Ökad tölt på ovalen

Bild från T3-finalen på Vindurtävlingen

Idag kände jag mig riktigt ambitiös när jag åkte till ovalbanan på Bodentravet för att träna! Min plan var egentligen att jag skulle göra det ett par gånger under sommaren, innan hösttävlingen, för att både Lára och jag skulle ha chansen att träna oss att hantera ovalens kurvor i ökad tölt. Men orken räckte aldrig riktigt till för det... men nu blev det i alla fall av - medan jag fortfarande hade erfarenheterna från tävlingen i färskt minne.

Dessutom var det en härlig känsla av frihet att (åter) ha transport och bil som jag kunde åka med på egen hand - helt lagligt! Det märktes på Lára att hon varit på Bodentravet förr - hon var hur cool som helst i miljön som tenderar att chocka hästarna vid första besöket. Det var bara när vi närmade oss ovalbanan som hon började spänna sig och spanade åt alla håll - antagligen sökte hon väl efter alla islandshästarna som brukar vara där när vi tävlar! Men nu hade vi hela ovalen för oss själva.

Efter lång igångskrittning mjukade vi upp med ett varv galopp i vardera varvet. Sedan lämnade vi tillfälligt ovalen och jobbade på volt där vi vände in med ytterhjälperna, i båda varven. När hon på detta sätt kommit mellan hand och skänkel, först i skritt och sedan även i tölt, var det dags för ovalen igen. Hon jobbade redan i en mkt trevlig form med mycket rygg - och ett litet pet med pisken resulterade i ännu mer bakben och bogar som kom upp. Trevligt! Jag hade kunnat njuta av det arbetstempot läääänge - men nu var det ju ökad tölt vi i första hand skulle träna!

Började i högervarvet - som är det lättare f n. Först red vi några tempoväxlingar och sedan fick hon ligga och rulla på i ett högre tempo några varv för att hitta balansen. Jag ställde utåt i kurvorna och precis som i Skellefteå kunde jag nu dessutom driva genom kurvorna utan att störa henne. 

Det svåraste är f n att räta upp oss när vi kommer ut på en ny långsida - där blir det lätt alla möjliga takter utom den där fyrtakten man vill ha... Det gäller verkligen att jag sitter extra ordentligt på rumpan så att jag inte faller framåt. Samt inte rider för nära banans innerkant, för jag behöver utrymme att flytta hennes framdel till höger i början av långsidan, samtidigt som jag måste parera bakdelen med innerskänkeln. Lyckas jag på det sättet räta ut henne så går det bra att gasa på sedan med bibehållen takt. 

Efter ett antal varv i skritt testade jag även tempoväxlingar och ökat tempo i vänster varv. Och jämfört med det så är vi VÄLDIGT duktiga i höger varv...!!! Men även här gick det faktiskt lite bättre efter en stund. När Lára sedan fått sträcka ut ryggen i trav en stund skrittade vi tillbaka till gäststallarna. 

Utanför "vårt" gäststall stod fyra personer och försökte lasta en travhäst - utan större framgång... När jag sadlat av, packat ihop mina saker, spolat av Lára, mockat boxen vi använt och lastat henne stod de fortfarande och försökte lasta den där travhästen... Medan duktiga Lára bara hade promenerat rakt in i transporten och snällt väntat medan jag gick runt och stängde bakom henne. När jag frågade om jag kunde köra förbi dem sa han som tydligen ägde travhästen: "Knuffa gärna till hästeländet lite när du passerar!" så han var nog rätt less... Och jag konstaterade än en gång att en lättlastad häst är värt MINST 10.000 kr på priset!