Skrittmaraton!

 

Lyckohästen!!!

Efter fyra dagar i Umeå då vi firat mina föräldrars diamantbröllop (60 år) och sedan en "hovslagardag" igår då jag inte hann rida hade jag REJÄL ridabstinens idag! Och när vädret bjöd på en strålande höstsol och vindstilla var det ju hur mysigt som helst!!! 

Ibland finns det t o m en skyltad hästparkering!   ;-)

Vi red hit och dit - kors och tvärs medan Hamingja och matte belåtet frustade ikapp! Så FANTASTISKT avkopplande och välgörande för själen!!! Läkarna, fysioterapeuten, KBT-terapeuten och sjukhuskuratorm har ju varit helt eniga om att det allra bästa jag kan göra för att skynda på mitt tillfrisknande är att tillbringa mycket tid ute i skogen med Hamingja! Och jag gör minsann som jag blir tillsagd! Inte minst idag - för när vi kom tillbaka till Mariebäck insåg jag att vi varit ute i hela två timmar!!! 

Johan har liknat ridning vid att cykla, på så vis att det alltid kräver viss fysisk ansträngning. Så dagens ridtur motsvarade väl två timmars cykling i lugnt tempo. Även om min kondition förbättrats rejält tack vare all ridning i sommar så var det här egentligen över min kapacitet... men ibland måste man spänna bågen lite extra! Och på uppmaning av min kloke make hade jag dessutom både mat och dryck med mig att avnjuta i solen utanför stallet medan trötthetsyrseln successivt började klinga av. Nu får jag nog ta det lite lugnt några dagar...!