Min favoritlucia!

Med rimfrost i pälsen istället för glitter!

För maximal luciastämning blev det pannlampa på och ut i mörkret med min "luciahäst"!!! Och även vädret hade satsat på luciastämning idag - med 15 minusgrader som fick snön att gnistra så vackert i pannlampans sken! Normalt decemberväder i Norrbotten, skulle man ju kunna tänka... men inte hittills under den här vintern i alla fall... Den senaste dryga veckan har det visserligen snöat men där emellan regnat och varit plusgrader så det har varit så GRYMT halkigt. Hamingja har därför fått många vilodagar - att rida i mörker är OK men INTE med risken att en bil sladdar in i oss...

I söndags hade jag tänkt åka till Boden för att träna i ridhuset. Men när jag åkte till stallet på lördag kväll för att fodra hästarna gjorde regnvattnet att den isiga Mariebäcksvägen verkligen blev såphal  - minsta försök till inbromsning gjorde att bilen bara gled... :-O  Så när det regnade även på söndagen bestämde jag att Hamingja definitivt INTE skulle ut och åka transport längs den vägen...!

Men idag var det alltså riktigt vinterväder igen - och HÄRLIGT ridunderlag längs vägen! Det fick bli en sväng bort till "världens ände" och till min glädje verkade Hamingja ha glömt bort sin "nära älg-upplevelse" längs den vägsträckan här om veckan, för hon var åter trevligt avslappnad och fokuserad! Inte ens när det vid flera tillfällen small till rejält ute i skogen, som om en riktigt grov gren bröts av, tappade hon fattningen!

Själv tänkte jag först att det måste vara älgar i rörelse som orsakade detta, men Hamingja verkade ju inte känna någon vittring av dem... Och medan vi jobbade på volt i korsningen vid sjön small det till en gång alldeles nära trots att ingen älg fanns inom synhåll. Så det måste helt enkelt vara kylan som orsakade fenomenet - precis som den brukar få timmerstommen i vårt hus att knaka rejält. Detta bekräftades slutligen när vi red in på gården igen och det small till rejält i vindskyddet i hagen vi precis passerade - och i den hagen var det varken hästar eller älgar!

Innan dess hade vi hunnit med ytterligare töltträning under hemvägen. Jag satsade inte på någon hög grad av samling idag, utan var nöjd med en "mellannivå" där jag ändå kunde använda min sits på ett ganska ändamålsenligt sätt och därigenom hålla en trevlig känsla av "fjädring" i hennes överlinje. Trevligt! Nu hoppas jag vädret fortsätter hålla sig på rätt sida - d v s minusgrader - så vi kan få en favorit i repris på fredag!