Med risk att verka förutsägbar red jag Nya Torrbergsrundan även idag! Det kändes bra att passa på när det är vardag, till helgen är det ju större risk att det är jägare i farten. (För säkerhets skull hade jag reflexväst på.) Och på tal om "farten" så inledde Hamingja och jag med galopp i friskt tempo längs skogsvägen bakom vägbommen och sedan en lite lugnare och som jag tyckte väldigt kontrollerad galopp på lilla vägen in i skogen. Men när vi närmade oss älgtornet råkade Hamingja snubbla och antagligen fick det mig att "svaja till" åt vänster, för plötsligt vek hon av rätt ut i skogen i full galopp...! Marken var väldigt ojämn och det var träd "överallt" som hon behövde parera för, men hon höll sig på ändå på benen, jag höll mig kvar på hästryggen och vi undvek med en hårsmån att krocka med ett par träd innan jag hann få stopp på henne. Då kändes det som att jag haft spänningsmoment så det räckte denna dag...! :-O
På Torrbergsvägen var det dags för töltträning och jag red först åt vänster in mot vändplanen. Jag försökte rama in genom att rida henne högerställd, "ta med bogarna åt vänster" med tyglarna samtidigt som jag höll vänsterskänkeln lite längre bak så att vi närmade oss högersluta och samtidigt vara avslappnad men inte slapp i skänklar och säte. Den senaste tiden har jag fokuserat mycket på att slappna av i knäna och upplever att det är ett bra sätt att hitta tillbaka till en bättre sits medan vi fortfarande töltar, istället för att hela tiden sakta av och börja om.
Detta varvat med att "tänka rygga" med säte och överskänklar för att kontrollera tempot går långsamt bättre - och idag tyckte jag t o m att det fanns utrymme att smacka lätt vid några tillfällen. Det blir ju fortfarande ett trauma för den stackars försvarslösa hästen... men när hon tagit sig igenom detta med livet i behåll så bjöd hon på en riktigt härlig känsla i tölten!!! Ungefär i det läget kom jag plötsligt att tänka på knepet Atli visade hur jag skulle få henne att slappna av och tugga på bettet redan innan jag suttit upp - och vilken trevlig effekt det hade på lösgjordheten! Och insåg att jag helt glömt bort detta efter kursen... det måste jag verkligen försöka komma ihåg framöver!!!
Tillbaka i stallet fick Hamingja sedan stå med BoT (hasskydd och ryggvärmare) ganska länge medan jag först fixade lite med utrustningen och sedan kopplade hästsläpet på bilen. För i morgon ska jag till Bilprovningen för att besikta både bil och släp - håll tummarna att det går bra!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar