Ridlektion!

Första ridlektionen på TRE veckor! Nu bestämde jag mig för att börja rida lektion med stigbyglar igen, men under hela igångskrittningen red jag utan för att komma ner ordentligt i sadeln och få bättre skänkelläge.

Vi fick börja med att skritta längs spåret, vända snett igenom och rida sluta över ridbanan, byta varv och på nästa långsida vända snett igenom igen med sluta "åt andra hållet". Att rida sluta åt höger var SVÅRT! Att rida sluta åt vänster var OBESKRIVLIGT SVÅRT!!!! Feykir provade verkligen ALLT annat än att flytta bakdelen åt rätt håll...!!! Jag får inte glömma innerskänkeln - så att han behåller framåtbjudningen i rörelsen! I de allra sista stegen, i den allra sista slutan gjorde han tillslut rätt, släppte i hela kroppen och sedan var han oerhört lösgjord och samlad i skritten!!!

Nästa steg blev att rida tölt och göra skänkelvikning in från spåret några steg och sedan tillbaka ut igen. Sedan fick vi rida lååångsam tölt i låg form och göra volter m h a ytterhjälperna och ledande tygeltag på innertygeln. Feykir blev riktigt trevlig i takten efter en stund!

Trava fick vi också göra, med skänkelvikning från spåret och tillbaka. "På Feykir, nn och nn, som har svårare för trav, behöver ni bara sidföra ett par steg." sa Sylvia. Men Feykir var faktiskt RIKTIGT duktig, han kunde sidföra utan att tappa vare sig gångarten eller formen! Sedan fick vi vända snett igenom och sidföra längs hela diagonalen i trav. För vänsterskänkeln gick det riktigt riktigt bra för oss - det var bara någon gång han tappade traven! För högerskänkeln var det värre...

Avslutningsvis skulle vi galoppera och rida stora åttor över ridbanan, med nedtagning till trav några steg och byte av galopp mitt på. Vi skulle börja i vänster galopp... då hade Feykir och jag fullt upp med att ö h t hålla galoppen... Jag måste hålla ihop honom jättemycket och DRIVA, DRIVA, DRIVA för att stötta honom maximalt. Inte så lätt när det sitter så djupt i min ryggrad att släppa ut lite istället, eftersom det var så jag måste göra med Reykur... När vi fick galoppera i höger varv istället gick det så oerhört mycket bättre! Vi måste verkligen träna mycket vänstergalopp Feykir och jag!!!

Nu är jag så TRÖTT så nu ska jag sova! Den här USA-resan har faktiskt fungerat lika bra som våra Asien-resor när det gäller att få mig att somna på kvällen och sova hela natten! Härligt! Natten som gick somnade jag visserligen först vid 23, men sedan sov jag oavbrutet till kl 06.30. Eller, i alla fall upplevde jag det så. Johan berättade dock i morse att han också sovit väldigt djupt, men sedan hade han vaknat mitt i natten och trott att han var kvar i Las Vegas. Han hade visst pratat med mig också och jag hade svarat. Men det har jag inget minne av alls!