. Nästa morgon fanns faktiskt ganska många av dem kvar fortfarande - men jag hade en HELT annan häst! Han var verkligen sitt vanliga, harmoniska jag! Tog en rejäl promenad med honom innan veterinärbesiktningen och han var hur avslappnad som helst. När vi sedan stod och köade var han fortfarande lugnet själv!

Efter besiktningen gick Elisabeth och jag en långpromenad med Tildra och Feykir runt området, för att de skulle få röra sig ordentligt efter sin natt på box. Då och då stannade vi och pratade med folk vi mötte och varje gång väntade Feykir hur avslappnat som helst. Och senare under dagen, när han stod i boxen igen, stod han för det mesta och vilade med rumpan mot bakre väggen. Det känns så BRA att han kunde vara så harmonisk! Jag tycker ju att det är kul att tävla - men bara om Feykir mår bra också!