Atlikurs dag 2: både Hamingja och jag behöver spöträning!

Igår fick ju Hamingja verkligen jobba med sin ridspöfobi - när både Atli och jag strök om och om igen med ett spö över hennes bakdel. För enda sättet att komma över en fobi är ju faktiskt att utsätta sig för den. Sedan betonade Atli än en gång hur viktigt det är att hjälpa hästen att varva ner som avslutning på ett träningspass. Och att det är EXTRA viktigt när man krävt mer än vanligt av hästen, oavsett om kraven varit fysiska eller som i detta fall främst psykiskt krävande. 

Och när jag i eftermiddag red in på banan för vår lektion fick jag ett tydligt besked om att gårdagens nedvarvning hade varit tillräcklig. För Hamingja visade inte minsta antydan till stress utan kändes t o m lite loj när vi inledde med skritt på lång tygel runt ridbanan. Skönt! Hon har ju annars väldigt nära till sina flyktreflexer och - som Atli brukar påpeka - så kan en häst aldrig lära sig något så länge den är inställd på flykt. 

När jag fått värma upp på egen hand i skritt, tölt resp trav tyckte Atli det var dags att jobba vidare med fobihanteringen. Så jag fick ta båda tyglarna i högerhanden och sedan med vänster hand lägga pisken lätt precis bakom sadeln och dra den försiktigt fram och tillbaka över Hamingjas bakdel. Och det märktes faktiskt redan skillnad mot igår! Visst studsade hon till först - men utan att försöka kasta sig iväg som hon gjorde igår. Sedan stod hon stilla och var spänd i kroppen men jag behövde bara ge ett par "slappna av och länga halsen-signaler" genom att krama lätt höger vänster på tyglarna för att hon skulle börja slappna av! När hon t o m börjat tugga lite på bettet fick vi börja skritta runt på samma sätt och efter en lite spänd och stressad start slappnade hon av igen och ett par gånger fick jag t o m driva lite med skänklarna för att hon inte skulle stanna. Vilket ENORMT framsteg!!!

Sedan fick vi jobba med samling från marken i båda varven. Det var väldigt nyttigt att få repetera på detta, för det var länge sedan sist så jag kände mig riktigt ringrostig! När jag sadlat om fick jag sedan sitta upp och rida några övergångar till tölt i båda varven innan det var dags att låta henne varva ner i tölt resp trav på volt. Nu kanske jag jinxar, men jag kan inte låta bli att nämna att våra travövergångar verkligen varit klockrena både igår och idag! Det verkar som att vi vilat oss i form i detta fall! Så besvären i hennes högra knä innebar nog ett visst obehag i traven också även om hon inte visade någon rörelsestörning där. 

Som avslutning blev det sedan avsutten träning för mig också - i spöteknik! Atli visade först hur viktigt det är att man har raka handleder när man rider, för det är bara då som musklerna i underarmen kan vara avslappnade. Sedan fick jag lära mig att hålla pisken på ett sådant sätt att jag bara behöver röra lätt på fingrarna för att pisken ska börja vibrera. "Handen ska hela tiden vara helt stilla så att du inte med tygeln säger åt hästen att bromsa samtidigt som du med pisken signalerar att hon ska gasa!" "Se nu till att öva riktigt mycket på detta, utan att sitta på hästen! För varje nivå man kommer vidare i ridningen så blir de små detaljerna allt viktigare. Nu börjar det spela roll hur du håller pisken - det gjorde det inte tidigare!" M a o behöver både Hamingja och jag ägna oss åt spöträning!