torsdag 8 oktober 2009

Tips för flygresenärer

Maldiverna från luften.




"En av de första frågorna för en flygpassagerare är vad slags bagage man skall behöva ta med sig. Bagage för en flygresa måste vara lätt men starkt. Beklagligtvis har ännu ingen lyckats konstruera ett lämplig resväska som kan överleva mer än tre flygresor. Annonser om flylgbagage talar alltid om den låga vikten men aldrig om bagagets varaktighet. Om man måste ta med bagage är handbagaget det bästa. Det förlänger livet hos bagaget men förkortar måhända ens eget.



Det finns två slags förseningar. Den ena inträffar p g a exempelvis dåligt väder, den andra är mer normal och väl känd av flygbolagen. En försening kommer alltid som en överraskning för novisen men den erfarne resenären tar den för vad den är."



Ur Norrbottenskuriren 1959















Maldiverna på marken, januari 2009

tisdag 6 oktober 2009

Dressyr är inte så svårt!


Ida Aho (alltid lika prydligt ridande) och Robur från Ersnäs var tidigare självklara deltagare på Midurs tävlingar.

Nu har Ida gått vidare till ny häst - fine Hildingur. Och Robur har blivit dressyrhäst! Idas lillasyster Maja är ny ryttare och hon har en härlig inställning: "Dressyr är inte så svårt!" En artikel om dressyrekipaget hittar ni här!

söndag 4 oktober 2009

Atli testar mig!


Sista ridpasset förra kursen sa Atli att jag skulle få testa att "rida på egen hand" utifrån de instruktioner jag fått tidigare under kursen. "För i morgon är jag ju inte här!" som han sa. Det skulle dock ganska snart visa sig att jag inte var riktigt mogen för så stort eget ansvar - utan han kände sig tvungen att börja ge mig instruktioner igen.

Den här kursen upplever jag att han testat att succesivt ge mig större eget ansvar igen - fast utan att säga något om det innan. I början av varje lektion har han sagt vilka moment som ska vara med: "stäm av i skritt att signalerna fungerar, värm upp i trav på böjda spår och jobba sedan med samlad skritt och övergångar till tölt." Sedan har jag fått börja rida och själv avgöra när vi är redo att gå vidare från ett moment till nästa.

Jag har inte skrittat så mycket i början - bara precis stämt av att jag kan flytta undan bakdelen åt båda hållen och sedan har jag ridit trav på böjda spår. Med fokus på att böja Feykir, ge stora eftergifter på innertygeln när han söker sig nedåt och verkligen driva in inner bak under honom hela tiden. När Feykir höll formen trots att vi bytte riktning bedömde jag att vi var färdiguppvärmda så jag saktade av till skritt. "Bra!" sa Atli, som varit helt tyst fram till dess.

När det var dags för ett nytt försök med samlad skritt på volt - det vi inte fixade igår - var Atli tillbaka och gav mig instruktioner igen som tur var! Och idag gick det faktiskt mycket bättre! Säkert delvis för att jag såg till att ha pisken i ytterhanden så att jag kunde förstärka ytterskänkeln med den när han ville skjuta ut bogen. Fick rida övergångar mellan skritt och tölt på volten. När vi bytte varv såg jag till att byta spöhand också - för det var verkligen värdefullt att ha en "extra skänkel" på utsidan!

Fick sedan tölta längs spåret medan Atli började hjälpa det andra ekipaget som red samtidigt. Jag red bara ett halvt varv tölt innan jag saktade av till skritt och började om med samlingen igen. "Jättebra Anna - rid bara intervaller så där!" sa Atli. Uppenbarligen hade jag vid det här laget snappat upp tillräckligt mycket för att klara av att ta visst eget ansvar för min ridning! Atli påminde också om att "om du får problem i handen så löser du dem med skänklarna!" och det var extra tydligt när vi töltade i höger varv: Lyckades jag hålla högerbogen på plats med innerskänkeln så töltade Feykir i trevlig form - men "tappade" jag ut bogen så blev han för hög i formen igen... Med mera innerskänkel kom sedan formen tillbaka. När vi sedan töltade längs spåret i vänster varv kom jag ihåg att ställa utåt då och då - för att hålla koll på högerbogen - och då blev formen riktigt trevlig där också!

Nu tyckte Atli att vi varit så duktiga att det var dags att låta Feykir sträcka ut i trav igen. Vi red i höger varv men jag bytte ganska snart till vänster för att ge hans vänstra bakben lite välbehövlig extra träning. Försökte verkligen räta på mig ordentligt, skjuta fram höfterna och DRIVA Feykir fram mot bettet samtidigt som jag ställde honom lite utåt på långsidorna för att få högerbogen på plats. På kortsidorna måste jag däremot ställa honom inåt - annars fattar han galopp. Vi jobbade verkligen massor i traven både Feykir och jag - och när jag sedan kom på att jag skulle hålla ytterhanden mot halsen i kurvorna, för att få stadigare ytterhand, så kändes traven riktigt, riktigt fin!

När vi avslutade sa Atli att han tyckte Feykir varit ÄNNU finare idag än igår! Jättekul att höra - särskilt som han var så nöjd med oss redan igår! Han sa att när Feykir töltar i så här trevlig form bygger han precis rätt muskler - och det måste han få göra ett tag innan han är redo för mer samling. Så om vi bara tränar vidare så här under vintern kommer vi alltså att ha ett mkt bra utgångsläge nästa vår! (Fick även kommentar av en annan deltagare på kursen att Feykirs trav varit så jättefin på slutet! KUL!)

Dagens andra lektion blev i mycket en repetition av den första. Jag fick även nu ta mycket eget ansvar för ridningen. När vi skulle börja tölta på volten fick vi dock lite problem - så Atli föreslog att vi skulle låta Feykir komma igång längs spåret först. När jag ibland viftar till med pisken för att Feykir ska ta i ordentligt med bakbenen så brukar jag ju få så våldsamma reaktioner först. Men nu har de faktiskt blivit mindre - dock kastar han fortfarande upp huvudet. Atli sa att jag måste vara snabbare på att korrigera honom då, genom att hålla emot på tygeln till dess han ger efter i nacken igen. Hittills har jag fått förbereda mig på att sitta emot ordentligt när Feykir kastar sig framåt - men nu när han inte gör så lika mycket längre är det alltså läge att förbereda mig på att hålla emot på tygeln!

Fick sedan göra nytt försök med samlad skritt på volt och övergångar till tölt - och nu gick det bättre igen. Men det gäller verkligen att jag har koll på ytterhjälperna då! Avslutade med trav - även nu i vänster varv - och nu kom jag ihåg den stadiga ytterhanden mot halsen på en gång vilket gjorde susen!

Efteråt sa Atli att Feykir var jättefin i traven nu - både i början och i slutet av ridpasset. När det gäller tölten så var han ren i takten och formen var trevlig bitvis - fast ojämn. Men om jag fortsätter rida med denna grad av samling så att han får tid att succesivt bli starkare, samt fokuserar på att snabbt korrigera när han kör upp huvudet (f f a när jag viftar med pisken) så har vi ett mkt bra utgångsläge för att kräva mer samling sedan.

Självklart är jag JÄTTENÖJD med denna kurs! Förhoppningsvis har jag fått en tillräckligt bra grund för att klara av att bygga rätt muskler på Feykir i vinter!

lördag 3 oktober 2009

Atli gör "stickprovskontroll"!!!

Med bara en dryg veckas varsel dök Atli upp för att ha kurs med oss i helgen. En annan kurs hade blivit avbokad, flyget från Island var bokat och han måste ändå vara i Sverige på måndag. Så det blev en "lyxkurs" med bara sex deltagare! Sylvia - som låtit Démantur få välförtjänt vila sedan Bodentävlingen sa: "Atli kan ju inte bara dyka upp så här - nästan oanmäld - som en stickprovskontroll!"

Fast Feykir och jag har ju legat i nästan som vanligt - och dessutom ridit lektion för Sylvia varje onsdag. När Atli frågade mig hur det gått sedan sist sa jag därför att jag tycker det gått ganska bra. Vi har tränat mycket på den samlade skritten - som vi fick i "läxa" efter förra kursen. Och tack vare att vi fått rida samlad skritt på flera Sylvialektioner tycker jag att jag får bättre och bättre "kläm" på hur jag ska göra. "Kan du inte göra det i skritt kan du inte heller göra det i tölt!" sa ju Atli senast - och nu kanske jag börjar kunna göra det i skritt i alla fall...

Så var det dags att rida vår första lektion för dagen och jag fick börja med att värma upp Feykir i trav på böjda spår och sedan skritta på volt och flytta ut bakdelen. Började sedan rida samlad skritt längs spåret i höger varv och när Atli sedan sa "släpp fram honom i tölt" så töltade Feykir långsamt och med eftergift. Jag försökte verkligen sitta på rumpan ordentligt, hålla om med skänklarna och DRIVA - särskilt med innerskänkeln för att högerbogen skulle hålla sig på plats. "JÄTTEBRA - så här fin har jag aldrig sett honom på första passet under någon kurs!" sa Atli och jag blev förståss jätteglad!

