Ett litet tips på hur man kan dekorera trädgårdsbordet!
När jag började sprida ut morgonhö var det mulet och med bara 10 graders temperatur konstaterade jag att min egen frukost lämpligen borde intagas inne i Josefshallen. Men innan jag avslutat morgonfodringen hade solen kommit fram och värmde så skönt att det blev frukost ute vid stallväggen för min del. Och det blev nästan FÖR varmt att sitta där i solen och dricka te!
Bussiga Sylvia kom ut och slog på Hamingja en ny sko, eftersom hovslagaren ännu inte haft möjlighet att göra det. Jag skulle alltså kunna rida henne idag igen!!! Precis när jag sadlat Hami hör jag regnet börja smattra mot stalltaket och medan vi tränar på ridbanan hinner det både regna på oss och sedan vara mulet och kallt.
När jag sedan red Lára hade det åter börjat regna, men sedan kom solen fram igen! För att följas av ett ösregn när jag lunchfodrat hästarna och precis satte mig i bilen för att köra hemåt! :-O Alltså, antingen var jag verkligen på Island eller också hade det på något vis plötsligt blivit april månad igen...! :-D
Men nu är det här ju en hästblogg (och f f a min träningsdagbok) och då kan jag ju inte bara skriva om vädret utan RIDNINGEN måste ju vara med också! Inte minst idag, då jag ridit BÅDA mina fina hästar! I båda fallen blev det träningspass på ridbanan - med vissa likheter i uppläggen.
Hamingja var alltså först på tur och idag blev det en helt odramatisk uppvärmning i trav på volt i båda varven och sedan detsamma fast tölt med lååång hals. När hon frustat avslappnat i alla moment/varv ökade jag drivningen och tempot i tölten och följde upp med att bara korta tyglarna marginellt - Sylviaknepet för att "ta med sig" så mycket som möjligt av längden på halsen upp i ett högre tempo.
Efter detta var det dags för det "egentliga arbetet" som Atli kallar det. Och inspirerad av senaste träningspasset på banan med Lára hade jag bestämt mig för att även Hamingja skulle ridas utåtställd på en fyrkantig "volt" där jag flyttade ut bakdelen i hörnen. Vi började i skritt och för att hon skulle svara snabbare på min innerskänkel förstärkte jag ett par gånger genom att även peta till med pisken på inner bak.
Självklart blev det ett stort trauma - men jag såg till att berömma jättemycket så snart hon gjorde det jag bad om och då lugnade hon snabbt ner sig igen. Att bibehålla utåtställningen var inte helt lätt i början - hon gjorde många försök att få skjuta ut högerbogen istället för att trampa under sig ordentligt med vänster (inner-) bak. Men då gjorde jag det ÄNNU svårare genom att rida sluta mellan hörnpasseringarna och då kom hon bättre in mellan hand och skänkel.
När det fungerade bra i skritt övergick vi till tölt - och då fick jag förstås åter jobba för att högerbogen skulle hålla sig på plats och att hon skulle korsa riktigt ordentligt med vänster bak i hörnpasseringarna. Men det var verkligen en oerhört effektiv övning för mycket snart slappnade hon av, längde halsen och bibehöll lättheten fram i hörnpasseringarna samtidig som hon successivt kom upp mer och mer med bogarna!
Varvade sedan med att rida utåtställd på lite större volt i vänster varv och ordentligt böjd i innersidan på liten volt i höger varv för att sedan, när hon började kännas riktigt följsam gå ut och tölta längs spåret. Jag fortsatte att använda hörnpasseringarna för att samla henne genom att flytta undan för innerskänkeln. Mkt nyttig träning på att skänkel inte alltid betyder "fortare framåt" också!
Hamingja är ju en väldigt lättskrämd häst, men ibland testar hon också att spela rädd när hon tycker det börjar bli jobbigt, för att se om jag kanske sänker kraven då. Och det var precis vad som hände nu: uppenbarligen hade jag lyckats alldeles för bra med att driva in inner bak under henne i en hörnpassering, för hon KASTADE sig framåt som om något skrämt henne samtidigt som hon sköt ut högerbogen för att "lätta trycket" på vänster (inner-)bak.
Men denna gång lät jag mig inte luras utan återtog kommandot genom att snabbt vända in henne på en liten volt m h a ytterhjälperna (=högerbogen återställdes till sin plats) och red dessutom sluta på den lilla volten för att göra det extra jobbigt. När vi åter töltade längs spåret testade hon samma sak i en ny hörnpassering - men jag "svarade" på samma sätt som förra gången. Och efter att åter ha fått gå i sluta på en liten volt i tölt kom Hamingja fram till att tölt längs spåret med samlande hörnpasseringar inte alls var så tokigt att ägna sig åt!
Jag var förståss VÄLDIGT nöjd med att jag hittat ett så effektivt sätt att hantera denna olat från Hamingjas sida! Det är tyvärr lite svårare att göra samma sak när vi rider ut längs vägen... men om vi tränar samlad tölt på ridbanan ett tag framöver så hoppas jag att hon slutar med detta även när vi rider ut!Vi hann dessutom höja graden av samling ytterligare, genom att jag även tränade på "det samlande sätet" i skritt och tölt, innan min duktiga häst först fick varva ner i tölt resp trav på volt.
När det var Láras tur - gissa vem som såg JÄTTENÖJD ut?!! - använde jag också den effektiva "fyrkantsövningen" för att få kontroll över både vänster bak och höger bog. Varvade också vändningar för ytterhjälperna åt vänster med små volter åt höger i "kringelikrokar" över ridbanan. När hon kändes riktigt följsam i alla vändningar gick jag ut på spåret och ökade samlingen. Och när Lára började bära upp sig riktigt trevligt i den samlade tölten satte hon också igång att frusta så belåtet - oj, vad jag ÄLSKAR hennes arbetsvilja!!!
The Queen fick ett ännu mer varierat träningspass än Hami: med både stärkande galoppfattningar från skritt samt galoppträning på volt i båda varven. Och även här frustades det förstås en hel del - galopp är ju ändå alltid galopp!!! När vi sedan varvade ner med trav i grundform kunde jag konstatera att Lára fått ett relativt heltäckande träningspass idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar