Lycka är... en Hamingja!!!

Lyckohästen!!!

Inför dagens träningspass var min plan att klippa Hamingja på halsen och bogarna. Men min uppladdningsbara klippmaskin kom att sätta käppar i hjulet för det projektet... Jag hade egentligen tänkt klippa igår, men då var inte kroppen med på noterna så jag åkte aldrig till stallet ens. Men jag hade hunnit förbereda genom att laddat batteriet och trodde därför att det skulle räcka för att klippa idag, men icke... laddningen är uppenbarligen mer av en färskvara än jag hade trott...!

Jag hade tänkt att vi skulle rida bort till gamla soptippen så att Hamingja kunde få skrittklättra i backarna där, men så fick jag höra av Anneli att hon sett en älgjägare vid vägen åt det hållet och då kändes det inte längre som en bra plan. Plan B blev en repris av fredagens träningspass: längs både den högra och den vänstra skogsvägen bakom vägbommen medan jag var "bad guy" som rörde vid Hamingjas högra bakben med pisken i skritt och tölt. Och man kan faktiskt sammanfatta det hela med att ALLT gick ÄNNU bättre idag än i fredags!!!

Inledningsvis kunde hon bibehålla ännu bättre längd på halsen under uppvärmningstölten trots pisken mot höger bak. När vi sedan vände hemåt första gången gjorde hon inte ens något försök att vräka sig i handen utan fortsatte acceptera pisken i en trevlig tölt! Framme vid vändplan nr 2 skrittade vi på volt en god stund, så att hon både fick varva ner och sedan även stretcha genom att korsa med inner bak. Och när jag sedan sadlat om och började rida hemåt blev allt ÄNNU bättre!!!

Först en samlad skritt där hon verkligen vinklade in bak och kom upp med bogarna! Och sedan övergång till en tölt med så härlig bärighet att jag nästan fick gåshud!!! När jag efter en stund skulle ge henne en micropaus vände jag runt och gjorde halt med rumpan hemåt och på min uppmaning sträckte hon ut halsen och stod lugnt med nosen nästan i backen! Ett tydligt bevis på att mitt ”tjat” med pisken inte inneburit för mycket stress för henne!

 Jag red ytterligare ett par sekvenser med samlad skritt och övergång till tölt och varje gång blev känslan i tölten ÄNNU lite maffigare! Samtidigt som hon efter varje sådan sekvens fortfarande kunde ställa om till "off-läge" och stå helt lugn med nosen backen! Det var alltså en OERHÖRT nöjd matte som lät henne sträcka ut i nedvarvningstölt sista biten hem!

Tillbaka i stallet konstaterade jag att det i princip gick att vrida ur hennes päls, så svettig var hon...! Så att snart klippa hals och bogar vore definitivt en bra idé! Hon fick sedan stå en halvtimma med Back on Track både på rygg och haser, för säkerhets skull, innan hon fick gå tillbaka ut i hagen igen. Och jag är bara SÅ LYCKLIG över min FANTASTISKA häst!!! Jag lär mig så oerhört mycket av att rida henne och trots att hon i december varit min i fyra år känns det bara som att jag hunnit "nosa" lite, lite på all den kapacitet hon har! Hon är verkligen min Hamingja (lycka/förmögenhet)!!!