Min pingla!!!
Flera vilodagar blev det för Hamingja denna vecka... men idag var jag "på banan" igen - och Hamingja var som alltid med på noterna! Hon var faktiskt så "taggad" att hon trampade av sig ena framskon under den första galoppen! Lite snopet att få hoppa av och promenera hem... men med tanke på att hovslagaren är inbokad i morgon får man väl säga att det ändå var bra timing på den tappskon...??!! Nu ser vi fram emot nya snabba sommarskor i morgon!!!
Men innan dess, när vi skrittade ut från gården och jag som vanligt flyttade undan för skänkeln, påmindes jag än en gång om att det inom ridningen alltid brukar vara de små detaljerna som gör den stora skillnaden! I detta fall händernas position som Atli nyligen beskrev: "som om du håller runt foten på ett vinglas." Hittills har jag främst reflekterat över vilken stor effekt det har när det gäller yttertygeln: när jag vrider om handen till "vinglaspositionen" lyckas jag MYCKET bättre med att hålla ytterbogen på plats!
Men när jag idag flyttade undan för högerskänkeln och kom ihåg att "tänka vinglas" med BÅDA händerna hade det en väldigt trevlig effekt! Högerhanden var stilla så den höll innerbogen på plats samtidigt som jag mötte upp rörelsen från inner bak med små kramningar på yttertygeln. Och tillsammans skapade detta ett så härligt flyt i rörelserna när Hamingja korsade över med inner bak, slappnade av och längde halsen jättefint! Den känslan brukar vi annars bara kunna få till när vi flyttar för vänsterskänkeln. Tänk så lycklig man kan bli "bara" av att rida skritt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar