Är jag på Island eller är det plötsligt april igen?!!

Ett litet tips på hur man kan dekorera trädgårdsbordet!

Idag är det faktiskt extra mycket som talar för att jag faktiskt varit på Island: inte bara att jag ridit två jättefina islandshästar utan dessutom det "isländska" vädret! Från det att jag kom till stallet i morse för att morgonfodra till dess jag åkte hem efter lunchfodringen hann jag nämligen ha i princip alla väder - och det flera gånger dessutom! :-O

När jag började sprida ut morgonhö var det mulet och med bara 10 graders temperatur konstaterade jag att min egen frukost lämpligen borde intagas inne i Josefshallen. Men innan jag avslutat morgonfodringen hade solen kommit fram och värmde så skönt att det blev frukost ute vid stallväggen för min del. Och det blev nästan FÖR varmt att sitta där i solen och dricka te!

Bussiga Sylvia kom ut och slog på Hamingja en ny sko, eftersom hovslagaren ännu inte haft möjlighet att göra det. Jag skulle alltså kunna rida henne idag igen!!! Precis när jag sadlat Hami hör jag regnet börja smattra mot stalltaket och medan vi tränar på ridbanan hinner det både regna på oss och sedan vara mulet och kallt.

När jag sedan red Lára hade det åter börjat regna, men sedan kom solen fram igen! För att följas av ett ösregn när jag lunchfodrat hästarna och precis satte mig i bilen för att köra hemåt! :-O  Alltså, antingen var jag verkligen på Island eller också hade det på något vis plötsligt blivit april månad igen...! :-D

Men nu är det här ju en hästblogg (och f f a min träningsdagbok) och då kan jag ju inte bara skriva om vädret utan RIDNINGEN måste ju vara med också! Inte minst idag, då jag ridit BÅDA mina fina hästar! I båda fallen blev det träningspass på ridbanan - med vissa likheter i uppläggen.

Hamingja var alltså först på tur och idag blev det en helt odramatisk uppvärmning i trav på volt i båda varven och sedan detsamma fast tölt med lååång hals. När hon frustat avslappnat i alla moment/varv ökade jag drivningen och tempot i tölten och följde upp med att bara korta tyglarna marginellt - Sylviaknepet för att "ta med sig" så mycket som möjligt av längden på halsen upp i ett högre tempo.

Efter detta var det dags för det "egentliga arbetet" som Atli kallar det. Och inspirerad av senaste träningspasset på banan med Lára hade jag bestämt mig för att även Hamingja skulle ridas utåtställd på en fyrkantig "volt" där jag flyttade ut bakdelen i hörnen. Vi började i skritt och för att hon skulle svara snabbare på min innerskänkel förstärkte jag ett par gånger genom att även peta till med pisken på inner bak.

Självklart blev det ett stort trauma - men jag såg till att berömma jättemycket så snart hon gjorde det jag bad om och då lugnade hon snabbt ner sig igen. Att bibehålla utåtställningen var inte helt lätt i början - hon gjorde många försök att få skjuta ut högerbogen istället för att trampa under sig ordentligt med vänster (inner-) bak. Men då gjorde jag det ÄNNU svårare genom att rida sluta mellan hörnpasseringarna och då kom hon bättre in mellan hand och skänkel.

När det fungerade bra i skritt övergick vi till tölt - och då fick jag förstås åter jobba för att högerbogen skulle hålla sig på plats och att hon skulle korsa riktigt ordentligt med vänster bak i hörnpasseringarna. Men det var verkligen en oerhört effektiv övning för mycket snart slappnade hon av, längde halsen och bibehöll lättheten fram i hörnpasseringarna samtidig som hon successivt kom upp mer och mer med bogarna!

Varvade sedan med att rida utåtställd på lite större volt i vänster varv och ordentligt böjd i innersidan på liten volt i höger varv för att sedan, när hon började kännas riktigt följsam gå ut och tölta längs spåret. Jag fortsatte att använda hörnpasseringarna för att samla henne genom att flytta undan för innerskänkeln. Mkt nyttig träning på att skänkel inte alltid betyder "fortare framåt" också!

Hamingja är ju en väldigt lättskrämd häst, men ibland testar hon också att spela rädd när hon tycker det börjar bli jobbigt, för att se om jag kanske sänker kraven då. Och det var precis vad som hände nu: uppenbarligen hade jag lyckats alldeles för bra med att driva in inner bak under henne i en hörnpassering, för hon KASTADE sig framåt som om något skrämt henne samtidigt som hon sköt ut högerbogen för att "lätta trycket" på vänster (inner-)bak.