När vi bytte till vänster varv var det faktiskt lite svårare att få Feykir att slappna av och söka sig nedåt i formen... Jag var fortfarande alldeles hög av det beröm vi nyss fått i höger varv så jag fortsatte rida som i höger varv. Och glömde att jag även i vänster varv måste se till att hålla koll på högerbogen - bl a genom att ställa om utåt ibland. Det var också det enda Atli hade att anmärka på efteråt - att jag inte varit tillräckligt aktiv i min ridning i vänstervarvet. "Får du den reaktion du vill ha ska du vara "tyst" - men får du inte den reaktion du vill ha måste du vara aktiv!"

Avslutningsvis fick vi trava längs spåret medan jag fick STRÄCKA på mig och driva Feykir ordentligt mot bettet.

"Nu är du verkligen på rätt väg! sa Atli sedan. Feykir jobbar i en jättetrevlig form i tölten! Nu handlar det bara om att rida så här tillräckligt mycket för att han ska bygga rätt muskler - innan du kan börja kräva ännu mer samling av honom."

Gissa om jag var nöjd efter den lektionen? Jag tyckte ju på förra kursen att massor av "poletter trillade ner" för mig vad gäller den (grundläggande) samlade skritten. Och sedan dess har jag också tyckt att det gått riktigt bra när vi tränat själva. Men jag var rädd att det var önsketänkande... men så var det alltså inte!

Nästa lektion fick vi också börja med att trava på böjda spår och när Feykir kändes mjuk i båda sidorna var det dags för samlad skritt igen - fast den här gången på volt. Oj, så mycket svårare det var när vi inte hade stöd från staketet! "Nu måste du VERKLIGEN ha koll på ytterhjälperna! sa Atli. Och det skulle snart visa sig ÄNNU tydligare att jag inte hade, när jag skulle göra övergång till tölt på volten. Då drog Feykir helt sonika iväg! "YTTERBOGEN!!!" vrålade Atli och när jag sedan lyckades få stopp på Feykir och styra honom åt rätt håll igen: "STOR EFTERGIFT!"

Efter detta lilla intermezzo gick det dock bättre. Fick tölta på volten i båda varven innan det var dags för att gå ut på spåret igen och rida övergångar samlad skritt-tölt i höger varv. Feykir kändes riktigt fin - och vi fick beröm av Atli. När vi saktat av efter den avslutande traven sa Atli: "Han var faktiskt ÄNNU finare nu än i morse!!!" Jag trodde knappt mina öron! Han påpekade visserligen att vi haft problem med samlade skritten på volt - "Men där har nästan alla problem - för det ställer sådana krav på ytterhjälperna!"

Jag svävade som på moln ut från ridbanan efter den lektionen - som ni kan förstå! Och det roligaste är att vi har två lektioner i morgon också - min FINA häst och jag!

fredag 2 oktober 2009

Grrrr....och YIPPIE!!!

Som vanligt slutade jag till tidigt eftersom det är fredag - det är lyxigt! Men idag kunde jag inte åka direkt till stallet som jag brukar... Vårt mindre än 2 år gamla kylskåp har blivit så dåligt på att hålla kylan (och det är väl ändå ett kylskåps huvuduppgift??!) och idag skulle en reparatör komma och titta på det någon gång mellan kl 14 och 16. Så jag åkte snällt hem och väntade och väntade och väntade... När klockan närmar sig fyra och ingen reparatör synts till ringde jag servicenumret - och det visade sig att reparatören inte hade fått något besked om att han skulle åka till oss... Han hade varit i Jokkmokk hela dagen och nu hade han tagit helg... GRRRR!!! Vid 16.45 blir jag uppringd av en annan person från företaget och han bad verkligen om ursäkt för vad som hänt - och lovade att boka en reparatör till vårt kylskåp på måndag morgon istället. Då får vi hoppas att han kommer också!

När jag fått detta besked kastade jag mig i bilen och åkte till stallet. Det kändes verkligen som att jag slösat bort en hel, solig eftermiddag... men om jag skyndade mig riktigt skulle jag i alla fall hinna rida innan det blivit helt mörkt.

