Adventsrundan i juni!

"Titta - nu är snart all vinterpäls ÄNTLIGEN borta!!!" konstaterar Hamingja!

Igår tränade Carro Lára på ridbanan medan Hamingja hade vilodag - båda mina hästar var nog rätt nöjda m a o! Idag var det dags för mig att rida igen och inspirerad av Malin och Lára i måndags hade jag bestämt mig för att rida "adventsrundan" bort till Torrbergsvägen.

Det visade sig att vi hade (onödigt) mycket flyktreflexer att hantera idag... Jag vet inte hur många rivstarter från skritt på lång tygel Hamingja hann med när vi red iväg längs den högra skogsvägen bakom vägbommen... Väl inne i skogen försökte jag låta henne trava, men blev snart varse att lilla Hami inte riktigt höll med Lára och Malin om att rundan var mkt ridbar... Det var ju obehagligt blött på många ställen - och illasinnade vattenpölar låg dessutom överallt där man minst anade det, beredda att gå till angrepp! :-O (Fast det är klart, de hotade väl aldrig Lára utan låg och väntade på att lilla Hamingja skulle komma förbi istället...!)

Efter ett antal blixtsnabba undanmanövers för sådana attack-vattenpölar insåg jag att det nog var bäst att hålla sig till skritt så länge - jag har ju tillräckliga problem att hålla balansen på hennes rygg i trav ändå! Men jag fick väl glädja mig åt att hennes blixtsnabba reflexer räddat livet på oss flera gånger...?!! Efter att t o m vågat passera ett ilsket morrande träd som vinterns snö böjt ut över stigen anlände vi ändå till Torrbergsvägen förvånansvärt oskadda.

Vid det här laget hade min självbevarelsedrift fått mig att lägga den tidigare planen om galopp längs vägen på hyllan... Uppenbarligen hade Hamingja lyckats förtränga att vi ridit denna väg ett antal gånger i höstas så det var definitivt bäst för oss båda att hålla oss till en gångart där jag hade större chans att hålla mig kvar i sadeln under hennes häftiga undanmanövers.

Alltså blev det tölt - först långsam i låg form med mycket böjning i högersidan. Men när hon tillslut slappnat av tillräckligt för att börja frusta vågade jag mig på att öka tempot betydligt. Avslappningstölten hade ju definitivt fyllt sin funktion - men dess rörelsemönster var onödigt energibesparande, särskilt jämfört med en längre galopp! Sista biten innan det var dags att vika av in genom skogen igen gasade vi därför på ganska rejält i tölten - och det kunde vi göra utan någon större dramatik!

Under vägen tillbaka genom skogen blev det några korta sekvenser galopp resp trav men i övrigt, precis som inledningsvis, främst terrängskritt. Men det är ju oerhört nyttigt för henne också! Dock tyckte jag att hon borde få springa lite mer, så när vi var tillbaka vid vägbommen sed jag in på den vänstra skogsvägen för lite trav och galopp innan vi red hem. Totalt blev det nästan en timme och mycket nyttig träning för Hamingja även om det inte blev de långa galoppintervaller jag planerat. Men, som Atli säger: "Man ska alltid ha en plan för sin ridning - men också alltid vara beredd att ändra planen utifrån vad hästen säger till en!"

Lára hade fått stå inne och äta extra hö medan vi red men gav mig förståss "onda ögat" när jag sedan släppte ut henne i hagen igen utan att ha ridit... Idag kunde hon dock inte ge mig något dåligt samvete - för Malin kommer att rida henne lite senare i kväll. Lára och Malin ska dessutom kampera ihop även i morgon - vilket innebär den sjunde riddagen på åtta dagar för Lára. Alltså borde inte ens denna arbetsmyra ha så mycket att klaga på!!!