Men denna gång lät jag mig inte luras utan återtog kommandot genom att snabbt vända in henne på en liten volt m h a ytterhjälperna (=högerbogen återställdes till sin plats) och red dessutom sluta på den lilla volten för att göra det extra jobbigt. När vi åter töltade längs spåret testade hon samma sak i en ny hörnpassering - men jag "svarade" på samma sätt som förra gången. Och efter att åter ha fått gå i sluta på en liten volt i tölt kom Hamingja fram till att tölt längs spåret med samlande hörnpasseringar inte alls var så tokigt att ägna sig åt!

Jag var förståss VÄLDIGT nöjd med att jag hittat ett så effektivt sätt att hantera denna olat från Hamingjas sida! Det är tyvärr lite svårare att göra samma sak när vi rider ut längs vägen... men om vi tränar samlad tölt på ridbanan ett tag framöver så hoppas jag att hon slutar med detta även när vi rider ut!Vi hann dessutom höja graden av samling ytterligare, genom att jag även tränade på "det samlande sätet" i skritt och tölt, innan min duktiga häst först fick varva ner i tölt resp trav på volt.

När det var Láras tur - gissa vem som såg JÄTTENÖJD ut?!! - använde jag också den effektiva "fyrkantsövningen" för att få kontroll över både vänster bak och höger bog. Varvade också vändningar för ytterhjälperna åt vänster med små volter åt höger i "kringelikrokar" över ridbanan. När hon kändes riktigt följsam i alla vändningar gick jag ut på spåret och ökade samlingen. Och när Lára började bära upp sig riktigt trevligt i den samlade tölten satte hon också igång att frusta så belåtet - oj, vad jag ÄLSKAR hennes arbetsvilja!!!

The Queen fick ett ännu mer varierat träningspass än Hami: med både stärkande galoppfattningar från skritt samt galoppträning på volt i båda varven. Och även här frustades det förstås en hel del - galopp är ju ändå alltid galopp!!! När vi sedan varvade ner med trav i grundform kunde jag konstatera att Lára fått ett relativt heltäckande träningspass idag!

Metalldetektor och björnskrämma sökes!!!

Jag har sadlat och Lára har kastat grimmor = alla nöjda! 

När "porslins-Hami" nu saknar en sko var det VÄLDIGT tur att jag också har Lára! Idag var The Queen åter i den position hon naturligtvis alltid borde få vara: som nummer ett!!! Och visst såg hon EXTRA nöjd över att få följa med in från hagen när Hamingja blev lämnad kvar...?! 

När vi hade sadlat/kastat grimmor inledde vi med ett träningspass på ridbanan. Lára tog sig an uppgiften med samma enorma entusiasm som alltid! Hon är ju en riktig "gummibandhäst" som ofta varierar vad som är "svåra" resp "lätta" sidan - ibland t o m under ett och samma ridpass! Men just nu verkar hon gärna fuska lite med vänster bak och inte ta i lika mycket där om hon inte måste. Alltså var det styrketräning av höger bak som var mitt huvudmål med träningen idag. 

Inledde töltuppvärmningen på volt i vänster varv men utåtställd - för att hålla högerbogen på plats samtidigt som/så att hon fick lägga extra vikt på vänster bak. Fortsatte sedan med böjda spår "kors och tvärs" då jag vände för ytterhjälperna. När hon började kännas riktigt följsam i tölten var det dags att höja ribban ytterligare. 

Förberedde nästa övning genom att i skritt flytta undan bakdelen för vänster skänkel samtidigt som jag fångade upp högerbogen med yttertygeln. Förstärkte med ett litet pet med pisken på vänster bak för att hon verkligen skulle korsa bakbenen ordentligt - och efter det gick hon nästan ner i "omvänd spagat" så snart jag nuddade med vänsterskänkeln!!! Då var vi redo för dagens superövning:

Red tölt på en fyrkant i vänster varv, höll henne hela tiden utåtställd för att hon inte skulle kunna skjuta ut högerbogen och därmed "fuska" med vänster bak. Och flyttade sedan ut bakdelen m h a innerskänkeln i varje hörnpassering. Hon töltade med bärighet och trevlig längd på överlinjen men det märktes att det var riktigt tuff styrketräning vi höll på med för hon pustade och stånkade på ett sätt som hon inte gör ens om hon får galoppera aldrig så länge! 