Feykir gjorde verkligen sitt bästa för att få matte på bra humör igen! Först kom han - än en gång - direkt jag ropade och visslade på honom i hagen! Och när vi sedan red iväg kändes han så trevlig! Det var kort och intensiv ridtur som stod på programmet - så skrittade bara tre meter rakt fram innan vi började sidföra. Krävde massor av tvärning direkt - och det fixade han galant! Då försökte jag snabba upp hjälperna för att få snabbare reaktioner från honom - och det gick ganska bra det också.

Svängde upp bakom vägbommen för att rida lilla skogsvägen ovanför gården. Viftade till med pisken och var beredd på den vanliga hopp och skutt-reaktionen. Men istället började Feykir tölta på en gång - bara så där! Snacka om att han "samlade poäng" idag!!! Sidförde lite fram och tillbaka över vägen och fyllde på energi då och då genom att vifta med pisken. Dessutom kramningar f f a på högertyglen för att han inte skulle vara för hög i formen.

Tog töltpaus och red vår travstig in i skogen - med lite små skutt över nedfallna träd. Och jag kände bara hur alla tankar på trasiga kylskåp byttes mot lyckokänslor. JAG HAR JU SÅ FIN HÄST!!!

När vi travat tillbaka ut på skogsvägen igen fortsatte vi tölta fram till vändplanen. Där skrittade vi på volt, flyttade ut bakdelen, red utåtställd på volt o s v en stund och Feykir kändes riktigt, riktigt mjuk och trevlig! En HELT annan häst än onsdags! Roligt!

När vi vände hemåt passade jag på att först rida riktigt, riktigt samlad skritt - och det blir vi verkligen bättre och bättre på! Tycker jag i alla fall - vi får väl höra vad Atli säger i morgon... Men det är förståss lättare när man har stark draghjälp av att just ha vänt hemåt. Gjorde sedan övergång till lååångsam tölt och jobbade "som en galning" för att bibehålla formen genom att hålla högerbogen på plats med högerskänkeln, samtidigt driva massor med vänsterskänkeln lite längre bak för att vänster bak verkligen skulle komma med, SITTA PÅ RUMPAN samt krama lite på tyglarna vid behov. Vi fick verkligen jobba båda två! Men jobbet gav resultat! Vilken skillnad mot den stela hästen (och ryttaren?!) i onsdags!!!

Avslutningsvis fick Feykir sträcka ut i trav och då kändes det att han fått jobba, för jag fick verkligen driva massor för att han skulle ta ut stegen! När jag var nöjd skrittade jag bara en kort sträcka - bara för att stämma av att han inte "dök" ner på bogarna utan fortsatte bära sig efter avsaktningen. Sedan satt jag av och gick tillbaka till stallet medan jag tänkte: "Yippie - min häst är bäst!!!

Jag hade verkligen lyckats med målsättningen: en kort och intensiv ridtur! Är lite osäker på när vi red iväg - men jag tror bara vi var ute 35 minuter. Ändå kändes det MKT tydligt i den avslutande traven att Feykir verkligen fått jobba ordentligt. Och det hade faktiskt jag också. Nu hade det börjat skymma och temperaturen hade snabbt sjunkit från +5 till -2, men jag hade inte haft några problem att hålla mig värmen! Såg till att stretcha extra noga (mig själv alltså) medan Feykir åt kraftfoder - vill ju inte vara onödigt stel i morgon när det är Atlikurs igen!

Vägen till lycka

"De senaste åren har den nya, positiva psykologin och hjärnforskningen gett oss allt större kunskap om vad som ger oss välbefinnande. Så har till exempel vår förmåga att förlåta människor, att gå vidare istället för att älta gamla besvikelser, att uttrycka tacksamet och göra något för andra visat sig vara de allra viktigaste vägarna till lycka."



Ur DN 090906







"... och annars kan man ju alltid köpa en islandshäst! "

(Anna Niklasson)

torsdag 1 oktober 2009

Dödshot??!!


VEM uppfann T9??? Jag är verkligen ingen fena på att sms:a, men gör det ändå då och då. T9 är ju tacksamt många gånger - även om min nuvarande telefon tyvärr har mycket knepig funktion för att lägga in nya ord.... Och nya ord skulle behövas! Att den inte kunde "tölt" kan man väl förklara med bristade kompetens hos programmerarna... Men hur förklarar man att den inte heller kan "internet"?! Och jag har ett par gånger kunnat konstatera att den inte kan "fodring" heller - utan istället föreslår "dödshot"!!! Hm... frågar man hästarna är det snarare utebliven fodring (eller även en några minuter försenad sådan) som innebär ett dödshot!