stallet & vinterhagarna

Här är en bild på stallet i Mariebäck. Som ni ser är det byggt i vinkel. Fönstret direkt till vänster om stalldörren går till foderrummet. Mitt emot detta finns sadelkammaren och i båda vinklarna ligger sedan boxarna, på var sida om en bred stallgång. De flesta boxarna är stora, för två hästar. I och med att det är byggt i vinkel så här känns det inte alls så stort som det faktiskt är - och det är väldigt praktiskt med sadelkammare och foderrum "i mitten" - då känns allt nära. Till vänster om stallet ligger unghästhagen.

Till höger om stallet ligger vallackhagen resp stohagen. Det är stora, härliga hagar som går långt ner i skogen. Bakom de vita "bollarna" finns även en konvalecenthage. Alla hagarna, inkl konvalecenthagen har vattenkoppar som inte fryser. MYCKET praktiskt!

Idag var livet väldigt spännande för Feykir igen... F f a under de första tio-15 minuterna på ridturen. Unghästarna busade i sin hage och så snart det kom något ljud från dem tvärstannade han och lyssnade, alldeles stel i hela kroppen. Sedan började han höra ljud från bäcken och ville vända hemåt igen redan när vi var 100 meter ifrån den... Det fortsatte med farliga snöklumpar i plogkanterna och ännu farligare skoterspår i dikeskanterna.... Många tvärnitar blev det...SUCK!!! Han var betydligt mer ofokuserad idag än när vi red ut ensamma i mörkret tidigare i veckan... Vi kanske bara skulle rida i mörker?! ;- ) Fast då måste han ju vila hela sommarhalvåret när det aldrig blir mörkt på nätterna...

Det var en hel del skotrar ute och körde idag också. I början, när han bara hörde dem på långt håll, var de ytterligare en anledning till ett tvärstopp. Fast senare under ridturen, när de kom närmare brydde han sig faktiskt inte alls. Riktigt nära kom de dock aldrig och det var skönt, tycker jag. Många hästar är rädda för skotrar och tydligen beror det på ett skarpt ljud från deras motorer vilket hästarna tycker är väldigt obehagligt. Ljud har en sådan frekvens att människor inte hör det.

Totalt red vi en timme och eftersom det var 0-gradigt blev han rejält svettig. När vi kom tillbaka till stallet hade det börjat skymma lite ute och i stallet var det alldeles mörkt för strömmen hade gått! Som tur var hade jag en liten pannlampa så jag kunde ändå orientera mig rätt bra där inne. (Det var särskilt bra när jag behövde lokalisera de två svarta stallkatterna innan jag skulle hem - de är annars experter på att bli inlåsta i sadelkammaren...) Det blev ingen Atkins-bantning för Feykir idag utan han fick bara 2 dl betfor utblandat med ganska mycket betforvatten som en liten "gest" efter ridturen. Tack vare vattnet tog det honom några minuter att slurpa i sig godsakerna i alla fall.

Har varit lite i valet och kvalet ifall jag alls ska rida Feykir i väntan på att vår ET kommer i slutet av nästa vecka. Å ena sidan känns det inte bra att rida honom ifall han har ont. Å andra sidan känns det inte bra att låta honom vila i onödan nu när de har fri tillgång på hö i hagen... Han har ju så lätt att lägga på sig onödiga kilon... Har tillslut kommit fram till att jag rider, men utan större krav på samling. Min utgångspunkt är att han ska få röra på sig och hela tiden kännas mjuk i kroppen. Så länge han känns mjuk och lösgjord är min tolkning att det inte gör ont och då borde inte ridningen vara av ondo heller.