Stallsopning med visst förhinder...

Här om dagen kunde jag konstatera att det inte är alldeles enkelt att sopa stallgången när det finns en lekfull valp i närheten...!!! Lilla Asta kom springande och KASTADE sig över sopen!!!

"Nu ska du allt få dig en omgång...!!!"

Sopen är besegrad!!!

Suverän ridlektion!!!

Hade en tung dag på jobbet idag - med mycket värk och stor trötthet. Det var t o m så illa att jag var nära att ställa in kvällens efterlängtade ridlektion. Men jag bet ihop - och det är jag väldigt glad för nu efteråt! Visserligen har jag ännu mer ont nu, men förhoppningsvis kan ett riktigt varmt bad lindra endel. Och på sikt mår jag ju bättre i kroppen ifall jag rör på mig regelbundet.

Var i stallet i god tid innan lektionen, så Lára hann stå och mumsa extra hö en stund innan jag gjorde i ordning henne. Det var Carola och Gabriel som skulle rida samtidigt som mig - som det oftast brukar vara.

Vi fick börja skritta igång hästarna och använda framdelsvändningar för att få riktigt lång hals - som på Eyjolfurkursen. Sylvia påpekade att när jag ska flytta undan Lára för vänsterskänkeln så vill hon gärna stanna och snurra på samma ställe med frambenen istället för att gå runt. Dessutom var det ju det vanliga att hon gärna böjer halsen åt vänster men ändå går högerställd... Dessutom har ju damen alltid så bråttom! Fick därför tipset att inte bara stanna i framdelsvändningen till dess hon längde halsen, utan fortsätta ända till hon både längde halsen och gick med avslappnade, långa steg i rörelsen.

Efter några varv "kasta toppi" i båda varven fick vi sedan börja rida "fyrkantiga serpentiner" över ridbanan i tölt. Vi skulle vända in hästen m h a ytterskänkeln vid första staketstolpen på en långsida, m h a skänklarna få hästen att tölta helt rakt fram till samma stolpe på motsvarande sida, vända hästen 90 grader igen m h a ytterskänkeln o s v. Och hela tiden i låååångsam tölt och med lång hals. Vem tror att det var enkelt?! Efter en stund fick vi då och då lägga in skänkelvikningar också. Och då blev det ju inte direkt enklare... Jag fick ha pisken i högerhanden, så att jag kunde förstärka lite med den på höger bak när jag skulle flytta undan för höger skänkel. Åt vänster gick det betydligt lättare.

Efter detta fick jag först tölta långsamt på volt, lägga till lite pisk för att få extra energi, fortsätta på volten till dess jag åter hittade ett avslappnat läge o s v. Sedan fick jag rida arbetstempo längs spåret. Och mitt problem blev VÄLDIGT tydligt: I o m att Lára alltid vill springa så fort blir jag alldeles för nöjd när jag får henne att tölta lugnt och avslappnat - så jag nöjer mig med det. Istället för att då öka drivningen för att få MER energi, utan att det går fortare. "Du kan ha som tumregel att du ska ha dubbelt så mycket energi, samtidigt som du bara rider hälften så fort, då blir det ganska bra!" sa Sylvia. Oj, vad det är enkelt att rida... *IRONI* Men vid de tillfällen då Sylvia var nöjd med både tempo och energi kändes det också riktigt, riktigt bra!

Sedan fick jag även träna tempoväxlingar. Och det var verkligen roligt, för det blev våra bästa tempoväxlingar ever!!! Hade ju förståss mkt god hjälp av att jag verkligen hade med bakdelen redan i korta tempot. Och när jag dessutom lyckades behålla den med genom hela ökningen (alla gånger utom en)  så blev ju resultatet därefter! Oj, oj, oj, så KUL!!! Ser verkligen fram emot kommande tävlingar, när jag får tillfälle att träna på detta även på ovalbanornas lååååånga långsidor!

"Riktigt fina tempoväxlingar!!!" sa Sylvia - vilket förståss gjorde mig ännu gladare! Duktiga Lára fick slappna av i trav en stund innan jag skrittade av. Gissa om jag var glad att jag ändå orkat rida lektionen?! 

Snön anfaller!!!

"Om jag smyyyyger fram runt hörnet så märker kanske inte matte ifall jag rotar i sopsäcken?!"

Idag hade jag ingen vidare timing... efter en solig dag började det regna precis när jag kom till stallet...och när jag gjort Lára klar för ridtur regnade det ÄNNU mer. (Fast nu, när jag sitter inne i värmen och skriver detta, börjar det riktigt ösregna - så hyfsad timing hade jag kanske ändå?!)

Idag hade vi en ovanligt dramatisk ridtur. Redan när vi red iväg kändes Lára lite spänd - antagligen för att det inte bara regnade utan även blåste rejält. Och när vi kom ner på bilvägen och svängde vänster konfronterades hon med den meterstora "snöboll" som på något sätt bildades i söndags när de plogade vägen efter lördagens snöstorm. Jag är ju inte van vid att hon blir rädd för saker, men nu blev det samma panikreaktion som när hon fick syn på den livsfarliga platsblomman vid tävlingsbanan i Ragvaldsträsk. D v s hon försökte vända och springa hem. Trots mitt lirkande lyckades vi inte komma närmare snöklumpen - istället backade hon, allt medan hon "snarkade" upprört. Tillslut hoppade jag av och gick före henne fram till snöklumpen. Det var inte helt lätt att få med henne nu heller - men tillslut stod vi så nära att en av oss kunde nosa på den. Modigt vá?!

När jag suttit upp igen och fortsatte rida blev glädjen kortvarig. För snart konfronterades vi med ytterligare snöhögar. Dessa var visserligen inte lika stora som den första, men istället låg de som ett "pärlband" längs en längre sträcka av vägen. När Lára såg den första blev det "sidförande rakt ner i diket" och sedan lyckades jag inte få henne att fortsätta framåt... Efter en stund kom Sylvia och Mysla oss till mötes. När Sylvia såg Láras reaktioner sa hon: "Så där gjorde alla mina hästar igår!" Nu vände hon och red före mig och Lára förbi de första snöhögarna - och sedan lyckades jag få Lára att fortsätta tölta förbi hela sträckan med "snökant". Fast det kändes verkligen som att handbromsen satt i, så jag fick driva ordentligt för att hon skulle fortsätta framåt. 

P g a det trista vädret blev det ingen lång ridtur, men vi hann i alla fall med "diverse tempon" i tölt. Och på hemvägen var Lára så oerhört modig att det bara var den allra största snöhögen som var problematisk.  

You´re amazing, amazing...!!!

Hittade en mysig vinterbild på Lára!

Efter nattens vedermödor lyckades jag tillslut somna vid 05-tiden, efter ett riktigt hett bad. (Hade dessutom "kokat" i badkaret vid 21-tiden också, men det räckte tyvärr inte...) Skönt att ÄNTLIGEN få sova!!! Och sova fortsatte jag med fram till 11. 45 då en telefonförsäljare ringde och väckte mig. Kände mig helt groggy och kom fram till att lyssna på ljudbok definitivt var tillräcklig aktivitet för mig idag. 

Men, det var innan Eva ringde vid 15-tiden och rapporterade från gårdagens ridtur på Lára. Blev så oerhört inspirerad av henne att jag ändå bestämde mig för att åka till stallet! Fortfarande på vägen dit var jag säker på att jag inte skulle orka rida p g a smärtorna, men väl i stallet startade "autopiloten" och innan jag visste ordet av var Lára sadlad och vi skrittade ut från gården i solskenet! 

Under ridturen kom jag sedan på mig själv med att gnola på Dannys låt "Amazing" - och kom fram till att den uppenbarligen handlar om min Lára! För den går ju så här: "I´m feeling great, I´m feeling awesome... and you´re the reason, ´cause you´re amazing. You´re amazing - that´s what you are!" 

Det blev ingen lång ridtur - men en mycket uppskattad sådan! Det var t o m så att jag glömde bort hur ont jag hade! Lára kändes så mjuk och fin - och jag fick njuta av välgörande "kasta toppi", riktigt trevliga tempoväxlingar samt några sekvenser där vi även fick till det ökade tempot! "You´re amazing..." som sagt!!!

