Eva-marathon på 2 timmar och 15 minuter!

Reykur-Eva och jag har inte haft möjlighet att träffas på hur länge som helst... hon jobbar skift så när hon är ledig är jag på jobbet o s v... Men för några veckor sedan sa jag att nu MÅSTE vi få umgås - vi får göra som småbarnsföräldrarna och boka in "egentid" för varandra i kalendern! Idag var det så dags! Vi "värmde upp" med sushilunch hemma hos henne innan vi åkte ut till Mariebäck där Sylvia lovat att hon skulle få låna en häst så att vi kunde rida tillsammans. Eva hade inte bara fixat sushin, utan även soligt, härligt höstväder - perfekt!

Hennes häst för dagen visade sig vara Blaer, en ganska ny häst på ridskolan som är lite ängslig och lättstressad av sig. Hon har ridit honom en gång tidigare, när hon hade en turridning, och då råkade häststackarn trampa i ett jordgetingbo! Halva hästen var full av getingar som bet sig fast! Gissa om han blev skärrad?! Då var det tur att han hade en cool flygledare på ryggen, som bara kunde dirigera getingarna till en annan landningsbana! ;- )

Missade att fota Eva och Blaer... trots att jag hade mobilkameran med... så ni får hålla till godo med denna (tyvärr oskarpa) "arkivbild" på hästkötarna Eva och Emelie när de putsat Feykir så att t o m hovarna blänkte!

Innan vi skulle skritta iväg förklarade jag för Eva att jag numera börjar ridturerna med att rida utan stigbyglar, för att få en bättre sits. Och då kunde ju inte hon vara sämre! Vi bestämde oss för att rida till Alviksträsk och genom hela byn till dess vägen tar slut ute i skogen -för ända dit hade ingen av oss ridit tidigare. Dags för nya äventyr alltså! Vi varvade skritt, tölt och trav, Blaer kändes visst lite spänd och stel, men vi kom fram till att det säkert skulle ge med sig efter en stund. När vi kom till backen vid sjön var det dags för dagens första galopp - och vi fortsatte galoppera en ganska lång bit in i byn också. Här stod det soptunnor utställda längs vägen - så det fanns en hel del för hästarna att titta på. Feykir klarade det dock bra - till dess det helt oväntat "dök upp" en timmerstock i ena diket. Då blev det sidförande i galopp tvärs över vägen - med galoppombyte - innan vi fortsatte framåt igen.

I våras red Eva och jag första gången här till dess bilvägen tog slut. Men nu var det dags att bryta ny mark och fortsätta när vägen övergick i skogsväg. Efter en stund tog vi en galopp till. Feykir råkade halka till med bakbenen på den leriga vägen och gick då över från galopp till pass! Det gick undan rätt bra - för han försökte hinna ikapp Blaer som fått ett litet försprång! Jag bara åkte med - och tillslut blev det korsgalopp istället, innan han bytte tillbaka till ren galopp. Hörde på senaste Midurtävlingen att det kostar ganska mycket i poäng om det blir korsgalopp i nedtagningen... men det var ju ingen domare som såg oss!

Hann utforska två mindre skogsvägar till på hemvägen. Den första var ganska sank, så tillslut vände vi. Men den andra - längre in i byn - var jättefin! Vi skrittade, med solen i ansiktet och bara njöt - fast det hade definitivt funkat att hålla ett högre tempo om vi velat. När vi kommit ganska långt in i skogen stod det en bil parkerad vid vägen - och lite längre fram fick vi syn på ett älgtorn... Då bestämde vi oss för att det var säkrast att vända tillbaka igen. Men vägen fortsatte ytterligare inåt skogen, så vi ska definitivt återvända och utforska den grundligare en annan gång! Vid det här laget var jag väldigt trött i benen - hade faktiskt ganska ont i dem... "Man är ju en vekling"... tyckte jag - men då påpekade Eva att vi faktiskt ridit 1 timme och 45 minuter! Och jag hade verkligen jobbat med drivningen i alla gångarter nästan hela tiden!

Nu var det i alla fall hög tid att vända hemåt, för att jag skulle orka hela vägen tillbaka. Eva skulle dessutom jobba i kväll - så hon hade ju en tid att passa. På hemvägen kändes Blaer mycket mer avspänd och lösgjord - och jag kunde också se att han längde på stegen och inte trippade på samma sätt som i början. Vi varvade skritt, trav och tölt. Efter en avslutande (vänster) galopp då jag lyckats rida ihop Feykir ovanligt mycket (hade draghjälp av de andra som låg strax före) gjorde jag en övergång till trav, satt ner i sadeln och DREV. Oj, vilken trav det blev!!! Feykir stönade och flåsade (och det gjorde nog jag med) men travade verkligen på med rejäla kliv och eftergift - trots att jag satt ner. Det kändes som att vi verkligen gav det sista vi hade - och sedan gjorde jag halt och satt av. Mina ben behövde definitivt gå sista biten hem - och han verkade inte misstycka det minsta!

När vi kom tillbaka till stallet, efter 2 timmar och 15 minuters ridning, träffade vi Kristin. Hon hade kommit till stallet långt sedan vi ridit iväg, hunnit rida, fodra och sedan släppa ut Funi i hagen igen! Fia dök också upp så vi hann prata lite med henne också.

Efter detta åkte vi hem till mig och åt middag innan Eva behövde åka till jobbet. Vi har haft så jättekul idag - och verkligen hunnit umgås ordentligt i det härliga höstvädret! Och i morgon ska vi faktiskt få rida ut igen! Jag har morgonfodringen, hon ska vara med och "prya" eftersom hon ska ta några fodringar åt mig när jag är i USA. Dessutom får hon låna "Sillen" (Geisli) av Sylvia så vi får rida ut tillsammans igen! Undrar vad vi ska upptäcka för nya spännande ridvägar då?!

Nu är det nog bäst att jag tar mig ett långt, varmt bad så att jag tar mig ur sängen i morgon bitti!