Tips till tillverkare av ridkläder!

Det verkar ju ha varit först för några år sedan som tillverkarna av ridkläder började inse att man faktiskt svettas när man rider! Tidigare var ju alla tröjor/toppar i bomull - hur korkat som helst! Ridningen ställer ju faktiskt ganska extrema krav på detta område... Det är ju inte som om man t ex tränar på gym: svettas ordentligt under 45-60 minuter och sedan genast duschar och byter kläder. Nej, som ryttare blir man ju ofta kvar i stallet ytterligare ett par timmar sedan man ridit - och då gäller det att man har kläder som klarar att transportera bort fukten från kroppen så att man håller sig varm! På senare tid har det börjat komma produkter i olika funktionsmaterial - men jag tycker fortfarande att det finns mycket kvar att önska på detta område!

Om någon tillverkare av ridkläder möjligen läser detta så tänkte jag passa på att framföra lite tips och önskemål! Och det handlar i samtliga fall om plagg att använda på övre delen av kroppen.


(Har försökt mig på några bilder a´la modeblogg - så att ni ska se vad jag menar!)




Det här är en s k "running-jacka" i suuuuupertunnt material med massor av ventilationshål på strategiska ställen. När det är varmt men man ändå behöver något långärmat - t ex för att skydda sig mot insekter, eller om man ska rida i skogen där vassa grenar kan rispa bara armar. Eller om det blåser liiite för svalt för att det ska räcka med kortärmad tröja. Dessutom har den två fickor med dragkedja - så man kan t ex kan ha mobilen med!

Fjällvandringsskjortor är suveräna också! Det absolut svalaste du kan ha en riktigt varm dag, samt torkar dessutom snabbt när man svettats. Jag har två stycken, en från Fjällräven och den här från Tenson (som t o m har dragkejdeficka för mobilen!) Har tyvärr inte lyckats hinna någon långärmad variant ännu... P g a insekterna på sommaren står en sådan högt på önskelistan!

Det här är en cykeljacka med jättefiffiga funktioner! Det var en tjej som kom på turridning i sommar som hade den och jag tyckte den var så smart att jag bad att få ta en bild! Det är en variant på smidig softshelljacka med fickor praktiskt placerade längst ner på ryggen. (I mitten är det en ficka med dragkedja - där man t ex kan ha mobilen och på sidorna två öppna fickor där man kan sätta sådant som man vill kunna komma åt med bara ena handen.) Hon hade hittat jackan i en "cykelaffär" i Frankrike. Jag tycker definitivt att den vore lika praktiskt för en ryttare som för en tävlingscyklist!

Ridlektion

Så roligt att ridskolan börjat igen för terminen - så jag får rida lektion VARJE vecka!!! Den här gången hade vi betydligt mer tur med vädret också. Fast det såg inte alls så ut tidigare idag - himlen blev alldeles svart mitt på dagen så man väntade sig värsta ovädret! Men det blev bara lite regn. Och när jag kom till stallet vid 17-tiden var det strålande sol och 18 grader i skuggan!

Fia var i full färd med att klippa Lukka, som blev så blank och svart när den solblekta pälsen försvann! Jag hade tänkt vänta med att klippa Feykir till efter tävlingen - att hålla klippmaskin är INTE snällt mot händerna... Men jag ville ju också ha blank, svart häst! Så när Fia var klar skyndade jag mig att klippa Feykir på halsen och bogarna i alla fall - mer hann jag inte innan lektionen skulle börja. Med tanke på hur varmt det var idag gissade jag att han ändå skulle få svettas rejält på ridlektionen - och det skulle visa sig att jag fick rätt.

När vi skrittat igång lite fick vi börja jobba hästarna i skritt längs spåret och göra volter mitt på varje långsida resp kortsida. Vi skulle använda stora, ledande tygeltag för att böja hästarna ordentligt på volten, samt någon gång på varje volt göra en halvhalt och flytta ut bakdelen något steg. Målsättningen var att få hästarna att sträcka ut halsen nedåt, med eftergift. Så snart de blev för höga i formen skulle vi öka drivningen och krama på tyglarna, för att sedan ge stooora eftergifter som belöning när hästarna gjorde rätt. Efter ett tag fick vi flytta ut bakdelen fler gånger på varje volt - och vi skulle då kräva snabba reaktioner av hästen, med bibehållen eftergift. Jag fick göra mina ledande tygeltag lite mer bakåt för att Feykir skulle böja sig ordentligt.