Har föresten haft en hel del bryderier avs våra två tävlingar den här "vårsäsongen"... Såg till min besvikelse på Vindurs resp Midurs hemsidor att ingen av dem skulle ha T5, utan jag hade att välja T8 eller T3. Lára känns ju definitivt överkvalificerad för T8, samtidigt som det känns som ett STORT steg till T3... Men jag vill ju ta alla chanser att träna på ökningar i tölten så jag övervägde ändå att "köpa upp mig" till öppenklasslicens och anmäla mig till T3. Men i kväll fick jag veta att det är fel på Midurs hemsida, det kommer visst att finnas en T5. (Vilket framgår av den officiella "proppen" på SIF:s hemsida.) Och när jag kollade Vindur igen visar det sig gälla samma sak där! Så nu blir det T5 för oss. Och förhoppningsvis sedan T3 till hösten. (Då jag ändå behöver ny licens.)

Ingen höjdare, kl 04.35... :-(

...har tyvärr inte blivit mkt sömn inatt - den här skräpkroppen har visst "tjurat ihop" totalt... Har tänkt desperata tankar om att amputera de delar som gör mest ont... fast det skulle ju inte bli så mycket kvar då...
Eftersom inga smärtstillande hjälper ska jag nu testa ett HETT bad - så snart badkaret hunnit fyllas. Inser att detta på fullt allvar faktisk (i a f delvis) kan bero på ridabstinens. Lára (och därmed även jag) har ju haft en vilovecka - och jag vet ju sedan tidigare att min kropp helst ska ha lätt träning (d v s ridning resp bassängträning) dagligen för att få smärtlindring den vägen... Bara att försöka "rida ut" detta och sedan ta nya tag i sadeln m a o.

(Nästan) helt hästfri helg

När årets extremt lynniga vårväder gav oss en "rak höger" i form av snöstorm på lördag morgon kändes det inte helt fel att sätta sig på ett plan ner till Stockholm! "Utan jacka-väder" och blommande körsbärsträd i Kungsträdgården kunde jag definitivt stå ut med!

Ingen lätt uppgift för mobilkameran att fånga körsbärsblommornas skönhet p g a den LJUSA himlen... Johan och jag har på vår "to do-list" att något år åka till Kyoto (Japan) när körsbärsträden där blommar. Det ser jag verkligen fram emot!!!

Helgens begivenhet innebar tyvärr att jag missade "hästgängets" överraskningsfest för Sylvia som fyllt 40 år... Och visserligen skulle jag komma att ha riktigt trevligt, men det blev ju alldeles för lite hästprat för min del... bankens VD visade sig ha skrämmande kunskapsluckor på det området...!!!

Dock var det inte en totalt hästfri helg: den här turkiska hästen fanns faktiskt i Kungsträdgården...

...tillsammans med denna svenska "kusin"!

Eftermiddagens program började med båtfärd på en av Waxholmsbåtarna...

Båtfärden bjöd på många vackra vyer!

Här skulle vi tillbringa eftermiddagen och kvällen! Först några timmars konferens i tegelbyggnaden och sedan middag i det vita tältet till vänster, vilket står ute på en pir.

Fantastisk utsikt från min plats vid bordet! Det här var tredje gången jag fick uppleva denna sorts festlighet, under mina hittills 21 år i banken. (De tidigare två gångerna har det dock varit i Umeå resp Piteå.) Det vore kul att få chansen någon gång till innan pensionen! (Rent statistiskt finns det i alla fall chans - jag har ju faktiskt 21 år till på mig!) 

HKH Prinsessan Asta af Mariebäck!!!

Får jag lov att presentera Sylvias nya valp: Asta! Hur söt kan man bli egentligen???!!! Asta flyttade från Trollhättan till Mariebäck i tisdags - på Sylvias 40 årsdag - och verkar redan riktigt trygg med sitt nya hem! Hennes pappa är korsning schäfer och storpudel medan mamman är storpudel. Ändå syns inte minsta lock i pälsen... blir spännande att se hur hon kommer att se ut när hon blir stor!

Asta i mitt knä. Hon har föresten samma födelsedag som prinsessan Estelle, så man kan väl säga att hon är HKH prinsessan Asta af Mariebäck?!

Innan Asta placerade sig i mitt knä låg Bam Bam och "softade" där. Jag satt ute och njöt i solen medan Lára åt hö. Och en katt resp valp i knät var verkligen "pricken över i"!!! Nu kommer Lára att få ledigt från mig i två dagar, för jag ska åka ner till Stockholm över helgen.