 Efter detta lämnade vi ridbanan för dagens andra uppgift: att leta efter Hamingjas tappsko. Först fick Lára en välförtjänt skrittpaus men vi hann även med lite tölt längs skogsvägen, i sluta med böjning i högersidan för att även nu ge vänster bak en "extra omgång". Men när vi kom ut i terrängen blev det skritt - för att jag skulle hinna spana ordentligt efter den förlorade skon. Det var - förståss - STOR skillnad jämfört med att rida samma sträcka med Hamingja - på Láras rygg blir allt så okomplicerat! Hon går fram i alla lägen - alltid lika pigg och entusiastisk! Och inga som helst diskussioner kring om man verkligen ska behöva blöta ner fötterna...!!!

När vi nådde Torrbergsvägen - där jag upptäckte att Hamingjas sko saknades - hade jag tyvärr inte sett minsta skymt av den... Eftersom vi varit så duktiga och skrittat lääääänge tog vi oss lite höger galopp längs vägen innan vi sedan red samma väg tillbaka igen - tyvärr även nu utan att hitta någon sko...

Precis när vi kom ut på skogsvägen igen blev Lára för ovanlighetens skull riktigt spänd och spanade/vädrade ut i terrängen på andra sidan vägen. Jag hörde först bara en fågels varningsläte men sedan också ett visslande ljud... Kunde det verkligen vara en björn?! :-O  Láras reaktion tydde i alla fall på det - för älgar och annat har vi träffat på utan att hon blivit rädd. För säkerhets skull tog jag till "Anna-knepet" och började sjunga högt för att en ev björn skulle höra mig och avlägsna sig och det gjorde den nog för snart slappnade Lára av igen. 

Medan jag spanade efter hästskon bland mossa och vattensamlingar i skogen önskade jag verkligen att jag hade haft en metalldetektor - och nu fick jag även komplettera önskelistan med en björnskrämma! Fast min sång verkade ju funka rätt bra i brist på det senare!

Tillbaka i stallet fick Lára sitt andra "vårbad" för året. Efter att ha rivstartat pälsfällningen en hel månad före Hamingja verkar hon nu ha anpassat sig efter det erbarmeligt kalla vädret och "tjuvhåller" på vinterpälsen... Hamingja å andra sidan var en riktig "slow starter" - men efter "badet" på Bodentravet har hon lagt in en spurt och har nu nästan bara sommarpäls! Med förhoppningen att Lára ska göra något liknande blev det alltså tvätt idag. Och sedan fick hon gå ut i hagen med täcke på. Hon borde ju vara REJÄLT trött i musklerna i vänster bak efter dagens styrketräning - och jag ville absolut inte riskera att de trötta musklerna skulle bli kalla innan hon var torr. 

Lösgörande för porslinshästen!

Den här "porslinshästen" tycker INTE om att bli blöt om fötterna...!!!

Trots att Hamingja fick vilodag igår märktes vårt intensiva ridpass i lördags MKT tydligt på henne idag. Jag hade räknat med det och därför planerat in ett lösgörande ridpass i skogen idag - och vi hade inte hunnit skritta många meter innan jag konstaterade att jag planerat helt rätt! Hon kändes stel i kroppen och i "knoppen" kunde man ana viss flipperspelsaktivitet i frökens lilla hjärna... Så mitt fokus behövde definitivt vara på att uppnå fysisk och mental lösgjordhet!

Hon är ju så oerhört ambitiös också - så direkt jag ökade drivningen lite för att gå över i skrölt kom hon upp med bogarna och skyndade sig att visa hur duktig hon är på samling i tölt! Så för en gångs skull fick jag faktiskt jobba endel för att hon skulle sträcka ut överlinjen och tölta med nosen i backen!

Väl inne i skogen tänkte jag inte ens försöka trava den här gången - utan hålla mig till skritt. Tänkte att hon då inte skulle behöva göra samma blixtsnabba undanmanövrar till följd av attackerande vattenpölar utan att vår skogsridning skulle kunna ske under lite mer ordnade former. Men det var ju fortfarande BLÖTT (ja, faktiskt ÄNNU blötare än sist eftersom det hunnit regna ett par dagar till) - och om att bli blöt om "fötterna" tycker Hamingja INTE!!! Så det blev en hel del diskussioner oss emellan om man verkligen kunde utsätta sin stackars häst för så här hemska förhållanden...