När vi gjort denna övning i båda varven var det dags för trav på liten volt. Vi skulle utgå från den långa, låga formen med eftergift och "smyga" över i långsam trav på volt. Mer skänkel samt krama på tyglarna om hästen blev för hög i formen och stoooor eftergift som belöning när hästen sökte sig nedåt igen. Först var Feykir lite springig i högervarvet, men sedan slappnade han av och travade långsamt med långa kliv - precis som han skulle. Och i vänstervarvet gick det bra direkt! Duktig kille! Vi fick rida många övergångar mellan skritt och trav med bibehållen form.

Nästa steg blev att "smyga" igång traven längs spåret - i samma form. I högervarvet fick jag hela tiden uppmaningen att krama loss högersidan mer - men tillslut jobbade han med riktigt fin eftergift där. Då fick vi rida lite tempoväxlingar i trav - ungefär halva långsidorna innan vi skulle ta ner tempot igen. Det gäller verkligen att hålla koll på Feykirs högerbog för att traven ska bli riktigt bra! I höger varv måste jag hela tiden tänka på att ställa honom inåt och driva mycket med innerskänkeln.

I vänster varv är det nästan lättare - ställer jag honom utåt så får jag högerbogen på plats nästan automatiskt! Fast det är bara längs långsidorna jag kan göra så - ställer jag honom utåt i kurvorna fattar han direkt galopp. "Nu var det RIKTIGT bra trav - där han verkligen kom upp med bogarna och fick riktigt mycket rörelser!" sa Sylvia när jag tryckt på ordentligt framåt på ena långsidan. Det kändes riktigt häftigt också! Vi ska rida höger varv i fyrgången under helgens tävling, eftersom han bär sig bäst i högergaloppen. Men för travens del hade det nog varit bättre att få rida vänster varv... Men om vi får rida final och det blir som i Skellefteå - d v s vänster varv i finalen, så får vi väl försöka kompensera något lägre galoppoäng med högre poäng för traven. Om vi bara kunde få till det lika bra som idag!

Nu var lektionen snart slut - och vi hade ju bara travat och travat! "Tänk på att jag ska tävla i helgen, sa jag till Sylvia, och jag ska rida en hel klass med bara tölt!" Då fick jag dispens att avsluta lektionen i tölt - medan de andra fortsatte trava.

Jag hamnar så lätt alldeles för mycket framåt när jag rider - och nu hade vi dessutom jobbat med låg form i traven vilket snarast förstärker detta... Så Sylvia fick ropa åt mig en massa gånger att jag måste sätta mig bättre i sadeln. Tillslut kändes det som att jag halvlåg bakåt - och då sa hon att jag satt rakt.... Hm... På lördag ska jag alltså tänka "ligg bakåt och håll om med skänklarna!" Fick fylla på med energi ofta genom att sitta emot ordentligt, vifta till med pisken, krama loss med rörlig hand och ge eftergift. Jämfört med den låååååångsamma tölt jag fick rida under Atlikursen senaste helgen var detta mycket tempo. Jag frågade Sylvia efteråt om jag ska rida så fort på tävlingen - i o m att det är "valfritt tempo tölt" som gäller i både T8 och V5. Hon tyckte det - passa på att rida lite snabbare så får du mer "bensprattel".

När vi skrittat av kunde jag konstatera att Feykir bara var lätt fuktig på halsen, där jag klippt honom. Resten av kroppen, där han fortfarande var oklippt, var däremot rejält svettig. Ingen idé att försöka klippa mer i kväll alltså... Det går nämligen inte att klippa i fuktig päls. I alla fall inte så det blir snyggt - och i värsta fall luggar man hästen riktigt rejält också. Jag får se om jag avbokar bassängen i morgon, åker till stallet och klipper resten av hästen samt rider ut en sväng och tränar mer tölt. Jag får väl satsa på ett riktigt varmt bad och massor av stretching sedan hemma istället...

Hälsning från Reykur!

Reykur med nya "lillmatte"! Ett mycket intelligent barn uppenbarligen - hon har redan lärt sig säga "Reykur"! Jag blir alldeles tårögd när jag läser om hur han - som givit mig så oerhört många lyckliga stunder - nu får vara glädjespridare i sitt nya hem!

När jag träffade honom förra sommaren hade han kliat manen väldigt mycket, men i år har den visst klarat sig och man ser ju på bilden att den börjat växa ut. Snart har han förhoppningsvis man ända ner på frambenen igen!

VARNING!

