När högerhanden inte vet vad vänsterhanden gör...typ!

Höst-hästen Hamingja!

Efter några välförtjänta vilodagar var det idag hög tid för Hamingja och mig att repetera övningarna från Atlikursen i söndags. Som ni ser på bilden har snön som hade kommit nästan helt smält bort igen så det som återstår nu är mest is och jag var lite osäker på hur det skulle fungera att rida på ridbanan... Men isen visade sig vara så pass porös att Hamingja fick bra fäste med broddarna så varken volter eller hörnpasseringar innebar något problem! 

Först sedvanlig uppvärmning med skritt, tölt resp trav på volt - numera med pisken lätt mot hennes bakdel (i skritt resp tölt). Pisken orsakade några inledande hopp - men sedan fungerade det riktigt bra! "Själva arbetet" med samling i tölten påbörjade vi i höger varv och här accepterade hon pisken riktigt bra! 

När vi bytte till vänster varv och jag åter bad om samling kom först en kraftig reaktion när pisken nuddade bakdelen - men bara någon minut senare slappnade hon av och t o m frustade i samlingen! Jag red ett antal övergångar till tölt i vänster varv och fick uppleva några sekvenser då man anade lite av känslan från i söndags när hon töltade så FANTASTISKT! Så här i efterhand har jag kommit fram till att dessa sekvenser blev korta p g a att jag inte lyckades rama in henne lika bra som i söndags... Vilket i alla fall delvis nog berodde på att jag "fastnade" lite i min högerhand och därmed gav henne något att "hänga på" och därmed också utrymme att skjuta ut högerbogen...

Men även om vi inte fick till det lika bra som i söndags (då hon alltså ridits av en av världens skickligaste islandshästryttare två dagar i rad och han dessutom fanns till hands och instruerade mig) så var det i alla fall uppenbart att hon ändå bar upp sig betydligt bättre än vad hon brukat göra när jag rider - det märktes både på ridkänslan och på hur rejält svettig hon blev trots att vi bara red totalt 40 minuter, inkl både uppvärmning och nedvarvning av det grundligare slaget.

Hon fick sedan stå med BoT på haser och rygg medan hon mumsade lite betfor med vitaminer och mineraler. Under tiden försökte jag analysera vårt träningspass och kom då alltså fram till slutsatsen att min stumma högerhand än en gång ställt till det i ridningen... Ö h t känner jag att mycket annat i ridningen glöms bort p g a att jag behöver ha sådant stort fokus på piskträningen... men i morgon ska jag försöka att ÄVEN ha en mjuk, rörlig högerhand!