Väl ute på Torrbergsvägen upptäckte jag att lilla "porslinshästen" lyckats trampa av sig en framsko under någon av sina "nära vatten och sumpmark-upplevelser"... Som tur var hade hon trampat av den med samma finess som senast - så hoven såg fortfarande hel och fin ut! Funderade på om jag skulle vända tillbaka samma väg för att leta efter skon, men med tanke på Hamingjas "hantering" av det blöta kom jag fram till att det nog var minst risk för skador på hoven om vi istället fortsatte runt. För de allra blötaste partierna hade vi ju lagt bakom oss.

Så det blev en ridtur i oväntat lågt tempo - men terrängskritt ska verkligen inte föraktas! Det är ju ett väldigt effektivt sätt att bygga muskler - och nu kunde jag dessutom tydligt känna hur Hamingjas stela muskler blev mjukare och mjukare samtidigt som hon även kom till ro "mellan öronen". I morgon ska Lára få hjälpa mig att leta efter Hamingjas sko - jag skulle bara ha haft en metalldetektor också!

Hamingja-moment!!!

Ibland är det extra tur att Hamingja är så vacker OCH talangfull... för det kan verkligen stöka till sig ORDENTLIGT i den där lilla hjärnan...!!!

Min plan för Hamingja idag var att träna på ridbanan med fokus på samling i tölten. Och så kan man väl säga att det blev också - även om "vägen dit" inte riktigt blev som jag planerat...! För att underhålla min återerövrade trav-signal tänkte jag börja uppvärmningen med något så enkelt som trav på volt i höger varv, för att sedan höja ribban något och även trava i vänster varv. Innan det var dags att ta sig an tölten.

Men redan under den inledande traven i höger varv hände det: "Pisk råkar nudda stigbygel varvid litet men OERHÖRT skrämmande ljud uppstår-traumat"...!!! Och där blev vi kvar lääääääänge... Först handlade det om att ö h t hitta vägen tillbaka från hysterisk flykt-tölt till trav, för att sedan modifiera den senare från "snabbast trav med största kliven-vinner" mot "trav som matte i alla fall har lite bättre möjlighet att hålla sig kvar på ryggen i".

När vi tillslut nått dit flåsade jag ÄNNU mer än Hamingja, men då var jag ju tvungen att provocera henne genom att nudda pisken mot stigbygeln igen och sedan hantera detta nya trauma... Önskar att jag kunnat säga att hon efter ett antal sådana "omgångar" började bli lite lämpligt avtrubbad, men får hålla till godo med att det i alla fall gick lite snabbare att lugna ner henne igen för varje gång.

MÅNGA varv på volt blev det i alla fall - så många att jag hann gå ifrån att bara vara yr till att t o m bli lite "åksjuk"...! :-O  Men det visade sig ha oväntat god effekt på Hamingja! Hennes turbo-bakben hade ju verkligen kommit igång ordentligt, samtidigt som hon var ORDENTLIGT uppmjukad i sidorna. Så när jag efter en skrittpaus började korta upp tyglarna samlade hon sig direkt i skritten så att bogarna började komma upp - jag som knappt hade hunnit TÄNKA samlad skritt ens!

Min utmaning blev istället att hjälpa henne till mental lösgjordhet i tölten - eftersom hon fortfarande hade pisk mot stigbygel-traumat i så färskt minne. Men när hon slappnat av och jag dessutom inte bara TÄNKTE utan dessutom RED samling kunde vi rida en samlad tölt som bara var WOW, WOW, WOW!!! Så GRYMT häftigt när hon bar upp sig så oerhört kraftfullt samtidigt som hon kändes "mjuk som smör"!!! Ett av mina absolut häftigaste Hamingja-moments hittills!!!

Efter några sådana sekvenser fick hon sträcka ut och varva ner i tölt på volt. Oj, så hon frustade!!! Innan jag sedan fortsatte nedvarvningen i trav valde jag att släppa mitt spö på marken, för att inte av misstag råka utsätta henne för något nytt trauma igen. Det viktigaste nu var ju att hon avslutade denna fantastiska töltprestation med en riktigt skön känsla "i huvudet" - en fortsatt "avtrubbande verksamhet" fick vänta till ett bättre tillfälle! Vilket - med tanke på den häftiga tölten idag - kanske borde vara under uppvärmningen till nästa töltträning?!

Om Hamingja var svettig efter detta träningspass så var det ändå inget mot vad matte var...!!! Vilket rejält konditionsträningspass hon lurade på mig! :-O  Fortsätter vi så här kommer jag både att få många häftiga töltupplevelser OCH grym kondition!!! :-D Men jag undrar just om jag ö h t tar mig ur sängen i morgon... den här kroppen hör ju tyvärr inte till de tåligaste... Nåja, så länge jag fått något så häftigt "för besväret" så är det OK - många gånger tar jag mig ju inte ur sängen utan att ha fått någon rolig upplevelse alls innan...!

Lára har däremot haft vilodag idag - den första på mer än en vecka så det tycker jag faktiskt hon får stå ut med!

Adventsrundan i juni!

"Titta - nu är snart all vinterpäls ÄNTLIGEN borta!!!" konstaterar Hamingja!

Igår tränade Carro Lára på ridbanan medan Hamingja hade vilodag - båda mina hästar var nog rätt nöjda m a o! Idag var det dags för mig att rida igen och inspirerad av Malin och Lára i måndags hade jag bestämt mig för att rida "adventsrundan" bort till Torrbergsvägen.

Det visade sig att vi hade (onödigt) mycket flyktreflexer att hantera idag... Jag vet inte hur många rivstarter från skritt på lång tygel Hamingja hann med när vi red iväg längs den högra skogsvägen bakom vägbommen... Väl inne i skogen försökte jag låta henne trava, men blev snart varse att lilla Hami inte riktigt höll med Lára och Malin om att rundan var mkt ridbar... Det var ju obehagligt blött på många ställen - och illasinnade vattenpölar låg dessutom överallt där man minst anade det, beredda att gå till angrepp! :-O (Fast det är klart, de hotade väl aldrig Lára utan låg och väntade på att lilla Hamingja skulle komma förbi istället...!)

Efter ett antal blixtsnabba undanmanövers för sådana attack-vattenpölar insåg jag att det nog var bäst att hålla sig till skritt så länge - jag har ju tillräckliga problem att hålla balansen på hennes rygg i trav ändå! Men jag fick väl glädja mig åt att hennes blixtsnabba reflexer räddat livet på oss flera gånger...?!! Efter att t o m vågat passera ett ilsket morrande träd som vinterns snö böjt ut över stigen anlände vi ändå till Torrbergsvägen förvånansvärt oskadda.

Vid det här laget hade min självbevarelsedrift fått mig att lägga den tidigare planen om galopp längs vägen på hyllan... Uppenbarligen hade Hamingja lyckats förtränga att vi ridit denna väg ett antal gånger i höstas så det var definitivt bäst för oss båda att hålla oss till en gångart där jag hade större chans att hålla mig kvar i sadeln under hennes häftiga undanmanövers.

Alltså blev det tölt - först långsam i låg form med mycket böjning i högersidan. Men när hon tillslut slappnat av tillräckligt för att börja frusta vågade jag mig på att öka tempot betydligt. Avslappningstölten hade ju definitivt fyllt sin funktion - men dess rörelsemönster var onödigt energibesparande, särskilt jämfört med en längre galopp! Sista biten innan det var dags att vika av in genom skogen igen gasade vi därför på ganska rejält i tölten - och det kunde vi göra utan någon större dramatik!

Under vägen tillbaka genom skogen blev det några korta sekvenser galopp resp trav men i övrigt, precis som inledningsvis, främst terrängskritt. Men det är ju oerhört nyttigt för henne också! Dock tyckte jag att hon borde få springa lite mer, så när vi var tillbaka vid vägbommen sed jag in på den vänstra skogsvägen för lite trav och galopp innan vi red hem. Totalt blev det nästan en timme och mycket nyttig träning för Hamingja även om det inte blev de långa galoppintervaller jag planerat. Men, som Atli säger: "Man ska alltid ha en plan för sin ridning - men också alltid vara beredd att ändra planen utifrån vad hästen säger till en!"