Ett brittiskt forskningsföretag hävdar att omkring 25 miljoner britter har skadats i kakrelaterade olyckor. "Somliga har råkat peta sig i ögat med bakverket eller ramlat av stolen då de sträckt sig efter kakburken." Allra farligast uppges vara ett dubbelkex med vaniljkräm.

Ytterligare en fördel med LCHF-kosten som jag inte ens reflekterat över tidigare: jag behöver aldrig utsätta mig för några kakrelaterade risker! Kanske läge att förhandla ner premien på min olycksfallsförsäkring?! ;-)

Chockartat uppvaknande!

Har tyvärr sovit väldigt dåligt i natt p g a värk... så när väckarklockan ringde i morse måste jag ha slagit av den i sömnen! :-O Johan är dessutom i Umeå sedan i söndags, så risken var stor att jag hade kunnat sova lääääänge och inte hinna rida innan jobbet. MEN kl 08.10 ringde min mobil. Eftersom jag alltid tror att något hänt Feykir om den ringer "udda tider" kastade jag mig ur sängen, sprang nedför trappan till bottenvåningen och ut i hallen där mobilen låg. När jag svarade visade det sig att det var Volvo som ringde ang att vi beställt tid för service av min bil - som ju inte gick igenom på besiktningen i fredags. Johan hade lämnat sitt mobilnummer, men de hade inte fått tag i honom och hade uppenbarligen mitt nummer sedan tidigare så då ringde de mig. Johan, som är på neurokirurgen f n, var antagligen upptagen med någon operation - och det var ju verkligen tur för mig! Vem vet hur länge jag sovit annars efter en sådan här dålig natt?!

Uppvaknandet var verkligen chockartat - och en timme och tio minuter senare hittade jag mig själv på hästryggen! Då ska man dessutom ha i beräkningen att det tar 30 minuter att köra från Kyrkbyn till Mariebäck!

Nattens regnande hade övergått i solsken och vi fick ett riktigt bra ridpass Feykir och jag! Red enligt instruktionerna jag fått från Atli: Först igångskrittning på böjda spår med mycket energi, samt framdelsvändningar där jag förstärker med pisken direkt om han inte svarar snabbt på lätt skänkel. Trav på böjda spår med "mycket innerskänkel" för att få med inner bak redan här. (Och komma ihåg att byta sittben varje gång jag byter riktning - Atli gjorde mig uppmärksam på att jag slarvar med det!)

Skritt på volt och "stämma av att inner bak är med" genom att flytta ut bakdelen. Även här förstärka med pisken direkt om han inte lyssnar på lätta skänkelhjälper. "Hur tydligt du ska säga till bestämmer han - lyssnar han inte "när du viskar" så får du skrika till!" sa ju Atli. (Ja, det är ju precis vad Sylvia alltid säger till mig också - men jag behöver uppenbarligen höra det gång på gång på gång på gång...)

Övergick så till att rida samlad skritt längs spåret i höger varv. Fick förstärka med pisken och göra tydliga förhållningar med hela kroppen för att han skulle börja "trampa" samt ställa inåt och hålla handen låg för att han skulle slappna av och sträcka ut halsen nedåt. Varvade med att låta honom sträcka ut i skritten igen. Efter några omgångar gick det lättare och lättare att få "avslappnat tramp" med mindre hjälper och då började jag göra övergångar till lååångsam tölt.

"Mera eeeenergi!" sa Atli (med sitt roliga uttal) hela tiden när jag töltade i helgen - och jag hörde nu hans röst för mitt inre öra och "påminde" Feykir med pisken ofta. Precis som Sylvia också säger att jag ska göra! I de allra flesta fall innebär det att jag bara vinklar ut pisken så att han ser den i ögonvrån - och initialt innebär det att han hoppar till och blir spänd. Men nu när jag kan bromsa upp honom med halvstången tar det bara några sekunder innan han istället blir mycket mjukare! Så ju oftare jag kommer ihåg att påminna honom desto mjukare häst får jag. Dessutom blir reaktionerna på utvinklad pisk som syns i ögonvrån succesivt av betydligt rimligare proportioner. Bara bra med många upprepningar m a o!

Feykir jobbade verkligen i den långsamma tölten - tog i bakifrån och kom upp med bogarna! Jag red först flera kortare sekvenser varvat med långsam skritt och sedan samlad tölt på små volter där jag hela tiden bytte riktning. Nu gjorde han inte minsta försökt att dra iväg i tempo för att slippa ta i med vänster bak på volten - vilket jag tolkar som att jag faktiskt fått honom att "sitta på rumpan ordentligt"!

