...frågade hovslagaren i tisdags när han såg Feykirs hovar. På alla fyra hovarna syns nämligen en väldigt tydlig rand som sträcker sig ungefär 1/3 ner på hoven. Han undrade om han haft kolik någon gång i slutet av augusti/början på september? Eller fått någon medicin då? Men det hade han inte... Efter en stunds funderande kom jag på en möjlig förklaring.
Alldeles i slutet av betesperioden -08 blev Feykir lite gallig fram. Jag som är bortskämd med torra, fina islandhästben hade aldrig varit med om detta tidigare under mina 15 år som hästägare och blev förståss orolig! Men hovslagaren, som råkade vara i stallet den dag jag upptäckte gallorna, lugnade mig och sa att det antagligen var en allergisk reaktion på någon växt på betet. I slutet av betesperioden, när det inte är så mycket gräs kvar, händer de att de äter någon växt som de inte riktigt tål och då kan de bl a reagera genom att få gallor. Jag smorde benen med Arnikagel och snart försvann de och har inte återkommit. Men de här ränderna på hovarna skulle ju kunna vara en liknande reaktion. Fast säkert får vi förståss aldrig veta.
Så över till dagens ridning - vilken ägde rum på ridbanan. Har målsättningen att rida där en gång/vecka. Jobbade massor med trav på böjda spår - och kunde konstatera att högerskänkeln verkligen är OERHÖRT viktig! När jag böjer/svänger till höger måste den motverka att han "välter" inåt för att slippa böja sig i sidan. Och när vi böjer/svänger till vänster behöver den stötta upp ordentligt på utsidan.
Red stora åttor i trav - över hela ridbanan - och tränade på att vända enbart för ytterskänkeln. I höger varv är vi duktiga på det. I vänster varv måste jag verkligen fokusera på detta för att det ska funka. Och det är i ju alldeles avgörande för att vi någon gång i vårt liv ska kunna galoppera ordentligt på volt i vänster varv!
Feykir tycker INTE om att stå på box - och som tur var för honom så behöver han ju bara göra det när han torkar upp efter ridturen. I övrigt är han ju lösdriftshäst - vilket passar honom alldeles utmärkt! Och de stunder han alltså ändå måste stå på box vill han ha det så här: med boxdörren öppen. Och i det fallet är han precis lika väluppfostrad som Reykur - han går inte ut bara för att dörren inte är stängd. Duktig kille!
Jag tränar på att kunna "parkera" honom också. Det var så praktiskt med Reykur! Om jag stod på stallplan och skulle sitta upp men upptäckte att jag glömt något i stallet - t ex reflexer - kunde jag "parkera" Reykur genom att säga åt honom att stå stilla. Sedan kunde jag lugnt gå in i stallet och hämta vad jag skulle ha. Reykur stod kvar - i minst fem minuter ifall det behövdes! Feykir vågar jag inte lämna så länge ännu - men vi tränar och för det mesta är han riktigt duktig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar