Rider fyrgång på min femgångshäst!

Två nöjda fröknar på betet i Höbäcken!

Idag har vi ridit igen! Det har varit mulet idag och bara runt 15 grader, så jag passade på att träna extra mycket galopp! Som vanligt red vi Torrbergsvägen och innan vi kom bort till den långa galoppbacken hade vi förutom uppvärmning i tölt även travat en hel del. Traven kändes RIKTIGT fin - inte bara full fart framåt utan trevlig bärighet! Som vanligt hade jag ju lite problem både att hålla balansen i traven och att orka rida den - men det senare underlättades en hel del av att jag tillslut kom ihåg att rida trav och andas - SAMTIDIGT! 

Framme i galoppbacken "lyckades" jag göra flera dåliga galoppfattningar... Jag slarvade helt enkelt första gången och sedan hade jag för bråttom för att prova igen... Det senare är något som lätt händer på tävling - att om man inte lyckas med galoppfattningen vid första försöket så har man så bråttom att göra om att man slarvar... En bra början borde ju vara att en sådan här gång VERKLIGEN ta sig tid att vara grundlig inför omförsöket - så kanske man t o m kunde klara det även om problemet uppstår i tävlingssituationen... NOTE TO SELF!!! 

Hamingja var REJÄLT flåsig när vi galopperat uppför backen, men innan vi hade skrittat hela vägen ner var hennes andning åter normal - vilket jag fått lära mig betyder att hästen har återhämtat sig tillräckligt för en ny galoppintervall. Så vi tog backen en gång till - det gällde ju att passa på när det var lite svalare väder så att Hamingja kunde orka mer än en vända. Ungefär halvvägs upp bröt jag av och bytte galopp - och denna gång blev faktiskt BÅDA galoppfattningarna bra. 

Efter detta blev det en låååång skrittpaus som inledning på hemvägen. Under lång tid har vi tränat på att kunna skritta avslappnat på hellånga tyglar under inledningen av hemvägen - för att "tona ner" hennes flyktreflexer. "Tävlingsskritt" med tygelkontakt har jag istället sparat till sista delen av hemvägen. Men nu fungerar skritten på långa tyglar så bra att det är dags att "tävlingsskritta" mer - vilket vi alltså började med idag!

En hel del skritt (med tygelkontakt) blev det under hemvägen. Men jag kunde inte låta bli att träna lite på samlingen i tölt också! Jag räknade med att musklerna i Hamingjas bakdel var rejält trötta efter galopp så jag försökte inte samla tillräckligt för arbetstempo. Men tillräcklig samling för trevlig bärighet i tölten - och med fokus på min sits samt att Hamingja inte hade några spänningar i nacken. 

Insåg att man skulle kunna säga att vi ridit "fyrgång" idag - med ovanligt långa sträckor galopp resp trav. Det blev ett ovanligt långt ridpass också - mer än en timme. Men det underlättade ju för oss båda att det inte var lika varmt som tidigare, så det var ju bra att passa på att ta i lite extra! I morgon blir det vilodag för Hamingja. 

Var nu på väg att skriva att jag ska rida igen på tisdag... Men som en del i min smärtrehabilitering (som fungerar LÅNGT över förväntan!!!) ingår den svåra biten att lyssna på kroppen och anpassa sig efter den... Jag som alltid brukat planera ridningen en vecka framåt - både vilka dagar jag ska rida och vad vi då ska träna på. Men nu ska jag försöka lära mig att INTE bestämma framåt när jag inte behöver - utan vänta in känslan "ååååååh, jag vill RIDA!!!" För orkar jag inte känna så behöver kroppen vila. Och förhoppningsvis behöver det inte kännas som ett lika stort nederlag ifall jag inte i förväg "bestämt" att jag ska rida den dagen.