Avslutade med trav på böjda spår - precis som Atli ordinerat - då jag verkligen försökte "rida in" inner bak ordentligt. Eftersom tölten och traven kan motverka varandra lite om man intensivtränar någon av gångarterna är det ju jättebra att ha det här upplägget då man jobbar båda gångarterna under samma ridpass!

När jag satt av efter 40 minuter var jag riktigt nöjd! Det kändes som att jag börjar få liiite kläm på den där avgörande, samlade skritten och det var ju verkligen positivt!

Hade noterat att Feykir kliat sig lite i manen, så innan han fick äta kraftfoder blev det spolspiltan och schampot mot svamp. Jag brukar få använda det två gånger/säsong och det här var andra gången i år. Första gången var i början av juli - då var det svansroten han kliat men jag behandlade mankammen då också för säkerhets skull. Och nu tog jag både mankam och svansrot när jag ändå höll på.

Feykir har börjat med en olat när han står uppbunden i stallet... Han skrapar med ena framhoven! Så´nt trams vill jag verkligen inte vara med om! Upptäckte det till min förvåning i helgen och trots att jag sa till honom varje gång gjorde han det igen idag! Alltså måste jag säga till mer ordentligt! Så matte testade att rusa fram mot honom och viftade med armarna. Oj, så snabbt det gick att backa längst in i spolspiltan! Sedan väntade jag ut honom en lååååång stund, men det blev inte något mer skrapande. Så då fick han tillslut kraftfodret som belöning. Och alla var nöjda!

Akta er för LCHF!!!

NSD (en av lokaltidningarna) har en artikel om en gyminstruktör i Luleå som äter enligt LCHF och gått ner 8 kg under en period han inte kunnat träna p g a sviterna efter en trafikolycka. Har just läst artikeln på nätet och kan inte låta bli att dela med mig av en av kommentarerna som finns till den:

"LCHF är skitfarligt!Har man en gång börjat är det omöjligt att sluta. Det är faktiskt väldigt vanebildande att alltid må toppen, slippa vara hungrig, att lätt hålla sin normalvikt och känna sig 20 år yngre än man är jämt och ständigt :-)

Jag har ätit kosten i 6 år nu och har aldrig mått så bra och fått så bra resultat av träning som idag.Kul att höra att även gyminstruktörer börjar hitta rätt i kostträsket."

Smälter intrycken från kursen och streeeeetchar

Feykir har fått välförtjänt ledigt idag, efter tre dagars kurs. Och matte har istället tränat i varmvattenbassängen och streeeetchat kassaskåpskroppen. Är SÅ tacksam för att jag kunde rida kurs i helgen - trots att vädret verkligen inte var på min sida. Förra helgen var jag jättedålig - hade definitivt inte fixat att rida kurs då! Min förhoppning är att jag då "gjorde undan" en massa värk för i alla fall två veckor framåt - så att jag även klarar tävlingen till helgen... Så här års vet man verkligen aldrig... Inte ens om man äter LCHF.

I brist på ridning IRL har jag tittat på videofilmerna Johan tog när jag red igår. Han använde videofunktionen på sin kompaktkamera, så det blev inga längre sekvenser. Men han hade faktiskt lyckats få med när Atli säger "perfekt!" - och f f a den sekvens av samlad skritt och sedan den övergång till tölt som föranledde det positiva omdömet! Oerhört bra att få se den samlade skritten med egna ögon - så blir det lättare för mig att försöka åstadkomma samma sak på egen hand!

Hade sagt till Johan att jag allra helst ville ha videosekvenser, så det blev inte särskilt många bilder. Systemkameran var inte ens med till Mariebäck. Dessutom duggregnade det när jag red, vilket förståss inte var positivt för bildkvalitén. Men om vårt internet skärper sig (just nu är det så seeeeegt att t o m Anna med världens längsta stubin är nära att kasta ut datorn genom fönstret!) så ska jag lägga ut några bilder här också. Hittills har dock alla försök misslyckats p g a att datorn helt enkelt "hängt sig" tillslut... Och tålmodige Johan är inte hemma och kan fixa... Jag som har världens sämsta tålamod klarar inte av sådant utan att bryta ihop!

Hm... lååååång stubin men extremdåligt tålamod... Det är nog i princip bara när det inte går att "tvärgöra" saker som jag blir arg faktiskt! Som nu! Men om ni kan läsa detta innebär det ju i alla fall att jag lyckats lägga ut text i bloggen - alltid något!