Lára hade fått stå inne och äta extra hö medan vi red men gav mig förståss "onda ögat" när jag sedan släppte ut henne i hagen igen utan att ha ridit... Idag kunde hon dock inte ge mig något dåligt samvete - för Malin kommer att rida henne lite senare i kväll. Lára och Malin ska dessutom kampera ihop även i morgon - vilket innebär den sjunde riddagen på åtta dagar för Lára. Alltså borde inte ens denna arbetsmyra ha så mycket att klaga på!!!

Invigning av nytt bett!

Idag fick Hamingja inviga nya bettet (och nosgrimman) jag köpte i söndags!

När Sylvia såg att jag tränsat med detta bett sa hon: "Äsch, jag hade tänkt att du skulle kunna sälja det... eftersom du aldrig använder det!" ;-) Uppenbarligen ångrade hon att hon inte också köpt ett sådant! Men nog tycker jag man bör få mer än ett dygn på sig att hinna testa nya prylar?! Jag hade ju faktiskt redan ridit i söndags när jag köpte det! Det verkade i alla fall ligga väldigt bra i munnen på Hami så Sylvia får ställa in sig på att köpa ett eget!

Efter ännu en regnig morgon och förmiddag hade vädret klarnat upp, men det blåste fortfarande riktigt hårda vindar... Dock är faktiskt just vind något som inte verkar störa lilla Hamingja särskilt mycket. Trots att hon är så lättskrämd är hon nog faktiskt den häst jag träffat som bryr sig minst om att det blåser!

Idag red vi mot Alviksträsk igen, nu när de öppnat vägen förbi korsningen vid sjön igen efter översvämningen. Töltträning stod på schemat och precis som i söndags red jag henne högerställd i stor utsträckning för att hålla högerbogen på plats. Ett litet pet med pisken på vänster bak fick åter damen att "snedtända" rejält och kasta sig iväg - annars har hon ju faktiskt hanterat det mycket bättre den sista tiden... Men efter detta behövde jag bara "kittla" henne lite med min vänstra häl när jag ville flytta undan bakdelen åt höger för att vänster bak skulle aktiveras bättre! 

När jag lyckas "komma åt" henne ordentligt, så att hon verkligen måste ta i med vänster bak blir hon ARG - kör upp huvudet och vräker sig framåt. Jag har jobbat ett bra tag nu med att få bort detta beteende... men uppenbarligen har hon hela tiden upplevt att hon vunnit något på det eftersom hon fortsätter. Men nu upptäckte jag att om jag svarar på denna oönskade reaktion genom att böja henne ännu mer i högersidan så blev resultatet istället att hon kom in mellan hand och skänkel och bar upp sig riktigt trevligt i tölten!

När vi lyckats få till ett par kortare sekvenser av detta var det dags att belöna genom att sakta av och vända hemåt. Efter en längre skrittpaus fortsatte jag på samma sätt - med lite varierande framgång. Men när vi lyckats hitta en riktigt bra sekvens igen fick hon sträcka ut och varva ner. 

De hårda vindarna bekom henne alltså inte särskilt. Men det gjorde däremot de två mördaränder som låg och lurpassade på oss vid den redan nog så spännande passagen över bäcken... Det är ju så oerhört mycket vatten i bäcken nu och alla ljud från vattnet gör att det är lika jättespännande för Hamingja att passera där varje dag... Hennes uppmärksamhet och blixtsnabba reaktioner också det som räddade livet på oss idag -  när mördaränderna gick till attack...!!! :-O  Eller, de flög ju iväg längs bäcken, men hade inte Hami agerat så rådigt hade de ju självklart gått till anfall! :-O  Hm... 

Även Lára och Malin fick njuta av det soliga vädret i kväll - det var nämligen "favorit i repris" från i söndags för dem. Jag ser ju alltid fram emot att få en rapport efter att någon ridit min Lára - och extra mycket denna gång eftersom Malin skulle testa om det går att rida den mysiga "adventsrundan" bort till Stormyrvägen eller om det ännu är för blött. Vore ju roligt om det går för efter vintern är man rätt less på bilvägen...!!!

Vackra Hamingja!

Hamingja och Láras avkomma Litlamin

Efter "vårbadet" på Bodentravet igår samt en försvarlig mängd pälsglans i man och pannlugg var Hamingja så här vacker!!! Så här ren har hon heller aldrig varit under den tid jag ägt henne! (Och som tur var dessutom tillräckligt hungrig för att positionera sig nära höbalen istället för att direkt rulla sig i leran, så matte hann fota henne!)