Töltträning och flygfän

Hamingja fick VÄLDIGT bråttom till grinden när hon fick syn på mig idag!

Trots att vinden fläktade rätt bra var det STORA svärmar knott runt hästarna, som också var REJÄLT irriterade på alla flygfän... m a o var det definitivt läge att gå en runda med insektssprayen innan jag åkte hem för dagen! Hamingja visade sig dessutom ha en hel del insektsbett på juvret, så jag smorde där med tjärsalva redan innan ridturen.

Jag har ju tjatat en hel del om trafiken längs Seletvägen, där vi måste rida för att ta oss till någon av våra ridvägar. Och idag blir inget undantag på det området... uppenbarligen hade jag lyckats pricka in värsta rusningstrafiken, för vi mötte eller blev omkörda av inte mindre än 14 fordon idag... inkl en traktor med stor, skramlande vagn samt en lastbil. Men - kors i taket - alla bilar utom en saktade faktiskt in när de passerade oss! 

Jag brukar ju förundras över i vilka höga hastigheter de flesta bilister passerar nära förbi en häst - är det verkligen för mycket begärt att i alla fall sakta ner till de 70 km/h som är skyltad hastighet på denna väg...?! Men alla bilar utom en som passerade idag hade uppenbarligen läst i bloggen, för de sänkte hastigheten så att den t o m var UNDER 70 km/h - me like!!!

Och säga vad man vill om Hamingjas - men hon är faktiskt riktigt trygg i trafiken! Vilket egentligen är ganska konstigt med tanke på hur få bilar man normalt träffar på i närheten av Mariebäck. Och hennes fina sätt att hantera all trafik idag gjorde att jag kände stort överseende med henne när vi var framme vid Torrbergsvägen - som tack vare en låst vägbom är nästan garanterat bilfri - och hon plötsligt började spana åt alla håll efter monster... 

Hon hade dessutom helt rätt i sin misstänksamhet, något var verkligen INTE som det brukar! Det ligger två sommarstugor i början av vägen, men jag har aldrig sett till en enda människa vid någon av dem. Men stuga nr 2 har varit till salu i sommar och nu verkade det som att de nya ägarna var där för att ta den i besittning. Inkl minst ett ganska litet barn som tjöt av förtjusning. Dessutom hade dessa människor den dåliga smaken att hålla sig dolda bakom träd eller hus, så Hamingja kunde ju inte få bekräftat att det verkligen var människor... och det vet ju alla att monster gärna luras genom att ge sig ut för att vara något annat, bara för att lura till sig stackars små hästar som de sedan äter upp...! OTUR för dem att Hamingja inte går på så enkla knep!!!

Det här var vårt första träningspass på nästan en vecka och i början tyckte jag också att hon kändes lite stelare i korset. Men redan efter våra inledande sidförande i skritt - då matte t o m var oförskämd nog att SMACKA på sin stackars häst - var hon betydligt mjukare och tölten blev ren i takten. Dessutom verkade det faktiskt som att matte lyckades sitta ganska ordentligt i sadeln idag och t o m RIDA i tölten - inte bara hålla andan och åka med så att den garanterat blir sämre och sämre. Så jag fick uppleva några riktigt trevliga sekvenser samlad tölt under hemvägen.

Inte bara knottsvärmar utan också en hel del broms hade gjort oss sällskap under ridturen... Jag brukar tänka att jag ska försöka rida ifrån flytfäna, men läste här om dagen att vissa bromsar kan flyga ända upp till 60 km/h så det kanske inte är lönt att försöka egentligen... Men när vi red sista biten tillbaka längs asfaltvägen fläktade det faktiskt så ordentligt att det var i princip insektsfritt - SKÖNT!!!

Hamingja hade blivit REJÄLT svettig så jag svampade av henne ordentligt innan det blev "inpregnering" med insektsmedel. Gick en runda och sprayade de andra hästarna också - vilket gjorde mig MKT impopulär hos vissa... särskilt några i vallackhagen som INTE gillar det här med spray. Men efteråt såg de i alla fall rätt nöjda ut när de tidigare så intensivt svängande svansarna kunde ta lite paus.